Koldioxidsnålt byggande

Byggande och byggnader orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. För att Finland ska kunna uppnå sina nationella och internationella klimatmål måste också utsläppen från byggsektorn minska. Det räcker inte med att övervaka energiförbrukningen under byggnadens användningstid, utan man bör också beakta koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel.

Miljöstyrningen inom byggandet har i Finland hittills gått ut på att förbättra byggbeståndets energiprestanda och minska de utsläpp som uppstår när byggnaderna används. Efter att man till följd av de nya energibestämmelserna 2018 övergick till byggande av nära-nollenergibyggnader har marginalerna för att minska utsläppen varit små när det gäller nybyggnad.

Det gäller att hitta nya lösningar i arbetet med att minska utsläppen inom byggsektorn. I beredningen av formen för styrning av byggandet ligger fokus framför allt på det inledande och avslutande skedet i byggnadens livscykel, det vill säga framställning av byggnadsmaterial, byggande, förebyggande av uppkomsten av byggavfall samt återvinning av byggavfall. I det befintliga byggbeståndet finns det gott om potential för utsläppsminskningar, men de reparationer som syftar till att förbättra energiprestandan utförs i huvudsak i samband med andra reparationer. Därmed kan man vänta sig att Finlands hela byggbestånd blir energieffektivt först i mitten av detta århundrade.

Miljöministeriets kriterier för koldioxidsnålt byggande kommer allra först att börja tillämpas på offentliga byggprojekt. Målet är att koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftning senast i mitten av 2020-talet.

• Läs mer om färdplanen för koldioxidsnålt byggande

Koldioxidsnålt byggande inom den offentliga sektorn

I Finland används årligen ca 7 miljarder euro på offentliga byggprojekt, vilket utgör ca 30 procent av alla offentliga upphandlingar. Med grön offentlig upphandling avses att man minimerar den skadliga miljöpåverkan i samband med offentlig upphandling. Möjligheten att påverka är betydande, eftersom värdet av den offentliga upphandlingen utgör ca 14 procent av hela EU:s bruttonationalprodukt.

EU:s upphandlingsdirektiv reviderades 2014 och till följd av det reviderades även Finlands upphandlingslag. Dessa reformer har skapat allt bättre förutsättningar att minska miljöolägenheterna och beakta principerna för hållbar utveckling i samband med offentlig upphandling. Europeiska kommissionen utarbetade 2016 rekommendationer om kriterier för gröna projekt som rör offentliga lokaler, och utifrån dessa kriterier har miljöministeriet utfärdat frivilliga rekommendationer för offentliga byggprojekt i Finland.

Rekommendationerna har publicerats i två handledningar: den första redogör för upphandlingsprocessen för gröna offentliga byggprojekt på allmän nivå och den andra innehåller exakta kriterier för koldioxidsnålt byggande. Upphandlingskriterierna avseende låga koldioxidutsläpp är inriktade på energi, material och innovationer.

• VALTO: Grönt offentligt byggande – upphandlingshandledning
• VALTO: Upphandlingskriterier för koldioxidsnålt byggande
• Broschyren Kohti vähähiilistä julkista rakentamista (pdf)

Byggandets miljöpåverkan kan mätas i flera olika kategorier, men den infallsvinkel som har valts i fråga om upphandlingskriterierna är låga koldioxidutsläpp. Detta bidrar till genomförandet av den nationella och internationella klimatpolitiken och främjar den författningsstyrning av byggnaders koldioxidavtryck som enligt planerna ska införas under 2020-talet.