Interoperabilitetsarbetet kring informationen om den byggda miljön
Det finns mycket information om den byggda miljön som är viktig för samhället och som ska vara lättillgänglig och lätt att använda. Interoperabilitet innebär att när information överförs från en organisation till en annan förstår och tolkar både avsändaren och mottagaren informationen på samma sätt. Dessutom förändras inte informationens betydelse när den överförs från ett datasystem till ett annat.
Syftet med interoperabilitetsarbetet är att få verksamheten inom sektorn för den byggda miljön att löpa smidigare genom att göra den information som organisationer och kunder använder och producerar interoperabel. När informationen är i interoperabel form kan man vid utnyttjandet av det gemensamma kunskapskapitalet spara tid och kostnader inom både den privata och den offentliga sektorn.
Informationshanteringslagen (906/2019) förutsätter att ministerierna upprätthåller riktlinjerna för interoperabiliteten inom sina respektive ansvarsområden. Miljöministeriet svarar för hanteringen av och interoperabiliteten för informationen om den byggda miljön. Interoperabiliteten främjas inom Ryhti-projektet, som skapar en grund för bättre information och tillgång till information. De datamodeller och kodsystem som interoperabilitetsarbetet resulterat i används som grund för datasystemet för den byggda miljön, som har utarbetats inom Ryhti-projektet.
Interoperabilitetsarbetet bygger på ett nära samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn
Samarbete kring interoperabilitet bedrivs i samarbetsgrupper som baserar sig på frivillighet. I samarbetsgrupperna deltar över 260 sakkunniga som är intresserade av interoperabilitet. Deltagarna representerar staten, kommuner, organisationer och företag.
Interoperabilitetsarbetet kring informationen om den byggda miljön utförs i samarbete med intressentgrupperna i tre olika temagrupper: Semantisk interoperabilitet, Övergripande arkitektur och Standardisering. Dessutom finns det egna undergrupper för främjande av interoperabilitetsfrågor inom de olika substansområdena som berör den byggda miljön, det vill säga områdesanvändning, byggnader och konstruktioner, trafik och områden, tekniska nätverk och kulturmiljön.
Arbetet i temagrupperna består av öppen allmän utveckling, och alla intresserade kan registrera sig att delta, antingen i en aktiv eller observerande roll. Samarbetsgruppernas arbetsspråk är finska. Om du är intresserad av att registrera dig kan du skicka e-post till adressen [email protected]. På samma adress kan man också nå miljöministeriets sakkunniga i interoperabilitet i fråga om den byggda miljön.
Arbetet med att främja interoperabiliteten inom sektorn för den byggda miljön går ut på att komma överens om gemensamma begreppsdefinitioner, kodsystem och datastrukturer som en del av temagruppernas arbete och i samarbete med fastighets- och byggbranschen. Samarbete bedrivs också kring verksamheten, processerna och tjänsterna, informationen, datasystemen och de tjänster de producerar.
Temagrupperna som hör till samarbetsgruppen
Semantisk interoperabilitet
Temagruppen har till uppgift att skapa och harmonisera nödvändiga begrepp, kodlistor, datamodeller. Arbetet utförs på interoperabilitetsplattformen.
Övergripande arkitektur
Temagruppen har till uppgift att samordna de centrala processerna och informationsflödena som gäller den byggda miljön som en del av den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur.
Standardisering
Temagruppen har till uppgift att stödja ibruktagandet av öppna internationella standarder och påverka utvecklingen av dem. Gruppen främjar standardiseringssamarbetet i Finland.
Ordlistor, kodsystem och datamodeller som interoperabilitetsarbetet resulterat i
- Huvudordlista för byggd miljö | sanastot.suomi.fi/sv
- Kulturmiljöordlista | sanastot.suomi.fi/sv
- Datakomponentsbibliotek för den byggda miljön | tietomallit.suomi.fi
- Plandatamodell | tietomallit.suomi.fi
- Tillståndsbeslut som gäller byggande | tietomallit.suomi.fi