Klimatårsberättelse 2022
Varje år bereds en klimatårsberättelse under miljöministeriets ledning. I berättelsen sammanställs information om utsläppsutvecklingen i Finland, hur klimatpolitiken genomförts och hur utsläppsmålen uppnåtts. Här informerar vi i kort om utsläppsutvecklingen i Finland.
Finlands totala utsläpp
Finlands totala utsläpp var så gott som oförändrade 2021. Med totala utsläpp avses de sammanlagda utsläppen från ansvarsfördelningssektorn och utsläppshandelssektorn.
- För att klimatneutralitetsmålet ska uppnås krävs att nettoutsläppen är noll, dvs. att utsläppen och kolsänkorna är lika stora fram till 2035.
- Utsläppen från ansvarsfördelningssektorn minskade 2021. Finland underskred klart utsläppskvoten för ansvarsfördelningssektorn.
- Markanvändningssektorn blev för första gången en utsläppskälla från att ha varit en kolsänka, vilket ökar nettoutsläppen och kan leda till att utsläppsminskningar behövs också inom andra sektorer.
Det väsentliga med tanke på begränsningen av klimatförändringarna är utvecklingen av nettoutsläppen. Enligt snabbestimat ökade Finlands nettoutsläpp klart 2021 efter att markanvändningssektorn som helhet förändrades från sänka till utsläppskälla. Orsaken bedöms vara omfattande skogsavverkningar och minskad skogstillväxt.
För att klimatneutralitetsmålet ska uppnås har följande planer utarbetats 2022: en klimatpolitisk plan på medellång sikt (KAISU), en klimat- och energistrategi och en klimatplan för markanvändningssektorn (MISU). Utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken i Finland påverkas också av 55 %-paketet, som nu bereds inom Europeiska unionen.
Utvecklingen av växthusgasutsläpp och nödvändiga utsläppsminskningar
Med nettoutsläpp avses skillnaden mellan utsläpp och upptag. För att klimatneutralitet ska uppnås krävs att nettoutsläppen sjunker till noll. Uppgiften om utsläppen 2021 är ett snabbestimat.
* Den utsläppsnivå som klimatneutraliteten förutsätter beror på kolsänkorna inom markanvändnings¬sektorn. Här är antagandet 21 Mt för 2035.
** Åtgärderna i enlighet med den klimatpolitiska planen på medellång sikt samt klimat- och energistrategin.
Utsläpp från trafiken
Trafikutsläppen minskade jämfört med 2020. Elektrifieringen av trafiken har framskridit snabbare än väntat i Finland.
- Trafikutsläppen 2021 minskade med cirka 4 procent från 2020.
- Trafikutsläppens andel var något över 20 procent av de totala utsläppen och närmare 37 procent av utsläppen från ansvarsfördelningssektorn.
- Trafiken är den största utsläppskällan inom ansvarsfördelningssektorn.
Mängden utsläpp från trafiken påverkas av tre faktorer: körda kilometer, fordonens energieffektivitet och vilket drivmedel som används.
År 2021 minskade antalet körda kilometer med 0,5 procent jämfört med 2020. Andelen förnybara drivmedel av de drivmedel som används ökade med cirka 6 procentenheter, vilket är en betydande förbättring jämfört med 2020.
Bilparkens ålder inverkar i betydande grad på trafikutsläppen. Av de bilar som såldes 2021 var en allt större del renodlade elbilar eller hybridbilar. Bilparken har dock inte förnyats tillräckligt snabbt med tanke på målet.
Distributionsskyldigheten är en central åtgärd för utsläppsminskning inom trafiksektorn. Syftet med distributionsskyldigheten är att främja användningen av förnybara drivmedel för att motorbensin, dieselolja och naturgas ska kunna ersättas i trafiken. Riksdagen godkände en lagändring om sänkning av distributionsskyldigheten 2022 för att bromsa höjningarna av priset på bränsle. Avsikten är att genom senare höjningar av distributionsskyldigheten kompensera denna sänkning.
Utvecklingen av utsläpp från trafiken
Utsläpp från jordbruket
Utsläppen från jordbruket var oförändrade.
- Inom ansvarsfördelningssektorn har utsläppen från varit så gott som oförändrade i åratal. De förblev på samma nivå också 2021.
- Jordbruket är inte bara en utsläppskälla, utan också en kolsänka. Genom hållbara odlingssystem kan den odlade marken också ta upp kol.
Regeringen har ställt som mål att minska de sammanlagda utsläppen från jordbruket inom ansvarsfördelningssektorn och markanvändningssektorn med 29 procent från 2019 års nivå fram till 2035. Flera projekt har startats för att minska jordbrukets utsläpp, till exempel för att öka beskogningen av torv- och våtmarker. Jordbrukets processer är långsamma, varför projektens resultat syns med fördröjning.
Försörjningsberedskapen i det finländska jordbruket höjs genom stöd för övergången från fossila bränslen till förnybara energiformer. Också näringssjälvförsörjningen stöds genom satsningar på återvinning av näringsämnen. Det finns tecken på god utveckling, och jordbrukens biogasproduktion ökade med 50 procent jämfört med året innan.
Man försöker påverka jordbrukets utsläppsutveckling genom kostvanorna. Under 2022 bereds ett nationellt program för klimatvänlig mat. Nya nordiska näringsrekommendationer publiceras 2023, och i dem beaktas också matens miljökonsekvenser.
Utvecklingen av utsläpp från jordbruket
Utöver det som figuren visar uppstår små utsläpp vid ureagödsling och förbränning av växtrester på åkrar.
Klimatarbetet i kommunerna
Kommunerna har en nyckelroll i Finlands strävan efter att bli ett klimatneutralt samhälle före 2035. Den nya klimatlagen fastställer att varje kommun i framtiden ska utarbeta en plan för minskning av utsläppen.
- Över en tredjedel av kommunerna i Finland har satt upp ett kommunalt klimatmål. I dessa kommuner bor 4,5 miljoner människor, dvs. ungefär 80 procent av Finlands invånare.
- Finlands utsläpp har minskat 19 procent inom ansvarsfördelningssektorn under åren 2005–2020, men skillnaderna är stora på kommunnivån.
- Klimatarbetet i kommunerna ska sporras ytterligare.
Kommunerna har mycket olika förutsättningar. Framför allt mindre kommuner har mindre resurser än större kommuner att genomföra kostnadseffektiva och verkningsfulla klimatåtgärder.
Kommunerna kan påverka sina utsläpp bland annat genom planläggning, trafikplanering, offentlig upphandling och genom kommunalt ägda energibolag. Därtill kan kommunerna uppmuntra invånare, företag och sammanslutningar till klimatåtgärder och ge dem handledning. Kommunerna kan minska utsläppen genom offentlig upphandling, till exempel upphandlingen av skolmat.
Klimatlagen, som kompletterades 2022, föreskriver att alla kommuner en gång per fullmäktigeperiod ska utarbeta en klimatplan antingen ensamma eller i samarbete med andra kommuner. Under den här ramperioden understöder staten arbetet med 3 miljoner euro årligen. Dessutom beviljar staten understöd till kommuner och regioner till exempel för att avstå från oljeuppvärmning, för energilösningar och för att främja gång och cykling.
Förändringar i kommunernas utsläppsindex 2005–2020
Förändringarna av de totala utsläppen i Joensuu och Multia liknar varandra, men skillnaden i minskningen av utsläpp per invånare är betydlig.
Förändring i utsläpp 2005–2020
| Totala utsläpp | Utsläpp/invånare | |
|---|---|---|
| Joensuu | -28 % | -33 % |
| Multia | -26 % | -4 % |
| Alla sammanlag | -31,7 % | -35 % |
Invånarantalet har minskat i Multia och ökat i Joensuu 2005–2020. Utsläppen per invånare minskar inte i samma takt i små kommuner som i städer, eftersom samhällsstrukturen (t.ex. åkerarealen och genomfarts-trafiken) förändras långsammare än invånarantalet. Många små kommuner är i startgroparna i fråga om klimatarbetet. De har inte nödvändigtvis genomfört alla kostnadseffektiva och verkningsfulla åtgärder.
Utsläpp från markanvändningssektorn
Markanvändningssektorn orsakade mer utsläpp 2021 än vad den tog upp. Orsaken bedöms vara omfattande avverkningar av skog och minskad skogstillväxt.
- År 2021 blev markanvändningssektorn för första gången en nettoutsläppskälla från att ha varit en kolsänka. Det är ett snabbestimat, men förändringen är betydande.
- Nettoutsläppen från markanvändningssektorn var 2,1 miljoner koldioxidekvivalentton 2021.
Skogen är den viktigaste kolsänkan inom markanvändningssektorn. Under 2021 avverkades mer skog än året innan, och avverkningsmängden var den näst största som någonsin uppmätts. Samtidigt har skogstillväxten avtagit, vilken kan påverka kolsänkornas storlek också under kommande år.
Skogspolitiken styrs av den nationella skogsstrategin, som uppdateras för närvarande. I den nya skogsstrategin, som sträcker sig fram till 2035, kan också klimat- och energipolitiska mål beaktas bättre än tidigare.
Statsrådet godkände den första klimatplanen för markanvändningssektorn (MISU) i juli 2022. Syftet är att minska klimatutsläppen inom markanvändningssektorn samt att stärka kolsänkorna och kolförråden. Den nettoeffekt som eftersträvas genom åtgärderna är minst 3 miljoner koldioxidekvivalentton.