Klimatårsberättelse
Under miljöministeriets ledning bereds årligen en klimatårsberättelse som granskar växthusgasutsläppens allmänna utveckling och huruvida de planerade åtgärderna är tillräckliga i förhållande till de nationella klimatmålen och Finlands EU-åtaganden. Här informerar vi i kort om utsläppsutvecklingen i Finland och om hur klimatmålen framskrider.
Enligt vår nationella klimatlag ska Finlands nettoutsläpp vara noll eller negativa före 2035. Fram till 2030 ska de totala utsläppen minskas med 60 procent jämfört med 1990 års nivå. Finlands skyldighet i fråga om markanvändningssektorns kolsänka och ansvarsfördelningssektorns utsläppsminskningar fastställs på EU-nivå.
Finlands nettoutsläpp minskade något 2024
Finlands nettoutsläpp av växthusgaser – det vill säga skillnaden mellan utsläppen och upptagen – minskade med bara en procent jämfört med året innan. Utsläppen inom markanvändningssektorn ökade jämfört med året innan och sektorn var en betydande utsläppskälla. Utan markanvändningssektorn sjönk utsläppen med sex procent, och omställningen till ren energi framskrider i snabb takt. Utsläppen fortsätter att minska särskilt inom energiproduktionen.
Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens snabbestimat och de preciseras senare.
- Inom utsläppshandelssektorn minskade utsläppen med 14 procent.
- Inom ansvarsfördelningssektorn minskade utsläppen med 1 procent.
- Nettoutsläppen inom markanvändningssektorn var +13 Mt CO2-ekvivalenter.
Utvecklingen av växthusgasutsläppen i Finland
Enligt den nationella klimatlagen har Finland som mål att vara koldioxidneutralt 2035. Då ska Finlands utsläpp och sänkor vara i balans, det vill säga att utsläppen av växthusgaser ska vara högst lika stora som upptagen. Det krävs omfattande ytterligare åtgärder för att uppnå målet att bli koldioxidneutralt. Sänkorna bör stärkas och utsläppen minskas särskilt inom markanvändningssektorn, där utsläppen för närvarande ökar. Klimatlagen innehåller också utsläppsminskningsmål för ansvarsfördelningssektorn och utsläppshandelssektorn för 2030, 2040 och 2050. I klimatårsberättelsen granskas hur målen har uppnåtts under en tidsperiod på 15 år. Fram till 2030 ska de sammanlagda utsläppen från utsläppshandelssektorn och ansvarsfördelningssektorn minskas med 60 procent och fram till 2040 med 80 procent jämfört med 1990 års nivå.
Utsläppshandelssektorn: Omställningen till ren energi framskrider snabbt
År 2024 minskade utsläppen från utsläppshandelssektorn med 14 procent från året innan och sektorns andel av Finlands nettoutsläpp var en fjärdedel. Till utsläppshandelssektorn hör stora industri- och energiproduktionsanläggningar, flygtrafiken inom Europa samt från och med 2024 sjöfarten inom Europa och 50 procent av sjöfarten mellan EU och tredjeländer.
Omställningen till ren energi framskrider i snabb takt: stenkolsförbrukningen nästan halverades och torvförbrukningen sjönk med över en tredjedel från året innan. I och med lagen om förbjudande av energiutvinning ur kol upphörde användningen av stenkol i energiproduktionen i Finland våren 2025.
Inom elproduktionen har sådan produktion som baserar sig på förbränning minskat samtidigt som mängden vindkraft och kärnenergi har ökat betydligt.
Ansvarsfördelningssektorn: Osäkert om EU-åtagandet kan nås
Utsläppen från ansvarsfördelningssektorn minskade med knappt en procent från året innan. Ansvarsfördelningssektorn omfattar trafik, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, avfallshantering, arbetsmaskiner och F-gaser samt små industri- och värmeanläggningar. Utsläppen från trafiken ökade, men till exempel utsläppen av F-gaser minskade.
Enligt snabbestimat överskred utsläppen från sektorn Finlands utsläppskvot för 2024 som fastställts på EU-nivå. Utsläppsminskningstakten måste ökas för att säkerställa att målen för ansvarsfördelningssektorn uppnås.
År 2024 utgjorde utsläppen från ansvarsfördelningssektorn cirka hälften av Finlands nettoutsläpp. Utsläppen från trafiken ökade med fyra procent från året innan, eftersom distributionen av förnybara bränslen sjönk jämfört med året innan. Utsläppen från trafiken påverkas särskilt av distributionsskyldigheten i fråga om förnybara bränslen.
Utsläppen från jordbruket höll sig nästan på samma nivå. Jordbruket är den näst största utsläppskällan inom ansvarsfördelningssektorn efter trafiken.
Markanvändningssektorn: Nettosänkan ligger fortsättningsvis långt från den eftersträvade nivån
Med markanvändningssektorn avses markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbrukssektorn (kallad LULUCF efter engelskans Land use, land-use change, and forestry). Enligt Statistikcentralens snabbestimat var markanvändningssektorn en nettoutsläppskälla för 13,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024.
Utsläppen fortsatte att öka jämfört med året innan. Skogarna har blivit en nettoutsläppskälla, eftersom den sänka som trädbeståndet utgör inte längre räcker till för att motverka utsläppen från skogarnas mark.
Markanvändningssektorn har tidigare varit en betydande nettosänka i Finland, men åren 2018–2024 var den som helhet en nettoutsläppskälla. Maranvändningssektorns nettosänka eller nettoutsläpp beräknas genom att addera utsläppen och upptagen inom markanvändningssektorn.
Skogsmarken, som tidigare varit en sänka bland markanvändningsklasserna, har blivit utsläppskälla. Enligt nya uppgifter har skogsmarken varit en utsläppskälla sedan 2021. Lägesbilden för markanvändningssektorn har förändrats avsevärt under det senaste årtiondet. Utvecklingen inom markanvändningssektorn stöder inte uppnåendet av klimatmålen. Det behövs verkningsfulla ytterligare åtgärder inom sektorn.
Uppföljningen av klimatåtgärderna under tidigare år
Enligt klimatlagen ska statsrådet varje år lämna en klimatårsberättelse till riksdagen. Klimatårsberättelsen har publicerats sedan 2019.