Internationellt samarbete för att minska sot- och metanutsläpp
Parallellt med FN:s klimatförhandlingar har man börjat främja internationellt samarbete för att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen (SLCP), såsom sot, metan och andra partiklar och gaser. Deras livstid i atmosfären är kort, men i egenskap av föreningar bidrar de till en betydande uppvärmning av atmosfären, särskilt i de arktiska regionerna. Att bekämpa kortlivade klimatpåverkande ämnen är också viktigt för att en del av dem är luftföroreningar och orsakar direkta hälsoskador. Avsikten är att minskningen av utsläppen av de kortlivade klimatpåverkande ämnena ska komplettera åtgärderna för bekämpning av koldioxid och andra växthusgaser, inte ersätta dem.
Hur uppstår metanutsläpp och sot?
Metanutsläpp uppstår bland annat vid avfallshantering och boskapsuppfödning samt vid produktion och distribution av fossila bränslen. Sot uppstår å sin sida vid ofullständig förbränning, till exempel i kraft- och industrianläggningar som använder föråldrade tekniker, vid småskalig vedeldning, i dieselfordon, vid fackling av överskottsgas i oljeproduktion, vid förbränning av organiskt avfall och vid avbränning av jordbruksmark.
Den internationella koalitionen för klimat och ren luft
År 2012 inrättades den internationella koalitionen CCAC (Climate and Clean Air Coalition to Reduce Short-Lived Climate Pollutants) för bekämpning av kortlivade klimatpåverkande ämnen. Finland anslöt sig till koalitionen i juni 2012. FN:s miljöprogram (UNEP) är sekretariat för koalitionen. CACC har till uppgift att främja minskandet av utsläpp av sot, metan och andra kortlivade klimatpåverkande ämnen. CCAC finansierar bland annat åtgärder som minskar utsläppen från till exempel jordbruk, uppvärmning, olja och avfall.
Arktiskt samarbete
Sot värmer upp klimatet särskilt i den arktiska regionen eftersom det täcker sådana ytor som i vanliga fall effektivt reflekterar solljus och på så sätt påskyndar smältningsprocesserna. Den arktiska regionen värms särskilt mycket upp av utsläpp som uppstår inom regionen eller nära den, men även utsläpp som har uppstått längre bort och spridit sig till området kan ha en betydande inverkan.
Vid Arktiska rådets ministermöte 2015 godkändes ett ramdokument om sot och metan i vilket medlemsländerna förbinder sig att minska utsläppen av sot och metan samt att rapportera om utsläppen, om åtgärderna för att minska utsläppen och om utvecklingsprognosen. Även kontrollörer uppmanas delta i arbetet. För att övervaka uppnåendet av ramdokumentets mål tillsattes en expertgrupp som sammanställer en gemensam lägesbild för Arktiska rådet vartannat år.
Finland har deltagit aktivt i arbetet och lämnat in nationella uppföljningsrapporter inom överenskomna tider vartannat år från och med 2016. Arktiska rådets permanenta arbetsgrupper genomför också forskning och demonstrationsprojekt som gäller sot, metan och andra kortlivade klimatpåverkande ämnen.
EU-samarbete och nordiskt samarbete
År 2020 uppdaterade Europeiska unionen sin strategi för att minska metanutsläppen, och den styr sektorslagstiftningen till att beakta metanutsläpp. EU:s fjärde meddelande om Arktis drar upp riktlinjer för EU:s verksamhet när det gäller sot i den arktiska regionen. Vid klimatkonferensen i Glasgow 2021 inleddes ett frivilligt globalt åtagande om metan (Global Methane Pledge) på initiativ av EU och Förenta staterna. Åtagandet syftar till att minska de globala utsläppen från människlig verksamhet med 30 procent 2020–2030. Kring 110 länder, inklusive Finland, har redan anslutit sig till åtagandet.
Begränsningen av kortlivade klimatpåverkande ämnen har aktivt lyfts fram också vid de nordiska miljöministrarnas möten och i det nordiska samarbetet. Finlands, Danmarks, Färöarnas, Islands, Norges, Sveriges och Ålands miljöministrar har tagit internationella, regionala och nationella initiativ för att begränsa utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen inom respektive region. Under Nordiska ministerrådet pågår dessutom flera projekt som anknyter till temat.