Revideringen av naturvårdslagstiftningen

Miljöministeriet har börjat revidera naturvårdslagstiftningen. Lagstiftningen ses över för att vi bättre ska kunna bevara naturen och den biologiska mångfalden i Finland. Förlusten av biologisk mångfald måste stoppas, eftersom biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv.

Reformen av naturvårdslagstiftningen omfattar tre parallella projekt:

  • Revidering av naturvårdslagen och naturvårdsförordningen
  • En ny lag om förfarandet för ersättning av skador orsakade av fridlysta arter
  • Utvecklande av förfarandet för ekologisk kompensation

Projektets framsteg

Med tanke på genomförandet av reformen har det tillsatts en brett sammansatt styrgrupp som ska leda arbetet. Det har också utsetts brett förankrade projektgrupper som kommer att stödja de enskilda projekten.

Styrgruppen startade sitt arbete 23.1.2020. Finlands miljöcentral presenterade en lägesbild för reformen av Naturvårdslagen. Styrgruppens medlemmar diskuterade reformens premisser och hur arbetet framskrider.

Styrgruppen samlas nästa gång 27.3.2020.

Samråd

I januari 2020 ombads allmänheten lämna synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen genom att svara på en webbenkät. Det fördes också diskussioner med 23 centrala intressegrupper. Hela 2 126 personer svarade på webbenkäten och lade bland annat fram önskemål om ökade incitament.

Enkäten, som kunde besvaras 23.1–21.2.2020, hade publicerats på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Enkäten var omfattande: svarspersonerna hade möjlighet att ta ställning till den gällande lagstiftningen och dessutom lägga fram förslag inför beredningen av den nya lagstiftningen. I sina svar lyfte svarspersonerna fram många olika arter och naturtyper som kräver skyddsåtgärder. Det fanns dock också olika åsikter: en del ansåg att tillståndet för den biologiska mångfalden kräver snabbare och kraftfullare åtgärder och striktare reglering. Andra ansåg att skyddsnivån på det hela taget är tillräcklig.

Beredningen grundar sig på mångsidig forskningsinformation och utredningar

För att vi ska kunna förstå oss på miljöproblemen, som är nära sammankopplade med varandra, och deras mångfasetterade konsekvenser för den biologiska mångfalden krävs det i allt högre grad tvärvetenskaplig information.

För att stärka det vetenskapliga underlaget för beredningen tillsätter miljöministeriet tillsammans med vetenskapsrådgivningsprojektet SOFI en forskargrupp som har i uppdrag att skapa en helhetsbild av lagreformens konsekvenser. Forskarna, som representerar olika vetenskapsområden, ska i synnerhet fokusera på lagreformens konsekvenser för den biologiska mångfalden, ekonomin och klimatet. I samarbete med forskarna ska de olika dimensionerna av dessa konsekvenser, och kopplingarna mellan dem, identifieras och eventuella kunskapsluckor kartläggas. Samarbetet utgår från workshoppar som kommer att genomföras hösten 2020 där man med stöd av forskargruppen studerar de viktigaste konsekvenserna av lagreformen, bland annat genom analys av konsekvenskedjor.

Genom forskarsamarbetet vill man uppnå en mångsidig och täckande helhetsbild av projektets konsekvenser. Det utgör också grund för konsekvensbedömningen av lagberedningsprojektet och projektgruppernas arbete.

Rättsvetenskapligt seminarium

Miljöministeriet har ordnat ett rättsvetenskapligt seminarium om tre centrala teman i anslutning till revideringen av naturvårdslagen: de grundläggande fri- och rättigheterna, förhållandet mellan lagarna och ett dynamiskt skydd. Ordförande för seminariet var Kai Kokko, professor i miljörätt vid Helsingfors universitet. Anföranden under temat grundläggande fri- och rättigheter hölls av Jukka Viljanen, professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet, Leena Heinämäki, universitetsforskare vid Lapplands universitet, och Anne Kumpula, professor i miljörätt vid Åbo universitet. Anföranden om förhållandet mellan lagarna hölls av Kari Kuusiniemi, högsta förvaltningsdomstolens president, Antti Belinskij, professor i miljörätt vid Östra Finlands universitet, och Jukka Similä, forskningsprofessor vid Lapplands universitet. Anföranden under temat dynamiskt skydd hölls av Niko Soininen, professor i miljörätt vid Östra Finlands universitet, och Minna Pappila, forskardoktor vid Åbo universitet. Efter anförandena fördes en paneldiskussion eller debatt om respektive ämne, och efter diskussionen fick allmänheten ställa frågor. Presentationerna och en inspelning från evenemanget finns här (på finska):

Bakgrundsmaterial

 

Utvärderingar under arbete

Mer information

Johanna Korpi, lagstiftningsråd 
miljöministeriet, Naturmiljöavdelningen, biologisk mångfald 0295250278