Samarbetet i Arktis och Barents­regionen

Arktiska rådet

Arktiska rådet är ett mellanstatligt forum för de åtta arktiska länderna. Rådet har som mål att främja hållbar tillväxt och miljövård. Arktiska rådets medlemsländer är Finland, Sverige, Norge, Island, Danmark, Förenta staterna, Ryssland och Kanada. Dessutom har sex organisationer som företräder arktiska urfolk permanenta deltagare i rådet. Arktiska rådets beslut fattas enligt konsensusprincipen och så att representanterna för urfolken konsulteras. I Arktiska rådet deltar också stater och internationella organisationer med observatörsstatus. Arktiska rådet har ett ständigt sekretariat som samordnar arbetet i Tromsø.

Arktiska rådet leds i tur och ordning av vart och ett av de åtta medlemsländerna. Ordförandeskapet roterar med två års mellanrum. Norge är ordförandeland 2023–2025.
En central del av Arktiska rådets arbete utförs i rådets permanenta arbetsgrupper. Vidare kan rådet tillsätta tidsbundna sakkunniggrupper som fokuserar på ett visst tema.

Arktiska rådets arbetsgrupper

Åtgärdsprogrammet för att minska föroreningar (ACAP) främjar projekt som syftar till att minska halterna av skadliga ämnen i den arktiska regionen.

Programmet för uppföljning och utvärdering av den arktiska miljön (AMAP) följer upp och utvärderar miljöns tillstånd i den arktiska regionen, inkl. klimatförändringen, samt sambandet mellan människornas hälsa och miljön.

Skyddsprogrammet för arktiska växter och djur (CAFF) svarar för att följa upp och bedöma den biologiska mångfalden i den arktiska regionen samt främjar skyddet av arter och områden i regionen.

Arbetsgruppen för bekämpning av miljöolyckor i den arktiska regionen (EPPR) fokuserar på att förebygga olyckor som skadar miljön och begränsa konsekvenserna av sådana olyckor.

Målet med programmet för skydd av den marina miljön i den arktiska regionen (PAME) är att skydda arktiska havsområden och deras ekosystem.

Arbetsgruppen för hållbar utveckling (SDWG) arbetar med projekt om människans hälsa och välbefinnande, socioekonomiska frågor i den arktiska regionen, anpassning till klimatförändringen och energifrågor som rör regionen samt projekt som stödjer regionens kulturer och språk.

Miljöministeriet deltar i det arktiska samarbetet genom Arktiska rådets arbetsgrupper. Miljöministeriet representerar Finland i fyra av de sex arbetsgrupperna i Arktiska rådet (ACAP, AMAP, CAFF, PAME). Dessutom deltar miljöministeriet i expertgruppen för sot och metan (EGBCM).

Arbetsgruppernas finländska kontaktpersoner vid miljöministeriet

ACAP
Henna Haapala
Miljöministeriet
+358 295 250 070

AMAP
Outi Mähönen
NTM-centralen i Lappland
+358 295 037 443

Martin Forsius
Finlands miljöcentral
+358 295 251 118 

CAFF
Lotta Manninen
Miljöministeriet
+358 295 250 226

PAME
Jan Ekebom
Miljöministeriet
+358 295 250 363

Utöver de studier och utredningar som arbetsgrupperna genomfört har det under Arktiska rådet förhandlats fram tre juridiskt bindande avtal som undertecknats av medlemsländerna. Det första avtalet, Arktiska rådets avtal om sök- och räddningsinsatser, undertecknades vid utrikesministermötet i Nuuk 2011, det andra, ett avtal om samarbete kring marina oljeutsläpp, undertecknades vid utrikesministermötet i Kiruna 2013, och det tredje, ett avtal om internationellt forskningssamarbete undertecknades vid utrikesministermötet i Fairbanks 2017.

Barentsrådet

Barentsrådet (Barents Euro-Arctic Council) främjar stabilitet och hållbar utveckling i Barentsregionen. Medlemmar i rådet är de nordiska länderna och EU-kommissionen. Finland var ordförande i Barentsrådet 2021–2023.Barentssamarbete bedrivs också på landskaps- och länsnivå. I Barents regionråd (Barents Regional Council) är olika regionförvaltningar medlemmar – från Finland Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen. Norra Karelen är ordförande i regionrådet 2023–2025.

Barentsrådets miljöarbetsgrupp (WGE) är en av de mest aktiva arbetsgrupperna inom Barentssamarbetet. 

Miljöarbetsgruppens viktigaste samarbetsområden: 

  • Att stödja den socioekologiska hållbarheten och skyddet av den biologiska mångfalden i den gröna omställningen i Barentsregionen samt att ta fram praktiska verktyg för hållbar investeringsverksamhet avseende materialkedjor för batterier.

  • Naturvård och vattenfrågor
    I frågor som gäller naturvård och vattendrag bedrivs mycket samarbete i form av projekt. Centrala teman har varit övervakning av miljöns tillstånd, skapande av ett nätverk av naturskyddsområden, artskydd och bekämpning av främmande arter, restaurering av vattendrag samt turismens inverkan på ekosystemen i Barentsregionen.

  • Klimatförändringen
    Inom Barentssamarbetet har man utarbetat ett handlingsprogram för klimatförändringar som omfattar arbetet för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt forskning och kommunikation. Regionala klimatstrategier och program är viktiga för att man ska kunna begränsa klimatförändringarna och anpassa sig till dem. Barentssamarbetet utgör en bra plattform för klimatsamarbete mellan regionerna och för utbyte av god praxis.

         Mer om ämnet: Barents Euro-Arctic Council