Samarbetet i Arktis och Barentsregionen

Arktiska rådet

Arktiska rådet är ett mellanstatligt forum för de åtta arktiska länderna. Rådet har som mål att främja hållbar tillväxt och miljövård. Arktiska rådets medlemsländer är Finland, Sverige, Norge, Island, Danmark, Förenta staterna, Ryssland och Kanada. Dessutom har sex organisationer som företräder arktiska urfolk permanenta deltagare i rådet. De permanenta deltagarna kan delta i rådets arbete på alla nivåer. Arktiska rådets beslut fattas enligt konsensusprincipen och så att representanterna för urfolken konsulteras. Arktiska rådet har också drygt 30 medlemmar med observatörsstatus. Till dessa hör 12 stater och flera internationella organisationer. Observatörerna har ingen beslutanderätt på mötena och kan delta i rådets arbete mestadels på arbetsgruppsnivå. Arktiska rådet har ett ständigt sekretariat som samordnar arbetet i Tromsø.

Arktiska rådet leds i tur och ordning av vart och ett av de åtta medlemsländerna. Ordförandeskapet roterar med två års mellanrum. Finland var ordförande för Arktiska rådet 2017–2019.

En central del av Arktiska rådets arbete utförs i rådets sex permanenta arbetsgrupper. Rådet kan dessutom bilda temaspecifika expertgrupper för en bestämd tid.

Arktiska rådets arbetsgrupper

Åtgärdsprogrammet för att minska föroreningar (ACAP) främjar projekt som syftar till att minska halterna av skadliga ämnen i den arktiska regionen.

Programmet för uppföljning och utvärdering av den arktiska miljön (AMAP) följer upp och utvärderar miljöns tillstånd i den arktiska regionen, inkl. klimatförändringen, samt sambandet mellan människornas hälsa och miljön.

Skyddsprogrammet för arktiska växter och djur (CAFF) svarar för att följa upp och bedöma den biologiska mångfalden i den arktiska regionen samt främjar skyddet av arter och områden i regionen.

Arbetsgruppen för bekämpning av miljöolyckor i den arktiska regionen (EPPR) fokuserar på att förebygga olyckor som skadar miljön och begränsa konsekvenserna av sådana olyckor.

Målet med programmet för skydd av den marina miljön i den arktiska regionen (PAME) är att skydda arktiska havsområden och deras ekosystem.

Arbetsgruppen för hållbar utveckling (SDWG) arbetar med projekt om människans hälsa och välbefinnande, socioekonomiska frågor i den arktiska regionen, anpassning till klimatförändringen och energifrågor som rör regionen samt projekt som stödjer regionens kulturer och språk.

Barentsrådet

Barentsrådet (Barents Euro-Arctic Council) främjar stabilitet och hållbar utveckling i Barentsregionen. Medlemmar i rådet är de nordiska länderna, Ryssland och EU-kommissionen. Finland är nästa gång ordförande för rådet 2021–2023.
Barentssamarbete bedrivs också på landskaps- och länsnivå. I Barents regionråd (Barents Regional Council) är olika regionförvaltningar medlemmar – från Finland Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen.

Barentsrådets miljöarbetsgrupp (WGE) är en av de mest aktiva arbetsgrupperna inom Barentssamarbetet. Ordförandeskapet cirkulerar mellan miljöministerierna och -departementen i Finland, Ryssland, Sverige och Norge. Miljöarbetsgruppen håller tät kontakt med arbetsgrupperna i Arktiska rådet. Finland är ordförande för miljöarbetsgruppen 2020–2023. 

Miljöarbetsgruppens viktigaste samarbetsområden: 

  • Inledande av miljöåtgärder i så kallade hot spots i det ryska Barentsområdet
    På den så kallade hot spot-listan finns starkt förorenande objekt i det ryska Barentsområdet. Listan utarbetades 2003 av Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation) och Arktiska rådets övervakningsprogram AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme). Barentsrådets miljöarbetsgrupp arbetar aktivt tillsammans med de ryska oblasterna och den privata sektorn för att iståndsätta hot spot-objekten och främja införandet av bästa tillgängliga teknik.

  • Naturvård och vattenfrågor
    I frågor som gäller naturvård och vattendrag bedrivs mycket samarbete i form av projekt. Centrala teman har varit övervakning av miljöns tillstånd, skapande av ett gränsöverskridande nätverk av naturskyddsområden (Barents Protected Areas Network, BPAN-projekt 2011–2017), restaurering av vattendrag samt turismens inverkan på ekosystemen i Barentsregionen.

  • Klimatförändringen
    Inom Barentssamarbetet har man utarbetat ett handlingsprogram för klimatförändringen som omfattar arbetet för begränsning av och anpassning till klimatförändringen samt forskning och kommunikation. Handlingsprogrammet uppdaterades senast 2017. Regionala klimatstrategier och program är viktiga för att man ska kunna begränsa klimatförändringen och anpassa sig till den. Barentssamarbetet utgör en bra plattform för klimatsamarbete mellan regionerna och för utbyte av god praxis.

         Mer om ämnet: Barents Euro-Arctic Council