Klimatårsberättelse
Under miljöministeriets ledning bereds årligen en klimatårsberättelse som granskar växthusgasutsläppens allmänna utveckling och huruvida de planerade åtgärderna är tillräckliga i förhållande till de nationella klimatmålen och Finlands EU-åtaganden. Här informerar vi i kort om utsläppsutvecklingen i Finland och om hur klimatmålen framskrider.
Enligt vår nationella klimatlag ska Finlands nettoutsläpp vara noll eller negativa före 2035. Fram till 2030 ska de totala utsläppen minskas med 60 procent jämfört med 1990 års nivå. Finlands skyldighet i fråga om markanvändningssektorns kolsänka och ansvarsfördelningssektorns utsläppsminskningar fastställs på EU-nivå.
Klimatårsberättelse 2024
Finlands utsläpp minskade rejält 2023
Energiproduktionens utsläpp minskar märkbart, men det behövs ytterligare åtgärder för att de nationella klimatmålen ska nås och för att åtagandena som fastställts på EU-nivå ska fullgöras. Det behövs i synnerhet åtgärder inom markanvändningssektorn och ansvarsfördelningssektorn.
Pressmeddelande: Omställningen till ren energi framskrider snabbt med det behövs fler åtgärder för att klimatmålen ska nås
Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens snabbestimat och de preciseras senare.
- Inom utsläppshandelssektorn minskade utsläppen med 19 procent.
- Inom ansvarsfördelningssektorn minskade utsläppen med 5 procent.
- Kolsänkan inom markanvändningssektorn var cirka -1 Mt CO2-ekvivalenter.
Utväcklingen av växthusgasutsläppen i Finland
Utsläppshandelssektorn: Omställningen till ren energi framskrider snabbt
Utsläppshandelssektorn andel av Finlands totala utsläpp var 38 procent 2023. Utsläppen minskade med 19 procent jämfört med året innan, medan utsläppen minskade med 6 procent åren 2021–2022.
Minskningen i fjol beror på att stenkolsförbrukningen halverades och att torvförbrukningen minskade betydligt jämfört med året innan. Samtidigt har kärnkraftens och vindkraftens andelar av energiproduktionen ökat. Utsläppsutvecklingen påverkas dessutom bland annat av efterfrågan på el inom industrin och elektrifieringen av transporter.
Inom energiproduktionen minskar utsläppen snabbare än väntat. Inom de närmaste åren avvecklas användningen av fossila bränslen i produktionen av el och värme.
EU:s utsläppshandel omfattar stora industri- och energiproduktionsanläggningar samt luftfarten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dessutom ska sjöfarten gradvis omfattas av utsläppshandeln från och med 2024, och år 2027 inleds en ny utsläppshandel som gäller bränsledistributörer.
Ansvarsfördelningssektorn: Minskningen av utsläppen från trafiken fortsatte i jämn takt
Utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn minskade med 5,3 procent 2023. Ansvarsfördelningssektorn omfattar trafik, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, avfallshantering, arbetsmaskiner och F-gaser samt små industri- och värmeanläggningar.
Utsläppen sjönk i alla utsläppsklasser, också inom trafiken och jordbruket, som är sektorns största utsläppskällor. Utsläppen från jordbruket minskade med en procent medan utsläppen från trafiken minskade med omkring fyra procent.
Inom ansvarsfördelningssektorn har Finland på EU-nivå åtagit sig att minska utsläppen med 50 procent fram till 2030 jämfört med nivån 2005. För närvarande råder det osäkerhet om huruvida Finland kommer att lyckas med detta mål.
Som helhet har utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn minskat långsamt jämfört med utsläppshandelssektorn och med tanke på klimatmålen. Tillsvidare har Finland hållit sig inom ramen för de årliga kvoterna, men det behövs större utsläppsminskningar i takt med att kvoterna minskar då vi närmar oss 2030.
Markanvändningssektorn: Sänkan inom markanvändningssektorn ligger fortsättningsvis långt från den eftersträvade nivån
Med markanvändningssektorn avses markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbrukssektorn (kallad LULUCF efter engelskans Land use, land-use change, and forestry). Skogar och mark utgör den viktigaste kolsänkan inom markanvändningssektorn. Storleken på kolsänkan i skogen varierar mycket från år till år, men sänkan har minskat betydligt under de senaste åren. Markanvändningssektorn har enligt en preliminär uppskattning återgått till att vara en liten nettosänka år 2023, men uppgifterna preciseras senare. Markanvändningssektorn har varit en utsläppskälla åren 2018, 2021 och 2022.
Inom markanvändningssektorn är de årliga variationerna i kolbalansen vanligtvis stora jämfört med andra sektorer. Variationerna beror framför allt på den globala efterfrågan på skogsindustriprodukter, vilket återspeglas i avverkningsvolymen. Därtill syns resultatet av åtgärderna för att stärka skogsmarkens sänka med lång fördröjning.
Med tanke på Finlands mål om klimatneutralitet och EU-åtagandena behövs ytterligare åtgärder särskilt inom markanvändningssektorn. Klimatneutralitet förutsätter att Finlands kolsänkor är på mist samma nivå som utsläppen. Tidigare har markanvändningssektorn sänka antagits bli betydligt större till 2035 än vad som uppskattas idag. När det gäller EU-åtagandena inom markanvändningssektorn ser det nu ut som att Finland inte på lång väg hinner genomföra åtagandena för perioden 2021–2025.
Uppföljningen av klimatåtgärderna under tidigare år
Enligt klimatlagen ska statsrådet varje år lämna en klimatårsberättelse till riksdagen. Klimatårsberättelsen har publicerats sedan 2019.