Markanvändnings- och bygglagen

Markanvändnings- och bygglagen innehåller bestämmelser om områdes användning och byggande. Syftet med lagen är att skapa en hälsosam, säker och trivsam livsmiljö som fungerar socialt och där behoven hos olika befolkningsgrupper beaktas.

Markanvändnings- och bygglagens syfte är att

  • reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö
  • främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling
  • tillförsäkra medborgarna en möjlighet att delta i beredningen av ärenden
  • säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information.

De allmänna målen kompletteras av målen för områdesplaneringen (5 §) och målen för styrningen av byggandet (12 §).

Markanvändnings- och bygglagen och markanvändnings- och bygg-förordningen innehåller bestämmelser om bland annat

  • planläggning
  • kommunernas byggnadsordning
  • planering och byggande på strandområden
  • tomtfördelning
  • inlösning i anslutning till samhällsbyggande
  • allmänna krav på byggande
  • bygglov och annan byggnadstillsyn

Markanvändnings- och bygglagens funktionalitet följs upp och bedöms så att den svarar på behoven i en föränderlig omvärld.

Markanvändnings- och bygglagen revideras

Målet med reformen är att förenkla systemet för planering av områdesanvändningen, utveckla styrningen av byggandet, stödja medborgarnas möjligheter att påverka den planering och beslutsfattande som rör deras egen livsmiljö samt säkerställa att lagtexten är tydlig och konsekvent.

Reformen bereds parlamentariskt. Miljöministeriet ansvarar för beredningen.

Målet är att regeringens proposition med förslag till ny markanvändnings- och bygglag ska bli klar före utgången av 2021.

I samband med revideringen av lagen beaktas bl.a. följande:

  • omfattande samhälleliga fenomen, såsom klimatförändringen, differentieringen av regionstrukturen, urbaniseringen, digitaliseringen, nya färdsätt och övergången till användning av ren energi
  • livskraft och hållbar utveckling i olika områden
  • högklassig planering av områdesanvändningen
  • kvalitet och ansvarsfrågor i byggandet
  • fungerande myndighetsstyrning
  • låg tröskel för delaktighet och interaktion
  • samstämmighet med annan lagstiftning och
  • ansvar som uppkommer i och med Finlands EU-medlemskap och internationella förbindelser

Mer information om reformen finns på reformens egen webbplats.

Utvärderingen av markanvändnings- och bygglagens funktionalitet

Miljöministeriet inledde hösten 2011 en utvärdering av hur fungerande och verkningsfull markanvändnings- och bygglagen är. Genom utvärderingen skapade man sig en bild av hur väl lagen, som styr planläggningen och byggandet, fungerar och vilka utvecklingsbehoven är. Utvärderingen slutfördes i februari 2014.

Beredningen av utvärderingen

Utvärderingen av lagen utfördes i samarbete med aktörer i branschen, organisationer och kommuner. Medborgarna gavs också möjlighet att lämna kommentarer. En uppföljningsgrupp hade till uppgift att följa med och främja genomförandet av utvärderingen och behandla resultaten från olika utredningar och slutsatserna av dessa (2012–2013).

Undersökningar och utredningar som stöd för utvärderingen

I samband med utvärderingen av markanvändnings- och bygglagens funktionalitet genomfördes flera undersökningar och utredningar som användes i utvärderingsarbetet. Utöver de utredningar som räknas upp nedan har man också kunnat utnyttja befintliga rapporter och utredningar som utförts av andra intressegrupper.

I april 2012 och september 2013 bad miljöministeriet via webbplatsen Dinasikt.fi om kommentarer på hur markanvändnings- och bygglagen fungerar. Sammanlagt 249 kommentarer skickades in.

Tidigare utvärderingar

Markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft den 1 januari 2000. Lagens funktionalitet har tidigare utvärderats 2001 och 2002, alltså relativt snabbt efter ikraftträdandet, och en mer ingående utvärdering gjordes 2005.