EU:s förordning om restaurering av natur

Målet med förordningen om restaurering av natur är att förbättra naturens tillstånd i stor utsträckning i olika miljöer, både inom och utanför skyddsområden. För att målen i förordningen om restaurering av natur ska nås krävs det att man använder många olika metoder för att stärka naturvärdena. Ett område där naturens tillstånd förbättras kan fortsättningsvis utnyttjas ekonomiskt eller till exempel förbli en del av stadsmiljön. Genomförandet av förordningen om restaurering av natur kräver åtgärder som förbättrar naturens tillstånd till exempel på myrar, fjäll och stränder samt i skogar, jordbruksmiljöer, hav och insjöar.

Åtgärder för att förbättra naturens tillstånd kan till exempel vara att lägga igen myrdiken, återställa flod- och bäckfåror till naturtillstånd, återinföra betesgång i områden som traditionellt används som betesmarker och avlägsna granar från lundar. I synnerhet de åtgärder som vidtas i avrinningsområdena, såsom restaurering av myrar, förbättrar också tillståndet i vattendragen nedströms och i kustvattnen. Detta förbättrar inte bara naturens tillstånd utan också möjligheterna till rekreation. Naturens förmåga att tåla de allt vanligare extrema väderfenomenen stärks också, vilket förbättrar samhällets resiliens. Att skydda pollinatörer är i sin tur viktigt med tanke på livsmedelsförsörjningen.
 

Medlemsstaterna har handlingsutrymme vid genomförandet

Förordningen om restaurering av natur ger medlemsstaterna handlingsutrymme vid genomförandet, och förordningen kan genomföras till exempel på frivillig väg.  De ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av genomförandet samt kostnaderna för genomförandet bedöms i samband med utarbetandet av planen.

I Finland görs redan betydande arbete för att förbättra naturens tillstånd till exempel inom ramen för Helmi-, METSO- Ahti-, och NOUSU-programmen samt CAP-planen, som gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik. 

Genom genomförandet av förordningen om restaurering av natur vill man också effektivisera genomförandet av gällande EU-lagstiftning, såsom habitatdirektivet och fågeldirektivet, bland annat genom att fastställa tidsfrister för uppnåendet av målen i dem. 

Den nationella restaureringsplanen

För genomförandet av förordningen utarbetas en nationell restaureringsplan där man bland annat fastställer metoderna för att uppnå målen i förordningen.
Den nationella restaureringsplanen ska vara klar inom två år från det att förordningen har trätt i kraft. Finland har tid fram till augusti 2026 att bereda en egen restaureringsplan och lägga fram den för Europeiska kommissionen.

Så här bereds den nationella restaureringsplanen

Planen bereds i fem olika temagrupper och en projektgrupp som leds av sakkunniga vid miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Planerna utarbetas i snabb takt som tjänsteuppdrag. Temagrupperna bjuder in berörda parter inom sitt område till samråd i flera skeden av beredningen.

Temagrupperna är indelade enligt de ämnesområden som nämns i artiklarna i förordningen om restaurering av natur. Grupperna är 1) terrestra naturtyper och sötvattensnaturtyper, livsmiljöer för arter samt strömmande vattendrag och svämplan, 2) förbättring av den marina naturens tillstånd, 3) urbana miljöer, 4) jordbruksmiljöer och populationer av pollinatörer och 5) skogsnatur.  

Olika vetenskapspaneler deltar också i utarbetandet av restaureringsplanen. De sammanställer en översikt över ett effektivt och rättvist genomförande av förordningen. Som en del av beredningen hålls samråd med allmänheten bland annat vid möten om ämnet som ordnas 2025.
 

Möten för intressentgrupper

Tidsplanerna uppdateras när datumen bekräftas. Anmälningslänkarna läggs ut på webbplatsen när anmälan öppnas.

Offentliga möten

•    Öppet webbinarium om läget med beredningen den 5 juni 2025 kl. 9.30–11.30. 

Terrestra naturtyper och sötvattensnaturtyper, livsmiljöer för arter samt strömmande vattendrag och svämplan

•    Möten i landskapen 2025: (Uleåborg i maj/juni, Joensuu i september, Kouvola i oktober, Tammerfors i november).
•    Distansworkshop om strömmande vattendrag, hösten 2025.
•    Webbinarium, december 2025.

Förbättring av den marina naturens tillstånd

•    Webbinarium, hösten 2025. 

Urbana miljöer

•    Öppet webbinarium den 24 april kl. 12–13 (länk till evenemangssidan, på finska) och hösten 2025.
•    Forskningswebbinarium, våren 2025.

Jordbruksmiljöer och populationer av pollinatörer

•    Intressentgruppsmöte om restaurering av torvutvinningsområden den 11 april kl. 9–11.
•    Öppet webbinarium den 6 maj kl. 9–11.30.
      o    Anmäl dig före den 5 maj kl. 12 | Eventilla (på finska)
•    Fysiska möten om torvmarksfrågor som är öppna för alla: Parkano den 28 oktober, Norra Österbotten (orten preciseras senare) den 30 oktober, Suomussalmi den 4 november, Torneå den 6 november.
•    OKRA-mässan den 4–5 juli. 

Skogsnatur

•    Diskussionsmöte om skogsstrategin: dialog mellan vetenskapspanelerna om mångfalden i och restaureringen av ekonomiskogar den 2 april kl. 9–11.
•    Webbinarium för skogsägare och aktörer inom skogsbranschen den 4 juni 2025 kl. 13.30–15.00 med projektet Priodiversity LIFE och temagruppen för terrestra naturtyper och sötvattensnaturtyper, livsmiljöer för arter samt strömmande vattendrag och svämplan. 
•    Workshop för intressenter inom skogsbranschen, hösten 2025. 

Frågor och svar om EU:s förordning om restaurering av natur

Mer information

Olli Ojala, miljöråd 
miljöministeriet, Vesi- ja luontoympäristöosasto, Luonnon monimuotoisuus ja luonnonarvorahoitus Telefon:0295250039   E-postadress: