Finlands nationella klimat­politik

Hörnstenen i Finlands klimatpolitik är den nationella klimatlagen, som innehåller utsläppsminskningsmål för 2030, 2040 och 2050.

Målet är att minska utsläppen med 60 procent före 2030, med 80 procent före 2040 och med 90 procent före 2050, dock med sikte på en nivå på 95 procent jämfört med 1990 års nivå. Enligt lagen ska Finland vara koldioxidneutralt senast 2035.

Klimatlagens styrande effekt bygger på planeringssystemet för klimatpolitiken. Att målen uppnås och att åtgärderna är tillräckliga följs upp i den årliga klimatårsberättelsen.

Förpliktelserna och de politiska besluten enligt Europeiska unionens klimat- och energilagstiftning är också bindande för Finland. EU har förbundit sig att före 2030 minska sina växthusgasutsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå. Dessutom har EU som mål att bli den första klimatneutrala världsdelen 2050.

Planerings­systemet för klimat­politiken

Planeringssystemet för klimatpolitiken består enligt klimatlagen av en långsiktig klimatplan, en plan för anpassning till klimatförändringar, en klimatplan på medellång sikt och en klimatplan för markanvändningssektorn.

Klimatplanen för markanvändningssektorn togs in i lagen i samband med reformen av klimatlagen. Den nya klimatlagen trädde i kraft den 1 juli 2022. Genom reformen kom klimatlagen att omfatta sänkor och utsläpp från markanvändningen. I lagen uppställdes dessutom ett mål om att stärka sänkorna.

Syftet med lagen och planeringssystemet är enligt den nya lagen att se till att klimatåtgärderna är rättvisa och att utvecklingen sker på ett hållbart sätt.

I klimatplanen på medellång sikt presenteras åtgärder för att minska utsläppen av antropogena växthusgaser från ansvarsfördelningssektorn. Miljöministeriet ansvarar för beredningen av klimatplanen på medellång sikt.

Statsrådet överlämnade klimatplanen i form av en redogörelse till riksdagen den 2 juni 2022.

Också en energi- och klimatstrategi har beretts för varje valperiod. I strategin behandlas såväl utsläppshandelssektorn, ansvarsfördelningssektorn som markanvändningssektorn samt frågor som gäller energiförsörjning, driftsäkerhet och energimarknadens funktion. Det finns inga bestämmelser om strategin i klimatlagen. Arbets- och näringsministeriet svarar för att utarbeta strategin. Statsrådet överlämnade den 30 juni 2022 klimat- och energistrategin i form av en redogörelse till riksdagen.

Enligt lagen ska den långsiktiga klimatplanen bland annat innehålla scenarier för utvecklingen av utsläppen och upptaget åtminstone under de följande 30 åren. Scenarierna ska också ta hänsyn till minskningen av växthusgasutsläppen, ökningen av sänkorna och anpassningen till klimatförändringarna. Planen bereds minst vart tionde år, och arbets- och näringsministeriet svarar för samordningen av beredningen. En långsiktig plan enligt klimatlagen har ännu inte tagits fram. Enligt den nya klimatlagen ska den första långsiktiga klimatplanen lämnas senast 2025.

Anpassningsplanen innehåller en risk- och sårbarhetsgranskning samt vid behov en förvaltningsområdesspecifik, förvaltningsövergripande och regional granskning av anpassningen. Anpassningsplanen ska beredas minst varannan valperiod och jord- och skogsbruksministeriet svarar för samordningen av beredningen. 

Den nya anpassningsplanen godkändes den 15 december 2022. Planen styr anpassningsåtgärderna fram till 2030. Planen har beretts gemensamt av åtta ministerier eftersom anpassningen är en omfattande förvaltningsövergripande fråga och anpassningsarbetet utförs inom alla förvaltningsområden.

Den första klimatplanen för markanvändningssektorn överlämnades till riksdagen den 8 juli 2022. Beredningen av den inleddes innan den nya klimatlagen trädde i kraft, och planen har således inte lämnats med stöd av klimatlagen. I klimatplanen för markanvändningssektorn fastställs åtgärder för att minska utsläppen och öka upptaget av växthusgaser från markanvändningssektorn. Med markanvändningssektorn avses jordbruksmark, skogsbruk och annan markanvändning. I planen ingår åtgärder som är inriktade på koldioxidutsläpp från jordbruksmark, skogar, förändrad markanvändning och våtmarker och den innehåller också en genomförandeplan samt en plan för hur åtgärderna och deras verkningar ska följas upp.

Uppföljning av klimat­åtgärderna

Miljöministeriet ska varje år utarbeta en klimatårsberättelse som beskriver hur utsläppen och sänkorna har utvecklats i Finland och hur åtgärderna för att minska utsläppen har genomförts och hur tillräckliga åtgärderna är i förhållande till målen. Klimatårsberättelsen lämnas till riksdagen, och det möjliggör en medborgardebatt om begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna.

Därtill ska Finland årligen rapportera till Europeiska kommissionen och sekretariatet för FN:s klimatkonvention om i vilken grad växthusgasutsläppen har reducerats. I Finland ansvarar Statistikcentralen för den nationella övervakningen av växthusgasutsläppen. Statistikcentralen sammanställer också regelbundet en så kallad landsrapport som beskriver de klimatpolitiska åtgärderna i Finland.

Mer information

Outi Honkatukia, miljöråd 
miljöministeriet, Klimat- och miljöskyddsavdelningen, Klimat Miljörådet  Telefon:0295250272   E-postadress: