Revidering av naturvårdslagstiftningen

Naturvårdslagstiftningen ses över så att naturen och dess biologiska mångfald i Finland ska skyddas ännu bättre. Förlusten av biologisk mångfald måste stoppas, eftersom biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv.

Revideringen av naturvårdslagstiftningen omfattar tre parallella projekt:

I januari 2020 ombads allmänheten lämna synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen genom att svara på en webbenkät. Diskussioner fördes också med 23 centrala intressentgrupper. 2 126 personer svarade på webbenkäten och de hoppades bland annat på mer uppmuntran, delaktighet och samordning av lagstiftningen.

Webbenkäten genomfördes 23.1–21.2.2020 på finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Innehållsmässigt var enkäten omfattande: svarspersonerna fick både ta ställning till den gällande lagstiftningen och lägga fram förslag som stöd för beredningen av den nya lagstiftningen. I sina svar lyfte svarspersonerna fram många olika arter och naturtyper som kräver skyddsåtgärder. Det fanns dock också skillnader i åsikter: en del ansåg att tillståndet för den biologiska mångfalden kräver snabbare och kraftfullare åtgärder samt striktare reglering. Andra ansåg att skyddsnivån på det hela taget är tillräcklig.

Reform av naturvårdslagen

Utkastet till regeringens proposition var på remiss 2.7.2021–6.9.2021. Remissrundan var öppen för alla och omkring 200 utlåtanden lämnades in inom tidsfristen.

Den 29 november 2021 lade projektgruppen fram sitt förslag till regeringens proposition till naturvårdslag. Förslaget skulle uppdatera och stärka skyddet av naturobjekt, utvidga urvalet av naturskyddsmetoder, främja deltagandet och tillgången till information samt erbjuda verktyg för att främja frivilligt skydd. Dessutom skulle effekterna av klimatförändringarna och främjandet av samernas rättigheter beaktas bättre i den nya lagen. Frivillig ekologisk kompensation föreslås som en ny punkt i lagen. Projektgruppen var inte enhällig i sitt arbete. Några av medlemmarna uppgav att de skulle lämna en avvikande åsikt eller ett kompletterande uttalande. Projektets slutrapport, inklusive styrelsens förslag till regeringens proposition samt avvikande och kompletterande yttranden, publicerades den 10 december 2021.

Slutförandet av utkastet till lagförslag fortsatte som tjänstearbete, och rådet för bedömning av lagstiftningen gav sitt utlåtande om förslaget den 23 december 2021.

​​​​​​​Regeringspropositionen lämnades till riksdagen våren 2022, och i december 2022 antog riksdagen den nya lagen.

​​​​​​​Republikens president stadfäste den nya lagen den 5 januari 2023.

​​​​​​​Den nya naturvårdslagen ska träda i kraft den 1 juni 2023.

Ny lag om förebyggande och ersättning för skador som orsakats av fridlysta djur

Statsrådet godkände 27.9.2021 förslaget om förebyggande och ersättning för skador som orsakats av fridlysta djur.

Republikens president stadfäste lagen den 14 januari 2022.

Lagen träder i kraft när Europeiska kommissionen har godkänt de stödsystem som ingår i lagförslaget.

Ekologisk kompensation

År 2021 inledde projektet ett experiment om ekologiskt kompensation på en pilotplats.

Utifrån projektets resultat kommer frivillig ekologisk kompensation att inkluderas i naturvårdslagen som en del av uppdateringen av lagen. Lagen ska föreskriva om produktion av naturvärden och verifiering av frivillig kompensation.

Beredningen av reformen grundas på mångsidig forskningsinformation och utredningar

Förståelse av nära sammankopplade miljöproblem och deras mångfasetterade konsekvenser för den biologiska mångfalden kräver i allt högre grad tvärvetenskaplig kunskap som stöd.

För att bekräfta beredningens vetenskapliga bakgrund samlade miljöministeriet ett forskargrupp tillsammans med SOFI – Science Advice Initiative of Finland – vars uppgift var att skapa en helhetsbild av lagreformens inverkan. En grupp forskare från olika områden fokuserade specifikt på naturens biologiska mångfald, ekonomi samt lagreformens effekter på klimatet. I samarbete med forskarna identifierades de olika dimensionerna av dessa effekter och kopplingarna mellan dem, och eventuella kunskapsluckor kartlades.  Kärnan i samarbetet var ”utvärderingskliniker” vilka genomfördes hösten 2020, där man med stöd av forskargruppen granskade de viktigaste konsekvenserna av lagreformen, bland annat genom analyskedjor av konsekvenserna.

Genom forskningssamarbetet strävade man efter en mångsidig och övergripande helhetsbild av projektets inverkan, och det fungerade som grund för konsekvensbedömningen av lagberedningsprojektet och projektgruppens arbete.

Bakgrundsmaterial

Mer information

Johanna Korpi, lagstiftningsdirektör 
miljöministeriet, Kanslichef 0295250278