Bygglagen styr hållbart byggande

Bygglagen träder i kraft den 1 januari 2025. Garantin för behandlingstiden för bygglov, beräkningen av byggnaders koldioxidfotavtryck och ansökan om bygglov med en projektinformationsmodell eller annars i maskinläsbar form träder i kraft den 1 januari 2026.

Till dess att bygglagen träder i kraft regleras byggandet av markanvändnings- och bygglagen (MBL).

• Läs mer om markanvändnings- och bygglagen

I bygglagen, som riksdagen antog under den förra regeringsperioden, görs ändringar i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Detta förslag till ändring av bygglagen i enlighet med regeringsprogrammet kallas för ändringsserien.

Ändringsserien till bygglagen var på remiss i början av 2024, och avsikten är att lagförslaget i fråga ska överlämnas till riksdagen hösten 2024.

• Pressmeddelande om utlåtandena om förslaget till ändring av bygglagen och de ändringar i lagen som görs utifrån dem 22.4.2024

Placeringstillståndet för omställning till ren energi är en nyhet i bygglagen. Det nya tillståndet påskyndar placeringen av investeringar i ren energi i Finland.

Tillståndsprocessen för och byggandet av industriprojekt som uppfyller kriterierna snabbas upp när man kan fatta beslut om placeringen av dem utan planläggning.
 
Projektens miljökonsekvenser ska bedömas och inga betydande olägenheter får orsakas

I bygglagen, i den form den antogs under den förra regeringsperioden, fick också museimyndigheten besvärsrätt, vilket den inte har enligt nuvarande markanvändnings- och bygglag. I ändringsserien till bygglagen ska museimyndighetens besvärsrätt, som ännu inte hade hunnit träda i kraft, begränsas till att gälla sådana objekt som är av nationell betydelse eller av betydelse för landskapet.  

Museimyndigheten ska alltså fortfarande ges besvärsrätt, som myndigheten enligt gällande lagstiftning inte har, men besvärsrätten är mer begränsad än vad som föreslogs under den förra regeringsperioden. Ändringen gör det smidigare att bygga för den som påbörjar ett projekt.

Besvärsrätten slopas för sådana registrerade sammanslutningar till vars verksamhetsfält det hör att värna om kulturarvet eller påverka den byggda miljöns kvalitet.

Ja, det föreskrivs om en garanterad handläggningstid för behandlingen av ansökan om bygglov från och med den 1 januari 2026.

Kommunen ska från ingången av 2026 avgöra ansökan om bygglov tre månader efter det att byggnadstillsynen har tagit emot ansökan och bilagorna till den.

För placeringstillstånd för omställning till ren energi och bygglov för särskilt krävande byggprojekt eller byggprojekt där projekteringsuppgiften är exceptionellt krävande ska den garanterade handläggningstiden vara sex månader.

Om behandlingen fördröjs ska kommunen återbetala 20 procent av bygglovsavgiften för varje månad som dröjsmålet varar, om inte dröjsmålet har orsakats av sökanden.

Ansvaren inom byggandet ändras inte.  
 
Bygglagen, i den form den antogs under den förra regeringsperioden, innehöll en ny paragraf om den huvudansvariga aktörens ansvar för genomförandet. Genom den ändringsserie till bygglagen som genomförs under denna regeringsperiod upphävs denna paragraf och i de övriga paragraferna i bygglagen stryks omnämnandet av den huvudansvariga aktören.
 
Det bestämmelser om den huvudansvariga aktörens ansvar för genomförandet som kom till under den förra regeringen och som ännu inte trätt i kraft skulle enligt remissvaren kunna leda till att tidsplaner försenas, rättsprocesserna blir fler och ansvaret i byggbranschens avtalsförhållanden blir otydligare.

Genom ändringsserien till bygglagen preciseras förutsättningarna för rivning av byggnader jämfört med bygglagen i den form den antogs under den förra regeringen.  

En byggnad får rivas, om en detalj-, general- eller landskapsplan som är inte är äldre än 13 år tillåter rivning och byggnaden inte är skyddad med stöd av lag.

På ett område som saknar detalj-, general- eller landskapsplan eller ett område med en plan som är äldre än 13 år får rivningen av en byggnad inte medföra olägenheter med tanke på den framtida planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen och inte heller försvåra uppnående av målen för skyddet av den byggda miljön.

En byggnad som inte är skyddad får rivas om rivningen leder till återanvändning eller återvinning av rivningsmaterialet och om  
1) byggnaden finns i en kommun där byggnaderna har förlorat största delen av sitt värde
2) byggnaden inte längre har något användningsändamål   
3) byggnaden är i dåligt skick och möjligheterna att reparera den är små.

Kommunen kan bevilja tillstånd att riva en byggnad som är skyddad enligt en detaljplan, om  

1) byggnaden har varit i en kommuns eller ett kommunägt bolags ägo i minst tio år
2) det inte tekniskt, funktionellt och ekonomiskt är möjligt att reparera byggnaden
3) rivningen leder till återanvändning eller återvinning av rivningsmaterialet
4) byggnaden inte är av nationell betydelse eller av betydelse för landskapet.

I bygglagen finns bestämmelser om ett väsentligt tekniskt krav på nya byggnader, enligt vilket den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden på det sätt som användningsändamålet förutsätter projekteras och uppförs så att den är koldioxidsnål (38 §).

Enligt bygglagen ska koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket från en ny byggnad rapporteras i den klimatdeklaration för byggnaden som utarbetas i samband med slutsynen. Byggnaderna ska planeras så att deras fotavtryck under hela livscykeln är så litet som möjligt och underskrider det angivna gränsvärdet för byggnadens koldioxidfotavtryck.

I koldioxidsnålhet ingår dessutom att öka en byggnads koldioxidhandavtryck, det vill säga att öka eventuella klimatfördelar genom projektering och byggande. Planeringen kan inriktas på att både undvika problem och hitta lösningar. Strävan efter ett stort handavtryck bidrar till det senare målet. 

• Läs mer om beredningen av författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande i en nyhet som publicerades den 1 juli 2024

Koldioxidsnålheten styrs genom gränsvärdesstyrning av den orsaken att gränsvärdena genom olika utredningar har konstaterats vara det effektivaste och neutralaste sättet att styra växthusgasutsläppen under byggnadernas livscykel.

Man kan uppnå låga koldioxidutsläpp på många olika sätt. I en del byggnader kan det vara meningsfullt att koncentrera sig på att maximera energieffektiviteten, medan man i andra byggnader kan minska utsläppen genom att använda koldioxidsnåla eller långlivade material.

Utgångspunkten är att den nya regleringen ska erbjuda ett mångsidigare urval av metoder för att se till att en byggnads koldioxidfotavtryck är lågt. Avsikten är att stödja uppkomsten av koldioxidsnåla lösningar inom byggande och projektering i Finland.

• Läs mer om beredningen av författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande i en nyhet som publicerades den 1 juli 2024

För koldioxidfotavtrycket från nya byggnader fastställs gränsvärden enligt byggnadstyp, som byggnaden i fråga inte får överskrida.

Ett gränsvärde fastställs endast för byggnaden. Det kommer alltså inte att finnas några styrande gränsvärden för byggplatsen, även om en klimatdeklaration också utarbetas för byggplatsen.

Inget gränsvärde fastställs för koldioxidhandavtrycket. Det bör noteras att koldioxidhandavtrycket inte avdras från koldioxidfotavtrycket.

I ändringsserien föreslås sådana ändringar i styrningen av koldioxidsnålhet som gör förfarandet smidigare och minskar den börda som regleringen medför för olika parter.

Omfattningen av skyldigheten att utarbeta en klimatdeklaration och en materialspecifikation minskas så att den inte gäller småhus eller byggnader som genomgår större renoveringar eller andra ändringsarbeten och utvidgningar.

En klimatdeklaration för byggnaden och byggplatsen ska utarbetas och läggas fram för slutsynen av byggnaden, vilket innebär att underskridandet av gränsvärdet för byggnadens koldioxidfotavtryck visas först när projektet är slutfört. En klimatdeklaration behöver alltså inte utarbetas när bygglov söks.

Gränsvärdena för byggnaders koldioxidfotavtryck placeras för tydlighetens skull i en separat paragraf (38 a §). Avsikten är att genomföra de kommande ändringarna i direktivet om byggnaders energiprestanda så att gränsvärdena utvidgas till att gälla också vissa andra byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter.

Materialspecifikationen ändras till en förteckning över byggprodukter, vilket innebär att man i stället för byggmaterial följer upp mängden byggprodukter. Förteckningen över byggprodukter ska fortfarande visas upp vid ansökan om bygglov och vid behov uppdateras i samband med slutsynen.

Ikraftträdandet av klimatdeklarationen, förteckningen över byggprodukter och gränsvärdena för koldioxidfotavtrycket skjuts upp med ett år, vilket innebär att de börjar tillämpas den 1 januari 2026.

• Läs mer om beredningen av författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande i en nyhet som publicerades den 1 juli 2024

Ändringsserien till bygglagen gäller följande paragrafer som hänför sig till digitalisering:

• Ansökan om bygglov (61 §)
• Lämnande av specialbeskrivningar (69 §)
• Övergångsbestämmelse om lämnande av uppgifter till datasystemet för den byggda miljön (197 §)

De föreslagna ändringarna ger kommunerna en tilläggstid på ett år för att övergå till den nya modellen för ansökan om bygglov. Bygglov söks enligt den nya modellen från och med den 1 januari 2026, till dess sker ansökan om bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen.
Ändringar föreslås också i bilagorna till ansökan om bygglov. Bilagorna ska inte länge innefatta en klimatdeklaration och en materialspecifikation, och de ersätts med en förteckning över byggprodukter.

Efter att bygglagen har trätt i kraft, det vill säga från ingången av 2025, ska byggnadernas specialbeskrivningar utarbetas i interoperabel och maskinläsbar form.

Kommunernas skyldighet att lämna uppgifter till Ryhti får en tilläggstid på ett år, när den övergångstid för lämnande av uppgifter som anges i 197 § förlängs med ett år. Kommunerna ska lämna uppgifter om byggande till Ryhti före utgången av 2028. Kommunerna kan om de så önskar ta i bruk Ryhti-systemet redan tidigare, och uppgifterna enligt bygglagen kan lämnas till Ryhti genast från den 1 januari 2025.

Bygglov söks från och med den 1 januari 2026 med en beskrivning i form av en informationsmodell eller annars i maskinläsbar form. Med maskinläsbar form avses ett filformat som är så strukturerat att datorprogram enkelt kan identifiera, känna igen och extrahera informationsmaterial, specifika uppgifter och strukturer i en handling.