Delägarboende

I en delägarbostad bor man först som hyresgäst, och när hyresperioden löpt ut kan man lösa in bostaden så att man äger den helt. Valet av boende till delägarbostäder som stöds av staten sker på samma sätt som när man väljer boende till statsunderstödda hyresbostäder.

Delägarbostäder produceras med både statligt stöd och fri finansiering. Bestämmelser om statligt subventionerade delägarbostäder finns i en separat lag, som trädde i kraft den 1 mars 2002. För delägarbostäder som finansierats före detta datum gäller enbart villkoren i det avtal som ingåtts mellan bostadsproducenten och den som bor i bostaden.

Principer för statligt understödda delägarbostäder

Boendekostnaderna fördelas så att den boende till en början betalar 15 procent av anskaffningspriset för bostaden och får en motsvarande andel av bostadens aktier i sin ägo. Byggherren äger en majoritetsandel i bostaden. Delägarskapet kan vid behov användas som säkerhet för bostadslån.

Tidsbestämt hyresavtal i början

Ägaren till en minoritetsandel i en delägarbostad hyr till en början bostaden genom ett tidsbestämt hyresavtal. Hyran för bostaden hålls på en rimlig nivå under hela hyresperioden och hyran fastställs enligt självkostnadsprincipen: hyran täcker underhållsutgifterna för bostaden, utgifterna för räntestödslån och andra utgifter som bostaden medför för byggherren.

Den som bor i en delägarbostad är hyresgäst i minst fem år och högst 12 år enligt avtal mellan den boende och byggherren.

Köp av tilläggsandelar

Det är möjligt att köpa tilläggsandelar i en delägarbostad om det finns ett avtal om detta med byggherren. I delägaravtalet kan man komma överens om att den boende kan öka sin ägarandel till 49 procent.

En byggherre som äger en delägarbostad som finansierats med räntestödslån är skyldig att amortera byggnadslånet för bostaden med det belopp som hyresgästen betalar för tilläggsandelen, vilket leder till att ränteutgifterna minskar. Eftersom hyran bestäms enligt självkostnadsprincipen, sjunker hyran på motsvarande sätt.

Priset på delägarbostäder

När hyresperioden gått ut är det möjligt att lösa in delägarbostaden till ett pris som baseras på bostadens ursprungliga anskaffningsvärde. Priset beräknas så att man drar av den initiala investering och eventuella tilläggsandelar som den boende betalat från bostadens ursprungliga anskaffningsvärde. Variationer i bostädernas värde påverkar således inte priset på en delägarbostad, utan den boende vet redan när delägaravtalet ingås vilken den slutliga köpesumman för bostaden blir.

Efter inlösen motsvarar delägarbostaden en traditionell bostadsaktiebolagsbostad. Den som bor i bostaden besitter bostaden utifrån sitt aktieinnehav, betalar bolagsvederlag till bostadsaktiebolaget och har yttrande- och beslutanderätt på bolagsstämman. Bostaden kan fritt hyras eller säljas när som helst.

Avstående från delägarbostad

Det är möjligt att avstå från en delägarbostad under hyresperioden, om boendebehoven förändras och om man inte vill lösa in bostaden. Majoritetsägaren, det vill säga byggherren, ansvarar för att hitta en ny boende. Om majoritetsägaren inte hittar en ny boende inom tre månader efter att den boende meddelat majoritetsägaren sin avsikt att avstå från bostaden, löser majoritetsägaren in delägarens andel. Den som bor i bostaden får således alltid tillbaka sin investering.

Lagstiftning som gäller delägarboende

• Lag om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder (232/2002)
• Lag om samförvaltning i hyreshus (649/1990)

Mer information:

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA
tfn 029 525 0800 (växel), kirjaamo.ara(at)ara.fi