Koldioxidsnålt byggande

Byggande och byggnader orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. För att Finland ska kunna uppnå sina nationella och internationella klimatmål måste också utsläppen från byggsektorn minska. 

Bygglagen, som trädde i kraft vid ingången av 2025, styr mot koldioxidsnålt byggande, det vill säga mot att beakta de klimatolägenheter och klimatfördelar som uppstår under byggnadens hela livscykel.

Enligt bygglagen ska den som påbörjar ett byggprojekt se till att den nya byggnaden, på det sätt som användningsändamålet förutsätter, projekteras och uppförs så att den är koldioxidsnål och att en klimatdeklaration utarbetas och en förteckning över byggprodukter görs upp för den. Kraven gäller nya byggnader vars ansökan om bygglov har blivit anhängig den 1 januari 2026 eller senare.

• Bygglag (Finlex)

I klimatdeklarationen beräknas byggnadens koldioxidfotavtryck under livscykelns olika skeden. Som stöd för beräkningen av koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket används den metod för beräkning av koldioxidsnålhet som miljöministeriet publicerat och den nationella utsläppsdatabasen Co2data, som förvaltas av Finlands miljöcentral.

Förteckningen över byggprodukter innehåller uppgifter om de produkter som används i byggnaden på huvudritningsnivå.

• ​​​​​​​​​​Miljöministeriets förordning om klimatdeklaration för byggnader och förteckning över byggprodukter (Finlex)

Det har fastställts gränsvärden för nya byggnaders koldioxidfotavtryck, och i klimatdeklarationen ska det visas att dessa underskrids. Överskridande av gränsvärdet tillåts i särskilda situationer. Gränsvärdena har fastställts enligt användningskategori och de gäller byggnader vars ansökan om bygglov har blivit anhängig den 9 januari 2026 eller senare.

• Statsrådets förordning om gränsvärdena för koldioxidfotavtrycket från nya byggnader (Finlex)

Som stöd för beräkningsmetoden har miljöministeriet publicerat ett dokument som klargör hur en byggnads koldioxidsnålhet ska beräknas. Publikationen innehåller exempel på tillämpning, rekommendationer och ytterligare information för dem som påbörjar ett byggprojekt, projekterare, entreprenörer och byggnadstillsynsmyndigheter.

• Stöddokument för bedömning av byggnadens låga koldioxidavtryck 2025 (på finska)

Den nationella utsläppsdatabasen CO2data möjliggör och harmoniserar beräkningen av byggnaders koldioxidavtryck och klimathandavtryck. Tjänsten, som utvecklats av Finlands miljöcentral (SYKE), erbjuder värden som beskriver koldioxidavtryck för allmänt använda byggprodukter i Finland, utsläppsfaktorer för olika energiformer, utsläppsdata för transporter och byggplatsens aktiviteter, samt nödvändig information för beräkning av klimathandavtryck.

• Nationell utsläppsdatabas CO2data (syke.fi)

Klimatdeklarationer och förteckningar över byggprodukter lagras i datasystemet för den byggda miljön (Ryhti), som upprätthålls av Finlands miljöcentral. När kommunerna övergår till att lämna uppgifter till systemet, blir uppgifterna där tillgängliga för myndigheter och andra aktörer som behöver informationen.

• Datasystemet för den byggda miljön Ryhti (syke.fi)

Europeiska kommissionen har utfärdat en delegerad akt kopplad till artikel 7 i det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD), som gäller beräkning av byggnaders globala uppvärmningspotential.

Syftet med beräkningen av Global Warming Potential (GWP) är att förenhetliga hur EU-medlemsstaterna bedömer vilken inverkan de växthusgasutsläpp som uppstår under byggnadens hela livscykel har på den globala uppvärmningen.

Miljöministeriet bereder under 2026 de ändringar i förordningen om klimatdeklaration för byggnader och förteckning över byggprodukter som krävs enligt den delegerade akten. De ändringar som görs i metoden för beräkning av koldioxidsnålhet på grund av den delegerade akten kommer att börja tillämpas vid ingången av 2028.

• Kommissionens delegerade akt om GWP-beräkning (på engelska, europa.eu)