Planering och tillsyn

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden planeras och byggs i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gäller byggande samt i enlighet med det beviljade tillståndet. Den som påbörjar ett byggprojekt ska ha tillräckliga förutsättningar att genomföra projektet med hänsyn dess svårighetsgrad. Den som påbörjar ett byggprojekt ska också se till att det för byggprojektets del finns projekterare och arbetsledare som uppfyller behörighetsvillkoren och att även andra aktörer inom byggprojektet har tillräcklig sakkunskap och yrkesskicklighet med hänsyn till uppgifternas svårighetsgrad.

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska övervaka byggandet med tanke på det allmänna intresset samt för sin del se till att det som bestäms i denna lag och med stöd av den iakttas i samband med byggandet.  När tillsynsuppgiftens omfattning och art bedöms ska beaktas byggprojektets svårighetsgrad, sakkunskapen och yrkesskickligheten hos tillståndssökanden och de personer som ansvarar för planeringen och genomförandet av projektet samt övriga omständigheter som inverkar på behovet av tillsyn.

Byggnadsarbete ska utföras så att det uppfyller kraven i de bestämmelser och föreskrifter som gäller byggande och kraven på god byggnadssed.

Myndigheternas tillsyn över ett byggnadsarbete börjar när det tillståndspliktiga byggnadsarbetet påbörjas och upphör i och med slutsynen. Tillsynen gäller, i de arbetsskeden och i den omfattning som myndigheten bestämmer, omständigheter som är av betydelse för ett gott slutresultat av byggandet.

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att det på byggplatsen förs ett inspektionsprotokoll för bygget. De ansvariga för olika byggnadsskeden som det avtalats om i bygglovet eller vid det inledande mötet samt de som inspekterat arbetsskedena ska verifiera inspektionerna i inspektionsprotokollet för bygget. De anteckningar som görs i inspektionsprotokollet för bygget utgör en beskrivning av förloppet för hela byggnadsarbetet, från att förutsättningarna för att påbörja byggnadsarbetet har konstaterats till att en utförlig sammanfattning av inspektionsprotokollet bifogas som bilaga till det slutsynsprotokoll som upprättats för byggnadstillsynsmyndigheten i samband med slutsynen.

Förordning	Bakgrundsmaterial	Anvisning
Bestämmande av svårighetsklassen för projekteringsuppgifter vid byggande
214/2015, Statsrådets förordning om bestämmande av svårighetsklassen för projekteringsuppgifter vid byggande (pdf)	Promemoria för statsrådets förordning om bestämmande av svårighetsklassen för projekteringsuppgifter vid byggande (pdf, på finska)	Miljöministeriets anvisning om byggnadsprojekterares behörighet Miljöministeriets anvisning om bestämmande av svårighetsklassen vid projekteringsuppgifter för byggande (pdf) Miljöministeriets anvisning om svårighetsklassen för arbetsledaruppgifter vid byggande och om arbetsledares behörighet
Huvudprojekterarens och ansvariga arbetsledarens uppgifter
215/2015,  Statsrådets förordning om ändring av markanvändnings- och byggförordningen (pdf)	Promemoria för Statsrådets förordning om ändring av markanvändnings- och byggförordningen (pdf, på finska)
Planer och utredningar för byggande
216/2015, Miljöministeriets förordning om planer och utredningar som gäller byggande (pdf)	Motivationspromemoria för miljöministeriets förordning om planer och utredningar som gäller byggande (pdf, på finska)	Miljöministeriets anvisning om planer och utredningar som gäller byggande
Tidig tillsyn av byggnadsarbete
		Miljöministeriets anvisning om utförande av och tillsyn över byggnadsarbete

 

Konstruktioners hållfasthet och stabilitet

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden projekteras och uppförs så att konstruktionerna är hållfasta och stabila, lämpar sig för förhållandena på byggplatsen och håller byggnadens hela planerade livslängd. Projekteringen och dimensioneringen av de bärande konstruktionerna ska bygga på reglerna för konstruktionernas mekanik och allmänt godtagna projekteringsgrunder eller på tillförlitliga provresultat eller andra tillgängliga uppgifter. Byggnader ska uppföras med lämpliga byggprodukter med avseende på konstruktionernas hållfasthet och stabilitet.

En byggnad ska projekteras och uppföras så att belastningen på byggnaden under byggtiden och vid användning inte orsakar ras eller formförändringar som skadar hållfastheten eller stabiliteten. Belastningarna får inte heller skada andra delar i byggnaden eller byggnadens installationer eller fasta utrustning. Dessutom ska en byggnad projekteras och uppföras så att en skada på konstruktionerna till följd av en yttre orsak inte är oproportionellt stor i förhållande till den händelse som orsakat skadan.

De väsentliga tekniska kraven för bärande konstruktioner uppfylls då konstruktionerna projekteras och utförs i enlighet med eurokoderna samt tillhörande nationella val. Det är möjligt att tillämpa ett annat projekterings- och utförandesystem, om projekteringen och utförandet leder till att de väsentliga tekniska kraven för konstruktionernas hållfasthet och stabilitet, funktionsduglighet och livslängd uppfylls.

Finskspråkiga anvisningar är gällande. Vi önskar att ni kontaktar miljöministeriet om det finns någon motstridhet mellan svensk och finsk text i anvisningar.

Om ni hittar någon motstridighet med finska anvisningar, var så vänlig och underrätta om avvikelser.

Bestämmelser där föreskrifter och anvisningar ingår	Anvis ning	Bakgrundsmaterial
Miljöministeriets förordning om bärande konstruktioner 477/2014 3/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande dimensioneringsgrunder för bärande konstruktioner vid tillämpning av standarden SFS-EN 1990	Dimensioneringsgrunder för bärande konstruktioner, bestämmelser och anvisningar, 2016
Miljöministeriets förordningar om nationella val beträffande laster på konstruktioner: 4/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande volymvikter, egenvikt och nyttolaster för byggnader vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-1-1 5/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande påfrestningar på konstruktioner utsatta för brand vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-1-2 6/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande snölaster vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-1-3 7/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande vindlaster vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-1-4 8/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande temperaturpåverkan vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-1-5 9/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande laster under byggskedet vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-1-6 10/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande olyckslaster på bärande konstruktioner vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-1-7 11/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande last av kranar och andra maskiner vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-3 12/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande laster på silor och behållare vid tillämpning av standarden SFS-EN 1991-4	Laster pä bärande konstruktioner, bestämmelser och anvisningar, 2019	Utökad anvisning NB EN 1991-1-1 punkt 10
	Betongkonstruktioner, anvisningar, 2016
	Konstruktioner av betongblock, anvisningar, B9, 1993 (pdf)
	Stålkonstruktioner, anvisningar, 2019	CEN/TC 250/SC3 har konstaterat en säkerhetsbrist i standarden EN 1993-1-4 gällande standardens punkt 5.4.2.1, knäckningskurvor. SC3 rekommenderar att värdena i tabell 5.3 på korrigeringssidan prA2:2019 ska tillämpas i stället för standardens tabell 5.3. www.eurocodes.fi
	Samverkanskonstruktioner i stål och betong, anvisningar, 2016
	Träkonstruktioner, anvisningar, 2016
	Murade konstruktioner, anvisningar, 2016
Miljöministeriets förordning om geokonstruktioner, 465/2014 13/16 miljöministeriets förordning om nationella val beträffande allmänna regler för dimensionering av geotekniska konstruktioner vid tillämpning av standarden SFS-EN 1997-1	Projektering av geokonstruktioner, bestämmelser och anvisningar, 2018
	Aluminiumkonstruktioner, anvisningar, 2018
Väsentliga tekniska krav som gäller byggrodukter
125/2016 miljäministeriets förordning om väsentliga tekniska krav för svetsbart armeringsstål och armeringsnät

Mer information

Seppo Heikkinen, specialsakkunnig , p. 0295 250301, [email protected] 

Brandsäkerhet

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden på det sätt som användningsändamålet förutsätter projekteras och uppförs så att den är säker vid brand. Risken för att brand uppkommer ska begränsas. Byggnadens bärande konstruktioner ska vara sådana att de vid eldsvåda behåller sin bärförmåga under den föreskrivna minimitid som fastställs med avseende på sammanstörtning, tryggad utrymning och räddningsinsatser samt på att branden ska fås under kontroll. Uppkomsten och spridningen av brand och rök i byggnaden och spridning av brand till närliggande byggnader ska kunna begränsas. Byggprodukter och tekniska anordningar som är lämpliga med avseende på brandsäkerheten ska användas när byggnaden uppförs.

En byggnad ska vara sådan att de som befinner sig där ska kunna rädda sig själv eller räddas vid händelse av brand. Även räddningspersonalens säkerhet ska beaktas vid byggande. Tillståndsmyndigheten får kräva att en säkerhetsutredning utarbetas för byggnadsverk som är särskilt krävande när det gäller utrymningssäkerheten.

Förordning	Anvisning
927/2020 Miljöministeriets förordning om ändring av miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet 848/2017 Miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet Handläggare Jorma Jantunen
745/2017 Miljöministeriets förordning om skorstenars konstruktion och brandsäkerhet Handläggare Jyrki Kauppinen
	E8 (1985) Murade eldstäder, anvisningar  Handläggare Jyrki Kauppinen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sunda byggnader

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden på det sätt som användningsändamålet och miljöförhållandena förutsätter projekteras och uppförs så att den är sund och säker med avseende på inomhusluft, fukt-, temperatur- och ljusförhållanden samt vattenförsörjning. Byggnaden får inte vara sådan att hälsan äventyras på grund av föroreningar i inomhusluften, strålning, förorening av vatten eller mark, bristfällig hantering av rök, avloppsvatten eller avfall eller fukt i byggnadsdelar eller konstruktioner.

Byggandet ska utföras med användning av produkter som inte under deras planerade livslängd orsakar oacceptabla utsläpp i luften inomhus, hushållsvattnet eller miljön. Byggnadens system och anordningar ska vara anpassade till den avsedda användningen, och de ska upprätthålla sunda förhållanden.

Förordning	Bakgrundsmaterial
782/2017 Miljöministeriets förordning om byggnaders fukttekniska funktion Handläggare Katja Outinen
62/2023 Miljöministeriets förordning om ändring av miljöministeriets förordning om byggnaders vatten- och avloppsinstallationer 814/2020 Miljöministeriets förordning om ändring 2 och 10 § av miljöministeriets förordning om byggnaders vatten- och avloppsinstallationer 1047/2017 Miljöministeriets förordning om byggnaders vatten- och avloppsinstallationer Handläggare Tomi Marjamäki
1009/2017 Miljöministeriets förordning om inomhusklimat och ventilation i nya byggnader Handläggare Pekka Kalliomäki
Väsentliga tekniska krav som gäller byggrodukter
1112/2020 Miljöministeriets förordning om väsentliga tekniska krav för kopplingar till PE-rör avsedda för vatten- och avloppsinstallationer i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
1044/2020 Miljöministeriets förordning om väsentliga tekniska krav för PE-rör avsedda för vatten- och avloppsinstallationer i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
498/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för avloppsrör och rördelar av polypropen avsedda för spillvatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
497/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för vattenarmaturer avsedda för vatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
499/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för kopplingar för PEX-rör avsedda för vatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
500/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för flerskiktsrör och deras kopplingar avsedda för lvatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
478/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för vattenlås avsedda för spillvatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
483/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för golvbrunnar avsedda för spillvatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
482/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för envägsventiler avsedda för vatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
477/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för avstängningsventiler avsedda för vatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
480/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för rördelar för mässing och koppar avsedda för vatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
481/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för mekaniska kopplingar för kopparrör avsedda för vatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
455/2019 Miljöministeriets förordning om väsentilga tekniska krav för kopparrör avsedda för vatteninstallioner i byggnader Handläggare Tomi Marjamäki
475/2018 miljöministeriets förordning om väsentliga tekniska krav för flexibla anslutningsrör avsedda för byggnaders vattensystem Handläggare Tomi Marjamäki
476/2018 miljöministeriets förordning om väsentliga tekniska krav för PEX-rör avsedda för byggnaders vattensystem Handläggare Tomi Marjamäki

 

 

Energiprestanda

Byggnaders koldioxidsnålhet

Klimatdeklaration för byggnader och förteckning över byggprodukter

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att en ny byggnad på det sätt som användningsändamålet förutsätter projekteras och uppförs så att den är koldioxidsnål. Koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket från byggnader och byggplatser ska i den klimatdeklaration rapporteras i fråga om följande nya byggnader:
1) radhus, 
2) flervåningsbostadshus,
3) kontorsbyggnader och hälsovårdscentraler,
4) affärsbyggnader, varuhus, köpcentrum, butiksbyggnader, butikshallar, teatrar, opera-, konsert- och kongresshus, biografer, bibliotek, arkiv, museer, konstgallerier och utställnings-hallar,
5) inkvarteringsbyggnader, hotell, internat, servicehus, äldreboenden och vårdinrättningar,
6) undervisningsbyggnader och daghem,
7) idrottshallar, 
8) sjukhus, 
9) lagerbyggnader, trafikbyggnader, simhallar och ishallar med en uppvärmd nettoarea på över 1 000 kvadratmeter. 

Skyldigheten att utarbeta en klimatdeklaration gäller inte reparationer och ändringar, utökning av det utrymme som räknas till våningsytan eller utvidgning av en byggnad. Beräkningen av koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket ska omfatta byggnadens hela livscykel. Vid beräkningen ska metoden för beräkning av byggnaders koldioxidsnålhet samt uppgifterna i den nationella utsläppsdatabasen eller andra uppgifter om miljöegenskaper enligt beräkningsmetoden användas. 

Beräkningen av koldioxidsnålhet ska separat omfatta de nya och återvinningsbara byggnads- och teknikdelar som ingår i byggnaden och byggplatsen. Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att det för en byggnad görs upp en förteckning över byggprodukter på minst huvudritningsnivå. Förteckningen ska i fråga om väsentliga ändringar uppdateras för slutsynen av byggnaden.

Gränsvärde för koldioxidfotavtrycket

Koldioxidfotavtrycket från en ny byggnad får inte överskrida det gränsvärde som enligt användningskategori anges för byggnader. Ett underskridande av gränsvärdet för koldioxidfotavtrycket från en byggnad visas i den klimatdeklaration. Gränsvärdet gäller inte reparationer och ändringar, utökning av det utrymme som räknas till våningsytan eller utvidgning av en byggnad.

Förordning

 

Mer information

Maria Tiainen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 394, [email protected]

Bruks- och underhållsanvisning

Den som påbörjar ett byggprojekt ansvarar för att det utarbetas anvisningar för bruk och underhåll av en byggnad som används för permanent boende eller arbete eller anvisningar för teknisk skötsel och tekniskt underhåll av byggplatsen eller tomten. Anvisningar ska tas fram också när en byggnad repareras eller ändras och i samband med ändring av användningsändamålet, om åtgärden förutsätter bygglov. Det krävs emellertid inga anvisningar för tillfälliga byggnader, byggnader som uppförs för viss tid, sådana byggnader för semester- och rekreationsbruk som inte används året om eller produktions- och lagerbyggnader där ingen arbetar permanent.

Bruks- och underhållsanvisningarna ska innehålla uppgifter som med beaktande av byggnadens användningsändamål och egenskaper samt byggnadens och dess byggdelars och anordningars planerade användningstid behövs för att byggnaden ska kunna användas på behörigt sätt och för fullgörande av underhållsskyldigheten. Den som påbörjar ett byggnadsprojekt ska beakta att intyg över slutsynen inte kan överlämnas om byggnadens bruks- och underhållsanvisningen, om det har bestämts att en sådan ska utarbetas, inte är tillräckligt klar och kan överlämnas till byggnadens ägare.

I lagen om bedömning av den strukturella säkerheten hos byggnader med stor spännvidd (300/2015) finns särskilda bestämmelser om skyldighet att utarbeta bruks- och underhållsanvisningar för vissa byggnader med stor spännvidd samt om särskilda krav på innehållet i bruks- och underhållsanvisningar för byggnaderna i fråga (20.3.2015/301).

 

 

 

 

 

 

På denna sektion finns en lista över de bestämmelser i Finlands byggbestämmelsesamling som har upphävts.

A - Allmän del

A1-2 (1976) 
Allmänna föreskrifter
byggnadsritningar
föreskrifter

A1 (1990) 
Tillsynen över byggnadsarbete
föreskrifter

A1 (2000) 
Tillsyn över byggarbete
föreskrifter och anvisningar

A1 (2006) 
Tillsyn över byggande och teknisk granskning
föreskrifter och anvisningar

A2 (1991) 
Framläggande av byggnadsprojekt
föreskrifter och anvisningar

A2 (2002) 
Planerare av byggnader och byggnadsprojekt
föreskrifter och anvisningar

A3 (1984)
Fva-arbetsledare
föreskrifter

A3 (1995) 
Byggprodukter
föreskrifter

A4 (2000) 
Bruks- och underhållsanvisning för en byggnad
föreskrifter och anvisningar

B - Konstruktioners hållfasthet

B1-3 (1976) 
Byggnaders minsta laster
bärande konstruktioner
grundbyggnad
föreskrifter

B1 (1978) 
Konstruktioners säkerhet och belastningar
föreskrifter

B1-3 (1983, 1990, 1976) 
Konstruktioners säkerhet och belastningar (1983)
Bärande konstruktioner (1990)
Grundbyggnad (1976)
föreskrifter

B1 (1983) 
Konstruktioners säkerhet och belastningar
föreskrifter

B1 (1998) 
Konstruktioners säkerhet och belastningar
föreskrifter

B2-3 (1976, 1978) 
Bärande konstruktioner (1978)
Grundbyggnad (1976)
föreskrifter

B2 (1990) 
Bärande konstruktioner
anvisningar

B2 (2007) 
Bärande konstruktioner
ändring

B3 (1975) 
Grundbyggnad
föreskrifter

B3 (2004) 
Geokonstruktioner
föreskrifter och anvisningar

B7 (1977) 
Gränstillståndsdimensionering av betongkonstruktioner
anvisningar

B4 (1981) 
Betongkonstruktioner
anvisningar

B4 (1987) 
Betongkonstruktioner
anvisningar

B4 (1987, ändrad 1989 och 1990) 
Betongkonstruktioner
anvisningar

B4 (1993) 
Betongkonstruktioner
anvisningar

B4 (2000) 
Betongkonstruktioner
anvisningar

B4 (2005) 
Betongkonstruktioner
anvisningar

B4 (2009) 
Betongkonstruktioner
ändring

B4-5 (1976) 
Byggnadscement
Lättgrusbetongelement utsatta för böjpåkänning
föreskrifter och anvisningar

B5 (1981)
Konstruktioner av lättgrusblock
anvisningar

B5 (1987)
Konstruktioner av lättbetongblock
anvisningar

B5 (2007) 
Konstruktioner av lättbetongblock
anvisningar

B6 (1976) 
Stålkonstruktioner av tunnplåt
anvisningar

B6 bilaga 3 (1989) 
Stålkonstruktioner av tunnplåt
anvisningar

B6 (1989) 
Stålkonstruktioner av tunnplåt
anvisningar

B7 (1988) 
Stålkonstruktioner
anvisningar

B7 (1996) 
Stålkonstruktioner
anvisningar

B7 (1996) 
Stålkonstruktioner, bilaga 2
anvisningar

B8 (1989) 
Tegelkonstruktioner
anvisningar

B8 (2007) 
Tegelkonstruktioner
anvisningar

B8-9 (1977) 
Tillverkning av betongkonstruktioner
Konstaterande av betongens duglighet
anvisningar

B10 (1978) 
Träkonstruktioner
anvisningar

B10 (1983) 
Träkonstruktioner
anvisningar

B10 (1983, ändrad 1990) 
Träkonstruktioner
anvisningar

B10 (2001) 
Träkonstruktioner
anvisningar

C - Isoleringar

C1-4 (1976-78) 
Ljudisolering (1976)
Vatten- och fuktisolering (1978)
Värmeisolering (1978)
föreskrifter och anvisningar

C1-4 (1976) 
föreskrifter och anvisningar
Ljudisolering (föreskrifter)
Vatten- och fuktisolering (föreskrifter)
Värmeisolering (föreskrifter)
Bestämning av värmegenomgångstal och isoleringsarbetets utförande (anvisningar)

C1 (1985) 
Ljudisolering
föreskrifter

C1 (1998) 
Ljudisolering och bullerskydd i byggnad
föreskrifter och anvisningar

C2 (1976) 
Vatten- och fuktisolering
föreskrifter

C2 (1998) 
Fukt
föreskrifter och anvisningar

C3 (1985) Värmeisolering, föreskrifter

C3 (2003) Byggnadens värmeisolering, föreskrifter

C3 (2007) Byggnadens värmeisolering, föreskrifter

C3 (2010) Byggnaders värmeisolering, föreskrifter

C4 (1978) Värmeisolering, anvisningar

C4 (2003) Värmeisolering, anvisningar

C5 (1978) Ljudisolering, anvisningar

C5 (1985) Ljudisolering, anvisningar

C6 (1984) Ljudtekniken i VVS-anordningar i bostadsbyggnader, anvisningar

D - VVS och energihushållning

D1 (1976) Fastigheters vatten- och avloppsinstallationer, föreskrifter och anvisningar

D1 (1987) Fastigheters vatten- och avloppsinstallationer, föreskrifter och anvisningar

D1 (2007) Fastigheters vatten- och avloppsinstallationer, föreskrifter och anvisningar

D1 (2010) Fastigheters vatten- och avloppsinstallationer, föreskrifter och anvisningar, ändring

D2 (1976) Byggnaders ventilation, föreskrifter

D2 (1978) Byggnaders ventilation, föreskrifter och anvisningar

D2 (1987) Byggnaders inomhusklimat och ventilation, föreskrifter och anvisningar

D2 (2003) Byggnaders inomhusklimat och ventilation, föreskrifter och anvisningar

D2 (2010) Byggnaders inomhusklimat och ventilation, föreskrifter och anvisningar

D2 (2012) Byggnaders inomhusklimat och ventilation, föreskrifter och anvisningar

D3 (1978) Energihushållning i byggnader, föreskrifter och anvisningar

D3 (2007) Byggnaders energiprestanda, föreskrifter och anvisningar

D3 (2010) Byggnaders energiprestanda, föreskrifter och anvisningar

D3 (2012) Byggnaders energiprestanda, föreskrifter och anvsningar

D3 (13) Miljöministeriets förordning om upphävande av föreskrift 2.1.2 i miljöministeriets förordning om byggnaders energiprestanda

D3 (2013) Miljöministeriets förordning om ändring av miljöministeriets förordning om byggnaders energiprestanda

D3 (2014) Miljöministeriets förordning om ändring av miljöministeriets förordning om byggnaders energiprestanda (19.8.2014)

D4 (1978) VVS-ritningsbeteckningar, anvisningar

D4 (2013) Statsrådets förordning om energiformsfaktorerna för byggnader

D5 (1985) Beräkning av effekt- och energibehovet för uppvärmning av byggnader, anvisningar

D5 (2007) Beräkning av byggnaders energiförbrukning och uppvärmningseffekt, anvisningar

D5 (2012) Beräkning av byggnaders energiförbrukning och effektbehov för uppvärmning, anvisningar

D6 (1990) Fva-arbetsledare, föreskrifter

D7 (1997) Effektivitetskrav för värmepannor, föreskrifter

E - Konstruktiv brandsäkerhet

E1 (1976) Konstruktiv brandsäkerhet, föreskrifter

E1 (1981) Konstruktiv brandsäkerhet, föreskrifter

E1 (1997) Byggnaders brandsäkerhet, föreskrifter och anvisningar

E1 (2002) Byggnaders brandsäkerhet, föreskrifter och anvisningar

E1 (2002) Ändring 2008

E1 (2002) Ändring 2008

E1 (2011) Byggnaders brandsäkerhet, föreskrifter och anvisningar

E2 (1976) Industri- och lagerbyggnaders brandsäkerhet, anvisningar

E2 (1985) Produktions- och lagerbyggnaders brandsäkerhet, anvisningar

E2 (1995) Produktions- och lagerbyggnaders brandsäkerhet, anvisningar

E2 (1997) Produktions- och lagerbyggnaders brandsäkerhet, anvisningar

E2 (2005) Produktions- och lagerbyggnaders brandsäkerhet, anvisningar

E3 (1976) Små rökkanaler, anvisningar

E3 (1988) Små rökkanaler, anvisningar

E3 (2007) Små skorstenars konstruktion och brandsäkerhet, föreskrifter och anvisningar

E4 (1977) Motorfordonsgaragens brandsäkerhet, anvisningar

E4 (1990) Bilgaragens brandsäkerhet, anvisningar

E4 (1997) Bilgaragens brandsäkerhet, anvisningar

E4 (2005) Bilgaragens brandsäkerhet, anvisningar

E5 (1977) Bärande och sektionerade konstruktioners brandsäkerhet, anvisningar

E6 (1978) Sektionerande dörrar, anvisningar

E6 (1991) Sektionerande dörrar, anvisningar

E6 (1998) Strukturell brandsäkerhet: anvisningarna E6 (1991) upphävdes

E7 (1980) Ventilationsanläggningars brandsäkerhet, anvisningar

E7 (2004) Ventilationsanordningars brandsäkerhet, anvisningar

E9 (1985) Brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd, anvisningar

E9 (1997) Brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd, anvisningar

E9 (2005) Brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd, anvisningar

F - Allmän byggnadsplanering

F1 (1978) Planering av utrymmen avsedda för allmänheten med beaktande av utrymmenas lämplighet för rörelsehindrade, föreskrifter och anvisningar

F1 (1985) Planering av publika utrymmen med anpassning till rörelsehindrade, föreskrifter och anvisningar

F1 (1997) Att bygga tillgängligt och framkomligt, föreskrifter och anvisningar

F1 (2005) Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden, föreskrifter och anvisningar

F2 (1983) Säkerhet vid användning och underhåll av byggnader, anvisningar

F2 (2001) Säkerhet vid användning av byggnad, föreskrifter och anvisningar

G - Bostadsbyggandet

G1 (1994) Bostadsplanering, föreskrifter

G1 (2005) Bostadsplanering, föreskrifter och anvisningar

G2 (1995) Bostadsproduktion som staten stöder, föreskrifter och anvisningar

G2 (1998) Bostadsproduktion som staten stöder, föreskrifter och anvisningar

Eurocode-standarder

Genom miljöministeriets förordning 14-16 upphävs den 1.1.2017 miljöministeriets förordning om tillämpning av Eurocode-standarder inom husbyggande och de bifogade nationella bilagorna.

De upphävda nationella bilagorna presenteras nedan i paket, där den senaste ändringsversionen ges.

Förordning utfärdad den 15 oktober 2007

Nationella bilagor:

• SFS-EN 1990
• SFS-EN 1991-1-2, SFS-EN 1991-1-3, SFS-EN 1991-1-5
• SFS-EN 1992-1-1, SFS-EN 1992-1-2  
• SFS-EN 1993-1-1 , SFS-EN 1993-1-2 , SFS-EN 1993-1-8,
• SFS-EN 1993-1-9, SFS-EN 1993-1-10
• SFS-EN 1994-1-1, SFS-EN 1994-1-2
• SFS-EN 1995-1-1, SFS-EN 1995-1-2
• SFS-EN 1997-1
   

Ändring av förordningen utfärdad den juli 2008

Nationella bilagor:

• SFS-EN 1993-1-3, SFS-EN 1993-1-4, SFS-EN 1993-1-5, SFS-EN 1993-1-6, SFS-EN 1993-1-7, SFS-EN 1993-3-1, SFS-EN 1993-3-2
• SFS-EN 1997-2
   

Ändring av förordningen utfärdad den 30 mars 2009

Nationella bilagor:

• SFS-EN 1993-4-1+AC, SFS-EN 1993-4-2+AC, SFS-EN 1993-4-3+AC
• SFS-EN 1993-5+AC, SFS-EN 1993-6
• SFS-EN 1995-1-1/A1:2008
• SFS-EN 1996-1-1, SFS-EN 1996-1-2, SFS-EN 1996-2
   

Förordning utfärdad den 15 juni 2009

Nationella bilagor:

• Förordning om ändring  SFS-EN 1992-1-1 punkt 4.4.1.2
   

Ändring av förordningen utfärdad den 30 september 2009

Nationella bilagor:

• SFS-EN 1991-1-7, SFS-EN 1991-3
• SFS-EN 1992-3
• SFS-EN 1993-1-11+AC, SFS-EN 1993-1-12
   

Ändring av förordningen utfärdad den 5 november 2010

Nationella bilagor:

• SFS-EN 1991-1-1 ändring 1, SFS-EN 1999-1-4 ändring 1,
• SFS-EN 1991-1-6 ändring 1
• SFS-EN 1993-3-1 ändring 1
• SFS-EN 1999-1-1, SFS-EN 1999-1-2, SFS-EN 1999-1-3,
• SFS-EN 1999-1-4, SFS-EN 1999-1-5

Vanhentuneet ohjeet (på finska)

Osa maankäyttö- ja rakennuslain 1.1.2013 voimaan tulleen muutoksen jälkeen julkaistuista Suomen rakentamismääräyskokoelman osista tai ohjeista on vanhentunut. Vanhentuneet julkaisut ovat olleet käytössä allekirjoituspäivästä alkaen, kunnes korvaava julkaisu on allekirjoitettu tai julkaisun vanhenemisesta on erikseen ilmoitettu.

Vanhentuneet ohjeet vuodesta 2016 alkaen

Rakenteiden lujuus ja vakaus
Teräsrakenteet (2017)

Rakenteiden lujuus ja vakaus
Teräsrakenteet (2016)

Rakenteiden lujuus ja vakaus
Alumiinirakenteet (2016)

Rakenteiden lujuus ja vakaus
Pohjarakenteet (2016)

Rakenteiden lujuus ja vakaus
Kuormat (2016)

Rakenteiden lujuus ja vakaus
Betonirakenteet (2016)