Digital byggd miljö

Inom Finlands offentliga förvaltning pågår omfattande reformer som ska förbättra hanteringen och användningen av information. Genom reformerna ska informationen i statens och kommunernas olika register göras förenlig med internationella standarder och göras mer interoperabel och användbar än förut.

Miljöministeriet ansvarar om den byggda miljön och utvecklar hantering av information för sin del. Digitaliseringen inom förvaltningsområdet förs vidare vid ministeriet under två omfattande helheter. Målet är att skapa en grund för riksomfattande elektroniska tjänster inom fastighets- och byggbranschen samt för nya affärsmöjligheter.

Ett av delområdena i utvecklingsarbetet är interoperabiliteten för information om den byggda miljön, som främjas av en omfattande samarbetsgrupp. Den andra helheten är det fyraåriga Ryhti-projektet, där man bereder ett riksomfattande datasystem för den byggda miljön.

Arbetet vägleds av markanvändnings- och bygglagen (MBL), som revideras som bäst. Den reviderade lagens huvudsakliga mål är bland annat att förbättra kvaliteten på byggandet och främja digitaliseringen.

Digitaliseringsprinciper för den byggda miljön

Fastighets- och byggbranschen har utarbetat principer gällande den byggda miljön som är härledda ur statsrådets allmänna principer för digitaliseringen.

1. Vi utvecklar lösningar och tjänster med kunden i centrum
Lösningarna och tjänsterna finns framför allt till för användaren, det vill säga kunden. Vi testar vad användarna vill åstadkomma med en viss lösning eller tjänst.

2. Vi eliminerar onödiga faser
Uträttandet av ärenden mellan företag och sammanslutningar förenklas och underlättas. Slutkunden ska i första hand ha möjlighet att använda e-tjänster.

3. Vi skapar användarvänliga och säkra tjänster
Tjänsterna kan behändigt och säkert användas på olika anordningar. Vi beaktar individernas, företagens och sammanslutningarnas behov.

4. Vi skapar snabbt nytta för kunden
Vi utreder vilka egenskaper som är värdefullast för kunden och börjar utvecklingen utifrån dem. Det ges snabb respons på tjänsten. Vi sparar tid och pengar. Vi lär oss genom att göra saker och försöka.

5. Vi har beredskap för störningar och exceptionella situationer
Vi kommunicerar tydligt om situationer av detta slag.

6. Vi utnyttjar befintlig information och e-tjänster
Vi begär ny information endast en gång. Vi utvecklar tjänsterna på ett kostnadseffektivt sätt. Vi utnyttjar bland annat den nationella servicearkitekturen (KaPA). Vi ser till att vår tjänst kan utnyttjas av andra.

7. Vi öppnar informationen och gränssnitten för företag, sammanslutningar och individer
Vi gör i princip informationen och gränssnitten offentligt tillgängliga, om tillgången inte behöver begränsas av särskilda skäl. Vi ser till att informationen kan utnyttjas när nya tjänster utvecklas. Öppenheten gagnar alla!

8. Vi utser informationsägare
Den information som rör den byggda miljön har under hela livscykeln en namngiven ägare som svarar för att informationen är aktuell och som möjliggör dialog mellan olika aktörer.

9. Vi följer internationella standarder
Internationella standarder utgör grund för utvecklingen.

10. Vi säkerställer att lagakraftvunna beslut är digitalt tillgängliga
Till exempel en plan eller ett beslut vinner laga kraft först när det offentliggjorts i standardform i ett öppet gränssnitt.

11. Vi respekterar individens dataskydd och datarättigheter
I enlighet med My Data-modellen har individerna kontroll över de uppgifter som gäller dem själva och beslutar om hur de delas, utnyttjas och överförs.

Målbild

Projektet Framtidens markanvändningsbeslut fastställde år 2019 en riktning för utvecklingen av digitaliseringen fram till år 2030. Projektets målbild består av fyra omfattande strategiska mål

1. Det ska vara lätt att delta och ha tillgång till information över förvaltningsgränserna
2. Informationen ska samlas in och spridas i interoperabel form
3. Besluten ska basera sig på bästa tillgängliga information
4. Planeringen ska vara begriplig.

De olika stegen mot målet är följande:

• Datasystemet för den byggda miljön - definiering och programmering (2020–2024)
• Ibruktagande och övergångsperiod (2024–2027)
• Etablering och följande applikationer (2027–2030)

Juhana Rautiainen, programchef 
miljöministeriet, Avdelningen för den byggda miljön 0295250075  


Minna Perähuhta, konsultativ tjänsteman 
miljöministeriet, Avdelningen för den byggda miljön 0295250223