Förebyggande av miljöskador

Miljöskador

En miljöskada definieras allmänt som en skada som orsakas av en plötslig händelse där ämnen eller energi som är skadliga för miljön kommer ut eller eventuellt kommer ut i miljön. En miljöskada kan uppkomma snabbt till exempel på grund av en olycka eller försummelse, eller under en längre tid då ett ämne som är skadligt för miljön småningom rinner ut i miljön. En miljöskada kan drabba bland annat marken, luften, naturen och yt- och grundvattnet, och kan äventyra människors hälsa.

Miljöministeriet svarar för beredningen, samordningen och verkställandet av ärenden som gäller miljörisker samt för förebyggandet av miljörisker ur miljöskyddsperspektiv.

Oljeskador och kemikalieolyckor

Oljeskador och kemikalieolyckor är typiska miljöskador, och med dem avses fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor till havs, vid kusten och i inlandsvattnen samt olje- och kemikalieskador på land.

Miljöministeriet styr, följer upp och utvecklar efterbehandlingen av oljeskador samt förebyggandet av och efterarbetet vid kemikalieskador till den del det hör till ministeriet. Vid behov ska kommunen ansvara för efterbehandlingen inom sitt område med hjälp av olika kommunala myndigheter och inrättningar.

Bekämpning av oljeskador och kemikalieolyckor

När en miljöskada inträffar har Gränsbevakningsväsendet ansvaret för bekämpningen ute till havs, medan räddningsverken ansvarar för bekämpningen vid kusten, i inlandsvattnen och på land.

Finlands miljöcentral och de lokala närings-, trafik- och miljöcentralerna bistår med sin expertis vid den bekämpning av skador som utförs under ledning av Gränsbevakningsväsendet och räddningsverken samt vid den efterbehandling som utförs under ledning av kommunen.

Efterbehandling av oljeskador och kemikalieolyckor

Miljöministeriet bereder ett lagprojekt om efterbehandlingen av olje- och kemikalieskador och om ordnandet av avfallshantering. Bakgrunden till projektet är skyldigheten att överföra bestämmelserna om efterbehandling av oljeskador från räddningslagen till en lämplig lag inom miljöministeriets förvaltningsområde. Målet är att precisera och förtydliga lagstiftningen om efterbehandling och hur den ska tillämpas på olje- och kemikalieskador. Under beredningen bedrivs nära samarbete med inrikesministeriets räddningsavdelning, Gränsbevakningsväsendet och andra centrala aktörer på området. Avsikten är att en regeringsproposition ska överlämnas till riksdagen i september 2023.

• Miljöministeriet: Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnande av efterbehandling och avfallshantering vid oljeskador och kemikalieolyckor samt till vissa lagar som har samband med den, på finska

Myndigheternas behörighet i allvarliga risksituationer – 182 a § i miljöskyddslagen

Bestämmelser om särskilt förvaltningstvång i exceptionella situationer finns i 182 a § i miljöskyddslagen. Paragrafen trädde i kraft den 1 januari 2019. Den statliga tillsynsmyndigheten kan på eget initiativ vidta sådana åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller begränsa förorening av miljön som inte enligt 32 § i räddningslagen ingår i räddningsverksamheten.

En förutsättning är att den verksamhet som medför risk för förorening av miljön orsakar eller hotar att orsaka allvarlig fara eller allvarlig olägenhet för hälsan eller miljön och att det inte utan dröjsmål kan utredas vem som ansvarar för verksamheten eller att denna saknar faktisk handlingsförmåga i den grad att ett vanligt förvaltningstvångsförfarande enligt 175 § i miljöskyddslagen inte kan komma i fråga. 

De kostnader som åtgärderna medför tas ut av den som ansvarar för verksamheten. Målet är att säkerställa att oklarheter i ansvarsfrågor eller insolvens vid allvarliga miljöolyckor inte hindrar eller bromsar upp genomförandet av de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga och begränsa föroreningar.

Subsidiärt ansvar vid miljöskador

Genom olika system för subsidiärt ansvar vid miljöskador bereder man sig på att miljörisker ska kunna hanteras, miljöskador ersättas och restaureringsåtgärder genomföras i de fall den ansvariga aktören är insolvent, okänd eller onåbar. Sådana miljöansvarssystem är i Finland en miljöskadeförsäkring som är obligatorisk för vissa verksamhetsutövare samt oljeskyddsfonden. Den finansieringsform som tillgrips i sista hand är statens budgetfinansiering. Till de subsidiära ansvarssystemen hör också det stödsystem som verkar inom ramen för det maximibelopp som fastställts i statsbudgeten och som i synnerhet ska stödja en utredning av föroreningsgraden i gamla förorenade områden och saneringen av förorenade områden. Kommunerna finansierar dessutom iståndsättning av gamla förorenade mark- och grundvattenområden.

Miljöministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att ta fram bestämmelser om systemen för subsidiärt ansvar. Syftet med det nya systemet är att verksamhetsutövare i så hög grad som möjligt ska fullgöra sina miljöförpliktelser utan ekonomisk inblandning från statens sida. Avsikten är att regeringens proposition med förslag till lagstiftning om en reform av systemen för subsidiärt ansvar ska lämnas till riksdagen under 2022.

• Statsrådet: Lagstiftningsprojektet för att utveckla de subsidiära miljöansvarssystemen för miljöskador

Betydande miljöskador – baserat på miljöansvarsdirektivet

Direktivet om miljöansvar (2004/35/EG) har utfärdats för att förebygga och avhjälpa så kallade betydande miljöskador. Med miljöskador avses i direktivet skador på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer samt betydande skadliga effekter för vatten samt markskador. Tröskeln för vad som utgör en betydande skada har i direktivet ställts på en mycket hög nivå för varje skadetyp. Till exempel markförorening är enligt direktivet betydande om den utgör en risk för människors hälsa. 

• EUR-Lex: Direktiv om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador

Miljöansvarsdirektivet har genomförts nationellt genom flera olika författningar. Den behöriga myndigheten bestäms enligt tillämplig lag. Den behöriga myndigheten kan således vara antingen närings-, trafik- och miljöcentralen, regionförvaltningsverket eller gentekniknämnden.

I Finland har bestämmelserna i miljöansvarsdirektivet om att förebygga och avhjälpa betydande miljöskador hittills tillämpats bara ett fåtal gånger:

• Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland fattade ett beslut om att avhjälpa statusen i vattendragen nära Talvivaara, på finska
• Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland: Nickelutsläpp i Kumo älv, på finska
• Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten förbereder stängningen av Hitura-gruvan i Nivala, på finska

Kommissionen har våren 2021 utfärdat riktlinjer för förståelse av begreppet miljöskada enligt miljöansvarsdirektivet. 

• EUR-Lex: Kommissionens riktlinjer för förståelse av begreppet miljöskada enligt miljöansvarsdirektivet