Digital byggd miljö

Både i Finland och i andra länder pågår omfattande reformer som ska förbättra hanteringen och användningen av information och påskynda digitaliseringen. Genom digitalisering eftersträvas en smidigare och effektivare offentlig förvaltning och framför allt bättre tjänster. Målet är att i hela samhället effektivt utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför, till förmån för såväl näringslivet som invånarna.

Visionen för digitalisering av den byggda miljön fram till 2030

I den digitala omställningen är det i grund och botten fråga om att information från olika källor ska kunna röra sig på ett interoperabelt och informationssäkert sätt.

Digitaliseringen främjas för att den möjliggör förbättringar av flera andra verksamheter. Arbetet inom den offentliga förvaltningen skapar en grund för riksomfattande elektroniska tjänster inom fastighets- och byggbranschen samt nya affärsmöjligheter.

Vi behöver till exempel exaktare information om hur byggande och områdesanvändning påverkar klimatet. Exaktare information kan också hjälpa till att återvinna byggnadsdelar och på så sätt minska användningen av naturresurser. Lättillgänglig och tillförlitlig information stärker demokratin och människornas möjligheter att påverka utvecklingen i den egna omgivningen.

Vad görs just nu?

Miljöministeriet utvecklar i synnerhet uppgifter om områdesanvändning och tillstånd för byggande.

De tre delarna av den digitala omställningen är

• lagstiftningen
• informationens interoperabilitet och
• informationssystemreformen.

Lagstiftningen

Lagstiftningen reviderades som en del av reformen av markanvändnings- och bygglagen samt i den nya bygglagen och lagen om datasystemet för den byggda miljön.

• Markanvändnings- och bygglagen
• Lagen om datasystemet för den byggda miljön (på finska)
• Miljöutskottets betänkande MiUB 27/2022, regeringens proposition till riksdagen med förslag till bygglag och till vissa lagar som har samband med den (eduskunta.fi) (på finska)
• Miljöutskottets betänkande MiUB 26/2022, regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om datasystemet för den byggda miljön och om ändring av markanvändnings- och bygglagen (eduskunta.fi) (på finska)

Utvecklingen av lagstiftningen påverkas också av nationella riktlinjer och regleringen från EU.

• Statsrådets redogörelse: Finlands digitala kompass (på finska)
• Arbetsgrupp som samordnar genomförandet av förordningen om värdefulla dataset (statsrådets projektportal)

Inter­operabiliteten

Interoperabiliteten för information om den byggda miljön innebär gemensamt överenskomna ordlistor, kodsystem och informationsmodeller som möjliggör att avsändaren och mottagaren förstår informationen på samma sätt. Resultaten av interoperabilitetsarbetet, såsom de gemensamt specificerade informationsmodellerna, sammanställs på interoperabilitetsplattformen.

• Arbetet främjas av en bred samarbetsgrupp
• Interoperabilitetsplattformen (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) (på finska)

Data­systemet för den byggda miljön

Datasystemet för den byggda miljön är det nya gemensamma hemmet för information där uppgifter om områdesanvändning och byggande i fortsättningen finns tillgängliga.

• Läs mer om färdigställandet av datasystemet för den byggda miljön och om dess innehåll
• Bekanta dig med Ryhti-projektet.

Digitaliserings­principer för den byggda miljön

Fastighets- och byggbranschen har utarbetat principer gällande den byggda miljön som är härledda ur statsrådets allmänna principer för digitaliseringen.

1. Vi utvecklar lösningar och tjänster med kunden i centrum
Lösningarna och tjänsterna finns framför allt till för användaren, det vill säga kunden. Vi testar vad användarna vill åstadkomma med en viss lösning eller tjänst.

2. Vi eliminerar onödiga faser
Uträttandet av ärenden mellan företag och sammanslutningar förenklas och underlättas. Slutkunden ska i första hand ha möjlighet att använda e-tjänster.

3. Vi skapar användarvänliga och säkra tjänster
Tjänsterna kan behändigt och säkert användas på olika anordningar. Vi beaktar individernas, företagens och sammanslutningarnas behov.

4. Vi skapar snabbt nytta för kunden
Vi utreder vilka egenskaper som är värdefullast för kunden och börjar utvecklingen utifrån dem. Det ges snabb respons på tjänsten. Vi sparar tid och pengar. Vi lär oss genom att göra saker och försöka.

5. Vi har beredskap för störningar och exceptionella situationer
Vi kommunicerar tydligt om situationer av detta slag.

6. Vi utnyttjar befintlig information och e-tjänster
Vi begär ny information endast en gång. Vi utvecklar tjänsterna på ett kostnadseffektivt sätt. Vi utnyttjar bland annat den nationella servicearkitekturen (KaPA). Vi ser till att vår tjänst kan utnyttjas av andra.

7. Vi öppnar informationen och gränssnitten för företag, sammanslutningar och individer
Vi gör i princip informationen och gränssnitten offentligt tillgängliga, om tillgången inte behöver begränsas av särskilda skäl. Vi ser till att informationen kan utnyttjas när nya tjänster utvecklas. Öppenheten gagnar alla!

8. Vi utser informationsägare
Den information som rör den byggda miljön har under hela livscykeln en namngiven ägare som svarar för att informationen är aktuell och som möjliggör dialog mellan olika aktörer.

9. Vi följer internationella standarder
Internationella standarder utgör grund för utvecklingen.

10. Vi säkerställer att lagakraftvunna beslut är digitalt tillgängliga
Till exempel en plan eller ett beslut vinner laga kraft först när det offentliggjorts i standardform i ett öppet gränssnitt.

11. Vi respekterar individens dataskydd och datarättigheter
I enlighet med My Data-modellen har individerna kontroll över de uppgifter som gäller dem själva och beslutar om hur de delas, utnyttjas och överförs.