Klimatårsberättelsen – En uppföljning av utsläppen i Finland 2021

Varje år bereds en klimatårsberättelse under miljöministeriets ledning. I berättelsen sammanställs information om utsläppsutvecklingen i Finland, hur klimatpolitiken genomförts och hur utsläppsmålen uppnåtts. Här berättar vi kort om utsläppsutvecklingen i Finland.

Finlands totala utsläpp

Finlands klimatutsläpp var rekordlåga 2020.

  • Inom utsläppshandeln minskade utsläppen med nästan 16 procent från året innan, eftersom förbränningen av stenkol och torv var mindre än tidigare. En betydande orsak var coronapandemin och konsekvenserna av den.
  • I ansvarsfördelningssektorn minskade utsläppen inte lika mycket, men också där med tre procent jämfört med året innan.
  • Finlands mål att vara klimatneutralt 2035 kan dock inte uppnås om inte nya utsläppsminskande åtgärder snabbt sätts in i alla sektorer.

Utsläppen minskade eftersom coronapandemin bland annat minskade trafiken. En annan viktig klimataspekt var att kolsänkan i markanvändningssektorn ökade eftersom avverkningarna minskade.

Sedan 2005 har Finlands utsläpp minskat i alla sektorer med undantag av jordbruket. Även om vi är på väg åt rätt håll kräver regeringens mål om klimatneutralitet 2035 att utsläppen minskas snabbare i synnerhet i sektorerna utanför utsläppshandeln.

Det händer mycket inom klimatpolitiken 2021. En ny klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2035, en uppdaterad klimat- och energistrategi och en klimatplan för markanvändningssektorn tas fram för att påskynda utsläppsminskningarna under åren som kommer. Europeiska unionen inleder reformen av sin klimatlagstiftning under 2021, vilket också påverkar Finlands klimatpolitiska åtaganden.

Växthusgasutsläppens utveckling och nödvändiga utsläppsminskningar

Nettoutsläppen visar utsläppshandelns och de övriga sektorernas sammanlagda utsläpp minus markanvändningssektorns nettosänka. Klimatneutralitet innebär att nettoutsläppen måste sänkas till noll. Uppgiften om utsläppen 2020 är ett snabbestimat. Det behövs ytterligare åtgärder som minskar utsläppen med 11 miljoner ton. (Diagrammets data som .xlsx-fil)

Utsläpp från konsumtionen

Våra konsumtionsval har en stor inverkan på utsläppen. Finländarnas konsumtionsutgifter stiger ständigt, samtidigt som de produkter och tjänster som konsumeras genererar mindre utsläpp än tidigare. I utsläppsanalysen indelas konsumtionen i fyra delar: boende, mobilitet, livsmedel och alla andra varor och tjänster.

  • Uppgifter om utsläppen 2020 är ännu inte tillgängliga, men 2019 var utsläppen 10,3 ton koldioxidekvivalenter per år. Det är långt över en hållbar konsumtion, som beräknats vara endast 2,5 ton per år.
  • Utsläppen från hushållens konsumtion minskade 2010–2015. Under de senaste fyra åren har utsläppen legat på ungefär samma nivå.
  • Finländarnas genomsnittliga klimatavtryck har sedan millennieskiftet varierat mellan 9,9 ton och 13,5 ton per år.
  • Finlands klimatpanel uppskattar att hushållens klimatavtryck måste minska med hela 70 procent om Finland ska kunna uppnå sitt mål om klimatneutralitet 2035.

Enligt Finlands miljöcentral har den tekniska utvecklingen minskat utsläppen från konsumtionen, eftersom produkterna och tjänsterna blivit utsläppssnålare. Även konsumtionsmönstren förändras. Livsstilen och konsumtionen påverkas på lång sikt förutom av den tekniska utvecklingen också av andra megatrender som urbaniseringen, klimatkrisen, digitaliseringen, de allt knappare naturresurserna, befolkningens åldrande och invandringen.

Men för närvarande minskar inte finländarnas konsumtionsutsläpp trots de utsläppsminskande faktorerna. Den viktigaste orsaken är att konsumtionsutgifterna ökar. Ju mer pengar människor har, desto mer konsumerar de vanligen. Det här avspeglas i synnerhet på mobilitetsvalen.

Hushållens konsumtionsutgifter och växthusgasutsläppen från konsumtionen

Konsumtionsutgifterna och utsläppen från konsumtionen ökar. År 2019 uppkom 30 procent av utsläppen inom mobilitet, 28 procent inom boende och energi, 18 procent inom livsmedel och 25 procent inom andra varor och tjänster.  (Diagrammets data som .xlsx-fil)

Utsläpp från byggnaderna

Behovet av att avstå från oljeuppvärmning har diskuterats länge. De många åtgärderna för att driva frågan har lett till minskade utsläpp.

  • Utsläppen från byggnader har minskat stadigt, även om det förekommer årliga variationer på grund av vädret.
  • Utsläppen 2020 var rekordlåga på grund av den varma vintern.
  • Finland vill övergå till kolsnål uppvärmning på ett kontrollerat och rättvist sätt, och påskyndar utvecklingen med investeringsunderstöd för dem som frångår oljeuppvärmning.
  • Två av de största orsakerna till lyckade utsläppsminskningar vid uppvärmningen av byggnader är att oljeuppvärmningen frångåtts och energieffektiviteten förbättrats tack vare att byggnadsbeståndet förnyats och gamla byggnader renoverats.

Allmänheten har uppmuntrats att byta ut uppvärmningssystemen med hjälp av understöd för småhus, energiunderstöd och hushållsavdrag. Stödåtgärderna och samtidigt skattehöjningarna på uppvärmningsolja har bidragit till att finländarna snabbare bytt ut uppvärmningssystemen i sina hem.

År 2021 färdigställs ett åtgärdsprogram som innehåller många nya åtgärder för att få privata och offentliga aktörer att avstå från oljeuppvärmning.

Utsläpp från individuell uppvärmning av byggnader

Den lätta brännoljans andel av alla utsläpp från individuell uppvärmning, miljoner ton koldioxidekvivalenter. Användningen av lätt brännolja har minskat med över hälften mellan 2005 och 2020. Målet är att helt sluta använda lätt brännolja senast 2030. Uppgiften om utsläppen 2020 är ett snabbestimat.  (Diagrammets data som .xlsx-fil)

Utsläpp från trafiken

En femtedel av klimatutsläppen i Finland härstammar från trafiken. För närvarande minskar utsläppen för långsamt för att målen ska kunna uppnås.

  • Trafikutsläppens andel av alla utsläpp i ansvarsfördelningssektorn i Finland 2020 var 37 procent.
  • Under coronapandemin minskade utsläppen måttligt.
  • Sett till målen minskar trafikutsläppen alltför långsamt.

Trafikutsläppen påverkas av tre faktorer: antalet körda kilometer, fordonens energiprestanda och de bränslen som används. Antalet körda kilometer i stadsregionerna har börjat minska något.
Antalet kilometer som kördes på landsvägar minskade under pandemin, men har annars stadigt ökat. Det positiva är att antalet elbilar och biobränslenas andel av bränsleförbrukningen ökar.

Det största problemet när det gäller att minska utsläppen i Finland är att bilparken förnyas så långsamt. Bland annat skrotningspremier och anskaffningsstöd för elbilar har införts för att påskynda utvecklingen.

Flera åtgärder har tillgripits för att minska utsläppen från transportsektorn, och målet är att de ska vara rättvisa för alla finländare. Regeringen har påskyndat klimatåtgärderna inom transportsektorn med hjälp av en färdplan för fossilfria transporter som blev klar 2021. Där ingår olika sätt för att uppnå regeringsprogrammets mål att halvera utsläppen från transporterna inom Finland senast 2030 jämfört med nivån 2005.

Utsläppsutvecklingen i transportsektorn

Trafikutsläppen minskar, men för långsamt. De planerade tilläggsåtgärderna behövs för att målet för 2030 ska kunna uppnås. Uppgiften om utsläppen 2020 är ett snabbestimat.  (Diagrammets data som .xlsx-fil)

Utsläppen från jordbruket

Utsläppen från jordbruket har förblivit på samma nivå i åratal. Utsläppen från jordbruket uppkommer vid gödselhantering, produktionsdjurens matsmältning, kalkbehandling och i jordbruksmarken. Dessutom uppstår små mängder utsläpp vid gödsling med urea och förbränning av slåtterrester på åkrar.

  • År 2020 utgjorde utsläppen från jordbruket totalt 14 procent av alla utsläpp i Finland.
  • Jordbrukets utsläpp har inte minskat på flera år.
  • Förhoppningen är att reformen av EU:s jordbrukspolitik och klimatprogrammet för markanvändningssektorn ska påskynda utsläppsminskningen i jordbrukssektorn.

Målet är att minska utsläppen utan att äventyra den inhemska livsmedelsproduktionen och den globala livsmedelstryggheten. Flera åtgärder har redan genomförts eller kommer snart att genomföras.

Utsläppen minskas bland annat genom mångårig odling, beskogning, en utökning av biogasproduktionen och genom att höja grundvattennivån med hjälp av reglerbar dränering. Regeringen har också betonat gödselhanteringens, näringsåtervinningens och kolbindningens roll för ett klimatvänligare jordbruk.

Målet med  reformen av EU:s jordbrukspolitik är att 40 procent av EU:s finansiering för jordbrukssektorn ska riktas till klimatåtgärder. Dessutom ska medlemsländerna rikta 30 procent av unionens medel för landsbygdsutveckling till nationella miljö- och klimatåtgärder. Förhandlingarna om reformens innehåll pågår fram till utgången av juni 2021, och den nya jordbrukspolitiken träder i kraft 2023.

I Finland är förväntningarna på klimatprogrammet för markanvändningssektorn höga. Programmet som förväntas minska utsläppen från jordbruket blir klart 2021.

I den klimatpolitiska planen på medellång sikt eftersträvas både en minskning av matsvinnet och kostvanor som följer näringsrekommendationerna. Matsvinnet är stort i Finland.

Utsläppsutvecklingen i jordbrukssektorn och utsläppskällorna i ansvarsfördelningssektorn

Utsläppen från jordbruket har förblivit mer eller mindre oförändrade under perioden 2005–2020. Utsläppen 2020 härstammade från jordbruksmark (3,6 Mt), husdjurens matsmältning (2,1 Mt), gödselhantering (0,7 Mt) och kalkbehandling (0,2 Mt). Uppgiften om utsläppen 2020 är ett snabbestimat. Dessutom uppstår små mängder utsläpp vid gödsling med urea och förbränning av slåtterrester på åkrar.  (Diagrammets data som .xlsx-fil)

Uppföljning av klimatåtgärderna under tidigare år

Enligt klimatlagen ska statsrådet en gång per år lämna en klimatårsberättelse till riksdagen. Klimatårsberättelser publicerades 2019 och 2020.