Färdplanen för koldioxidsnålt byggande

Miljöministeriets mål är att koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftning senast i mitten av 2020-talet.

År 2017 beställde miljöministeriet en utredning om en färdplan för arbetet med att minska koldioxidavtrycket från byggande, särskilt byggnadsmaterial, och främja klimatmålen inom bygg- och fastighetsbranschen i Finland.

Byggmaterialen står för en betydande andel av växthusgasutsläppen under byggnadens hela livscykel och den relativa betydelsen ökar när byggnadernas energiprestanda förbättras och växthusgasutsläppen under byggnadens användningstid minskar. Största delen av de utsläpp som byggmaterial och byggprodukter orsakar uppstår i samband med tillverkningen. För att styra dessa utsläpp använder man i dag huvudsakligen olika verktyg för miljöbedömning av byggnader, såsom Bygginfo ab:s miljöklassificering av byggnadsinformation, den internationella klassificeringen LEED och den brittiska metoden BREEAM. Byggnaders koldioxidavtryck är en viktig miljöindikator också i EU-kommissionens miljörapporteringssystem Level(s).

På basis av utredningen offentliggjorde miljöministeriet en färdplan i tre faser för styrning av CO2-utsläppen under byggnadens hela livscykel. Avsikten är att övergå till att tillämpa färdplanen senast 2025. I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ingår en utfästelse om att påskynda genomförandet av färdplanen.

Fas 1: Testning och metoder 2017–

  • Konsekvensbedömningar av styrsystemet
  • Framtagning av en modell för beräkning av koldioxidavtrycket och en utsläppsdatabas
  • Kompetens och verktyg
  • Testning i samband med offentliga byggprojekt och inom den privata sektorn

Fas 2: Utformning av styrsystemet 2019–

  • Beredning av författningsstyrningen och eventuella incitament
  • Samband med planläggning och energistyrning
  • Utvidgning av pilotprojekt
  • Beredning när det gäller uppföljning av och statistik om utsläppsdata

Fas 3: Styrningen börjar tillämpas senast 2025

  • Eventuell anmälningsskyldighet före bindande gränsvärden
  • Byggnadsbeståndet kan stegvis kopplas till styrningen
  • Uppföljning av data om utsläpp från byggnadsbeståndet

VTT gjorde en konsekvensbedömning av färdplanen 2018, där det konstaterades att författningsstyrning som baserar sig på styrning i form av gränsvärden är det mest effektiva styrmedlet. Minskningen av växthusgasutsläppen kan då uppgå till cirka en halv miljon ton växthusgaser per år.

Enligt utredningen om färdplanen ska författningsstyrningen i första hand gälla nybyggnad och kopplas till styrningen av energiförbrukningen under byggnadens användningstid. Utsläppen under byggnadens hela livscykel ska studeras med hjälp av en europeisk standardiserad beräkningsmetod. Enligt förslaget ska man stegvis övergå till bindande bestämmelser och byggnadsspecifika gränsvärden genom frivilliga pilotförsök, offentlig upphandling, anmälningsskyldighet och bedömning av de viktigaste byggnadstyperna.

Genomförandet av färdplanen förutsätter bland annat att kompetensen inom fastighets- och byggbranschen utvecklas och att det tas fram mer miljöinformation om byggprodukter. Det finns dock redan godkända standarder och andra verktyg för att färdplanen ska kunna genomföras och lagstiftning införas. I takt med att man utvecklar tekniker i likhet med datamodellering kommer det också att bli betydligt lättare att beräkna byggnaders koldioxidavtryck.

Vissa europeiska länder har redan infört bestämmelser om utsläppen under byggnadernas hela livscykel eller utsläppen från byggnadsmaterial. I Nederländerna trädde styrningen i kraft i början av 2018. I Frankrike börjar bindande utsläppsstyrning tillämpas senast 2020. I Sverige kommer man att kräva en så kallad klimatdeklaration för byggnader efter 2021. I Norge är det obligatoriskt att beräkna byggnaders koldioxidavtryck i statliga byggprojekt.

Metod för beräkning av byggnaders klimatavtryck

Avsikten är att med hjälp av den metod för beräkning av byggnaders klimatavtryck som miljöministeriet bereder göra det lättare att minska byggnaders klimatpåverkan. Metoden omfattar byggnadens hela livscykel, allt från framställningen av byggprodukter till transporter och arbetet på byggarbetsplatser, användning och reparationer samt rivning och återvinning i slutet av livscykeln.

En första version av beräkningsmetoden börjar testas i byggprojekt hösten 2019. Under testningsperioden är metoden avsedd att tillämpas på beräkning av det så kallade fotavtrycket och handavtrycket av nya byggnader och omfattande reparationer. Efter testningen kommer metoden att uppdateras.

Beräkningsmetoden baserar sig på Europeiska kommissionens Level(s)-metod och på EN-standarder.