Förbättring av vattendragens och havets tillstånd 2023–2027 (Ahti-programmet)

Målet när det gäller förbättring av vattendragens tillstånd under regeringsperioden 2023–2027 är att få hejd på näringsbelastningen, få markens struktur i skick och få skadliga ämnen under kontroll samt att tillvarata resurser och använda dem. I regeringsprogrammet prioriterar man särskilt sådana åtgärder som vidtas i Skärgårdshavets avrinningsområde. Genom dessa åtgärder inom Ahti-programmet fortsätter vi det arbete som gjorts inom programmet för effektiverat vattenskydd (2019–2023), programmet för återvinning av näringsämnen (2012–2023) och Skärgårdshavsprogrammet (2021–). 

Syftet med åtgärderna är att uppnå ett gott tillstånd i vattendragen och i Östersjön. Att förbättra vattendragens tillstånd betjänar områdets invånare och andra som använder området för rekreation. Samtidigt förbättrar vi försörjningsberedskapen och livsmedelstryggheten, anpassar oss till klimatförändringarna och begränsar förlusten av biologisk mångfald.

Skärgårdshavets avrinningsområde blir ett pilotområde för näringskretsloppet

Avsikten är att näringsbelastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde senast 2027 ska strykas från den lista som Skyddskommissionen för Östersjön upprätthåller över de värsta belastningskällorna i Östersjön. En kraftig övergödning försämrar Skärgårdshavets tillstånd, och därför måste återvinningen av näringsämnen effektiviseras och näringsbelastningen på havet minskas.

Åtgärderna för att förbättra havets tillstånd hänför sig bland annat till användning av jordförbättringsmedel, stöd till projekt för restaurering av vattendrag och vattenhantering, utarbetande av planer för avrinningsområden, företagssamarbete inom vattenvården, återvinning och överföring av näringsämnen och rådgivning om vattenskydd. Skärgårdshavsprogrammets verksamhet främjas i hela Skärgårdshavets avrinningsområde, men åtgärderna är särskilt inriktade på pilotområdena: avrinningsområdena till Aura å och Pemar å samt Kimitoön med omgivande havsområden.

Enligt regeringsprogrammet ansvarar flera olika ministerier för åtgärderna för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Aktörerna i området måste vara aktiva. Åtgärderna förutsätter ett nära samarbete mellan myndigheterna, kommunerna, jordbrukarna och de andra aktörerna i området.

Hejd på näringsbelastningen

Vi stöder fortfarande restaureringen av vattendrag och understödsprojekt för vattenhantering inom jord- och skogsbruket.

Restaurering behövs både i vattendragen och särskilt i deras avrinningsområden, det vill säga i de områden där belastning uppstår och därifrån vattnet slutligen rinner ut i vattendragen. När förbättringen av vattendragens tillstånd börjar i avrinningsområdena kan man förebygga belastningen på vattendragen. Detta gör åtgärderna för att restaurera vattendragen mer meningsfulla och verkningsfulla. Målet är ett allt starkare avrinningsområdesinriktat samarbete inom alla projekt. Miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets färdplan för avrinningsområdesplanering ger gemensamma riktlinjer för detta.

Vi fortsätter och utvecklar också vårt stöd till de regionala expertnätverken för restaurering av vattendrag, eftersom det bidrar till en aktivare verksamhet, förbättrar projektplaneringen och stärker såväl samarbetet mellan aktörerna som engagemanget för genomförandet av projektet. Den fördjupade utbildningen för experter på restaurering av vattendrag inom projektet för utveckling av vattenkompetens fortsätter till utgången av 2024 och stärker nätverkens kompetens.

Vi fortsätter att genomföra pilotprojekt för vattenhantering och att undersöka metoder för ekologisk vattenhantering för att minska belastningen från jord- och skogsbruket. Inom vattenhanteringen är det viktigt att man kontrollerar vattnets mängd, kvalitet och flöde i avrinningsområdena. Med hjälp av vattenhantering kan man effektivisera vattenskyddet och bättre anpassa sig till klimatförändringar, som på grund av ökade regnmängder och milda vintrar ökar näringsbelastningen på vattendragen.

Resurser tas tillvara och används 

Återvinning av näringsämnen gör det möjligt att övergå till en resurseffektiv cirkulär ekonomi för näringsämnen där mindre jungfruliga och fossila råvaror används. Man kan återvinna bland annat näringsämnen från avfalls- och sidoströmmar eller sådana näringsämnen som redan hamnat i vattendrag. Utöver näringsämnen bidrar återförandet av organiskt material till jorden till en ökad biologisk mångfald i marken och en förbättrad aggregatstruktur.

Energiförbrukningen inom avloppsvattensektorn kan minskas till exempel genom bättre styrning av processerna och energieffektiva lösningar. Avloppsvattnet har också en betydande potential när det gäller energiproduktion. Av avloppsvattnets spillvärme kan man producera fjärrvärme och fjärrkyla, och av avloppsslam kan man producera biogas.

Tillvaratagandet och utnyttjandet av resurser främjas under de närmaste åren genom understöd för investeringar och olika forsknings-, utvecklings- och investeringsprojekt som utnyttjar näringsämnen och organiskt material i tätbebyggelsers avfalls- och sidoströmmar och i biomassa från vatten eller som förbättrar energihushållningen vid behandling av avloppsvatten. Återvinning av näringsämnen och nya energilösningar främjar miljömålen, skapar ny affärsverksamhet och stärker den nationella försörjningsberedskapen.

Markens struktur fås i skick

För att minska näringsutsläppen och förbättra markens struktur främjar vi användningen av jordförbättringsmedel. Den för jordbrukarna avgiftsfria gipsspridningen på åkrar fortsätter 2024–2025 tills gipsspridningsmålet på 100 000 hektar har uppnåtts.

Vi vill också öka användningen av fiberslam och strukturkalk som jordförbättringsmedel. Forskningsprojektet ”Möjligheter vid parallell användning av jordförbättringsmedel” (AIN3) utreder den parallella användningen av tre olika jordförbättringsmedel inom avrinningsområdet för Savijoki å i Egentliga Finland. De olika alternativen ger jordbrukarna möjlighet att välja de lösningar som passar dem bäst. Vi bedömer alternativa sätt att utvidga användningen av jordförbättringsfibrer och strukturkalk.

Vi fokuserar på hanteringen av vattnet i städerna och på saneringen av förorenade grundvattenområden och stöder slutförandet av saneringen av vraket av pansarskeppet Ilmarinen.

Skadliga ämnen, näringsämnen och skräp sprids från städerna till vattendragen och orsakar problem i vattenekosystemet. Vi utlyser understöd och stöder utredningar där man utvecklar och inför förebyggande verksamhetssätt och metoder för att minska utsläppen från avloppsbräddningar och dagvatten. Dessutom utvecklas verksamhetsmodellerna för samarbetet mellan områdesanvändningen, planläggningen och vattentjänsterna när det gäller hanteringen av dagvatten och avloppsvatten i städernas avloppssystem samt ökas kunskapen om möjligheterna att minska och avlägsna skadliga ämnen.

Till följd av mänsklig verksamhet kan skadliga ämnen som medför fara för miljön och människors hälsa hamna i grundvattenområdena. Vi söker metoder för att trygga grundvattnets goda kvalitet i de områden där den som förorenar grundvattnet inte kan ställas till svars.
Läs mer om programåtgärderna och resultaten

Du kan läsa mer om åtgärderna inom och resultaten av programmet för effektiverat vattenskydd och programmet för återvinning av näringsämnen här: Länk till statsrådets projektportal: