Det nationella luftvårdsprogrammet 2030

Det nationella luftvårdsprogrammet 2030, som statsrådet antog i mars 2019, är ett centralt verktyg när det gäller att fullgöra EU-åtagandena och uppnå de nationella luftvårdsmålen. Programmet innefattar de åtgärder som krävs för genomförandet av EU:s direktiv om nationella utsläppstak (2016/2284) och andra åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. Dessa tilläggsåtgärder gäller framför allt utsläppskällor i andningshöjd i tätorterna (småskalig vedeldning, gatudamm) och integrering av luftkvalitetsfrågor i allt beslutsfattande inom andra sektorer som har inverkan på luftkvaliteten. Ålands utsläpp ingår i det nationella programmet, men Åland beslutar själv om sina åtgärder för att minska utsläppen.

• Statsrådets publikationsarkiv: Nationellt luftvårdsprogram 2030

EU-åtaganden och fullgörandet av dem

De åtaganden om utsläppsminskning som fastställts för Finland i direktivet om nationella utsläppstak anges i tabellen. Syftet har varit att fastställa åtagandena om minskning av EU-ländernas utsläpp så att de med tanke på helheten resulterar i största möjliga nytta med lägsta möjliga kostnader. I praktiken innebär detta att Finlands åtaganden är mindre än de flesta andra länders.

Tabell. Finlands tidigare och nya åtaganden att minska utsläppen angivna som procentuella utsläppsminskningar och som kiloton (kt).

Förorening	Gamla åtaganden 2010–2019	Utsläpp 2005 som utgör grund för de nya åtagandena	Nya åtaganden 2020–2029	Nya åtaganden 2030
SO2	110 kt	70 kt	-30 % (49 kt)	-34 % (46,2 kt)
NOX	170 kt	205 kt	-35 % (133,3 kt)	-47 % (108,7 kt)
NMVOC	130 kt	145 kt	-35 % (94,3 kt)	-48 % (75,2 kt)
NH3	31 kt	37 kt	-20 % (31 kt)	-20 % ( 31 kt)
PM2.5	-	28 kt	-30 % (19,6 kt)	-34 % (18,5 kt)

 

Enligt de beräkningar som Finlands miljöcentral har gjort uppfylls minskningsåtagandena enligt takdirektivet genom de åtgärder som överenskommits i energi- och klimatstrategin och i programmet för att minska jordbrukets ammoniakutsläpp samt genom verkställande av befintlig och kommande sektorsvis reglering av utsläppstak. Dessutom kommer de åtgärder som i den klimatpolitiska planen på medellång sikt planerats för att minska utsläppen av växthusgaser också att effektivisera minskningen av luftföroreningsutsläpp.

• Statsrådets publikationsarkiv: Statsrådets redogörelse om en nationell energi- och klimatstrategi fram till 2030
• Statsrådets publikationsarkiv: Operativt program för att minska jordbrukets ammoniakutsläpp i Finland
• Statsrådets publikationsarkiv: Statsrådets redogörelse om en klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2030 – Vägen till en klimatsmart vardag

Nationella mål och åtgärder

Även om åtagandena enligt takdirektivet uppfylls kommer luftföroreningar fortfarande att orsaka olägenheter för hälsa och miljö år 2030. Därför omfattar luftvårdsprogrammet åtgärder för att få ner utsläppen och halterna av luftföroreningar till en ännu lägre nivå än vad EU-lagstiftningen kräver.

Åtgärderna gäller i synnerhet utsläppskällor i andningshöjd (småskalig vedeldning, gatudamm) i tätorter och integrering av luftkvalitetsfrågor i all planering, allt beslutsfattande och all verkställighet som har inverkan på luftkvaliteten. Programmet innehåller dessutom åtgärder som ska bidra till att utveckla och sprida information och kunskaper om luftföroreningarnas skadeverkningar.

Ansvaret för att genomföra åtgärderna vilar på en bred grupp aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Centrala parter är bl.a. olika ministerier (MM, SHM, ANM, KM, FM, JSM, UKM), närings-, trafik- och miljöcentralerna, Transport- och kommunikationsverket Traficom, kommunerna, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM, forskningsinstitut (SYKE, THL, IL, VTT, Valvira), utrustningstillverkare samt olika organisationer (bl.a. Nuohousalan keskusliitto, Hengitysliitto, Tulisijayhdistys).

• Miljo.fi: Luftvård