Klimatavtalet från Paris

Klimatavtalet från Paris är ett internationellt, juridiskt bindande avtal om klimatförändringarna. Målen i avtalet är att den globala medeltemperaturhöjningen ska hållas klart under två grader jämfört med förindustriell tid och att parterna ska vidta åtgärder för att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader. Avtalet ingicks den 12 december 2015 och trädde i kraft den 4 november 2016.

Avtalet kompletterar FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som ingicks 1992. 

Parisavtalets mål

Målet med Parisavtalet är att få de globala växthusgasutsläppen att minska så snart som möjligt. Strävan är att växthusgasutsläpp orsakade av människan mot slutet av detta århundrade är i balans med jordens kolsänkor som binder utsläpp.

Utöver utsläppsminskningsmålen har det i avtalet också ställts upp ett långsiktigt mål för anpassningen till klimatförändringarna och ett mål om att göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

Enligt avtalet ska framstegen i förhållande till målen granskas vart femte år. Den första utvärderingen görs 2023.

För att målet med Parisavtalet ska kunna nås krävs det att alla avtalsparter vidtar ambitiösa, och med tiden allt striktare, åtgärder för att minska utsläppen, främja en anpassning till klimatförändringen, öka klimatfinansieringen, utveckla och överföra teknik, stärka aktionsberedskapen och öka transparensen. Parisavtalet innehåller inga kvantitativa åtaganden för utsläppsminskning, utan parterna förbinder sig i avtalet att bereda, meddela och upprätthålla de successiva nationellt fastställda bidragen. Parterna ska bereda sitt nationella bidrag med fem års mellanrum, och det nyaste nationella målet ska alltid vara mer ambitiöst än det föregående.

De nationellt fastställda bidrag som parterna meddelat förs in i det offentliga register som sekretariatet för FN:s klimatkonvention upprätthåller. Parternas nationella bidrag finns i det tillfälliga register som förs av sekretariatet för FN:s klimatkonvention.

Genomförandet av Parisavtalet

Vid klimatkonferensen i Katowice 2018 godkändes största delen av en regelbok om genomförande av Parisavtalet. Regelboken färdigställdes vid klimatkonferensen i Glasgow 2021. Reglerna är omfattande och gemensamma för alla avtalsparter, även om det har avtalats om viss begränsad flexibilitet för utvecklingsländerna.

Regelboken för genomförande av Parisavtalet omfattar bland annat:

  • en mekanism som skärper utsläppsminskningsmålen, det vill säga inledande av globala utvärderingar,
  • närmare anvisningar om det nationella åtagandet,
  • anvisningar om rapportering, översyn och utvärdering,
  • regler för rapportering i anslutning till klimatfinansieringen
  • genomförandet när det gäller utveckling och överföring av teknik
  • anvisningar för meddelanden om anpassning
  • regler för den kommitté som ska främja genomförandet och efterlevnaden av avtalet 
  • regler för marknadsmekanismerna som hör till avtalet

Med tanke på ett framgångsrikt genomförande av Parisavtalet är det viktigt att alla länder skärper sin klimatpolitik, eftersom de mål och åtgärder som hittills har meddelats när det gäller att minska utsläppen inte räcker till för att begränsa temperaturökningen i enlighet med målet i Parisavtalet.

Mer om ämnet

Mer information

Marjo Nummelin, miljöråd 
miljöministeriet, Miljövårdsavdelningen, Klimat 0295250227