Forskning och utveckling

Utveckling och genomförande av nationell och internationell miljöpolitik och miljölagstiftning. Framsyn, utvärdering och beslutsfattande. Alla dessa behöver ett starkt forskningsunderlag. Ministeriets forsknings- och utvecklingsverksamhet producerar information som stöder beredningen och beslutsfattandet.

Forskningen och utvecklingen (FoU) vid ministeriet stöder de olika kärnprocesserna, såsom lagstiftningen och styrningen. Centrala teman är att klarlägga förhållandet mellan olika lagar på miljöområdet, att skapa smidigare processer och att utveckla konsekvensbedömningen och uppföljningen av miljöns tillstånd. 

Miljöministeriets forsknings- och utvecklingsverksamhet omfattar bland annat utredningar, utvärderingar, synteser och kommunikation där resultaten utnyttjas, såsom webbportaler och seminarier. Dessutom utvecklar och inför vi arbetssätt som gör det lättare att utnyttja forskningsdata som grund för beredningen och besluten. Mer information om interaktiva metoder för forskarsamarbete och om vetenskaplig sparring mellan forskare och beredare finns längre ner på sidan.

Vi samarbetar gärna, kontakta oss

Forskning och utveckling förutsätter ett nära samarbete med vetenskapssamhället, det vill säga universitet och forskningsinstitut. Vi är gärna med när forskningsprojekt, forskningsprogram eller forskningsorganisationer funderar på samarbete med intressegrupper. 

Miljöministeriet bedriver FoU-samarbete också med andra förvaltningsområden, forskningsfinansiärer, näringslivet och aktörer inom vetenskapsrådgivning. Dessutom är ministeriet en aktiv aktör inom området för FoU-finansiering i EU.

Forskningsstrategin utgår från prognostisering av informationsbehoven

Forsknings- och utvecklingsverksamheten stöder miljöministeriets strategi som ställer upp målen för ministeriets verksamhet. För att nå målen krävs gedigen forskning och utveckling. Ministeriet fick en egen FoU-strategi år 2020.

Målen för miljöministeriets FoU-verksamhet 2025

1. Miljöministeriet utnyttjar FoU-information systematiskt och proaktivt och tar utifrån behoven fram arbetsformer för att säkerställa ett tillräckligt informationsunderlag för lagberedningen och beslutsfattandet.

  • Ministeriet skapar täta band mellan forskningsverksamheten och prognostiseringen för att kunna identifiera och förutse centrala forskningsbehov.
  • Ministeriet framhåller i allt högre grad vikten av prognostisering och utnyttjande av forskningsinformation som stöd för beslutsfattandet och styrningen på strategisk nivå.
  • Av forskningsinstituten är miljöministeriets viktigaste enskilda FoU-partner Finlands miljöcentral som förser ministeriet med information, expertstöd och experttjänster som motsvarar ministeriets behov. Ministeriet stöder Finlands miljöcentrals roll som föregångare inom forskning inom miljö och hållbar utveckling såväl i Finland som internationellt och säkerställer på detta sätt ett högklassigt informationsstöd och expertstöd för sitt arbete.
  • Ministeriet skapar strukturer och kommunikationskanaler inom ministeriet för att kompetensen i anslutning till forskningsverksamheten ska förbättras, information förmedlas, forskningens roll bli tydligare och verksamhetsformerna etableras.

2. Miljöministeriet arbetar aktivt i FoU-nätverk för att förbättra miljöforskningens genomslagskraft.

  • Ministeriet stöder allokeringen av den nationella och internationella forskningsfinansieringen till frågor som är viktiga för miljön och för ministeriet.
  • Ministeriet främjar tillgången till och utnyttjandet av datalager och befintlig forskning.
  • Ministeriet deltar i arbetet med att ta fram interaktiva förfaranden för forskarsamarbete i samverkan med forskningsprojekt eller projekt kring forskningsbaserad rådgivning.

Positiva erfarenheter av vetenskaplig sparring i samband med reformen av naturvårdslagen

Miljöministeriet och utvecklingsprojektet för vetenskapsrådgivning Sofi har tillsammans genomfört ett försök med en ny verksamhetsmodell, vetenskaplig sparring. Tio forskare från olika områden bjöds in för att dryfta den nya naturvårdslagens konsekvenser för den biologiska mångfalden, klimatet, samhället och ekonomin. Som underlag användes preliminärt framförda ändringsförslag och paragrafförslag i samband med reformen.

Både beredarnas och forskarnas erfarenheter av sparring var positiva. Det nya samarbetet med forskare stärkte lagberedarnas insikter i hur väl de planerade åtgärderna motsvarar lagens syften och förbättrade förståelsen för lagens konsekvenser.

Ett starkare kunskapsunderlag för beredningen genom forskarsamarbete – Beredarens handbok för ett verkningsfullt forskarsamarbete

Vid miljöministeriet genomfördes åren 2020–2021 nio pilotprojekt för interaktiva former av forskarsamarbete. Ledmotivet med försöken var ett skräddarsytt samarbete för beredningsprojektets behov, mångvetenskaplighet och kollektivitet samt växelverkan.

Erfarenheterna från projekten har sammanställts i en handbok med vägledning steg för steg för att genomföra forskarsamarbete i praktiken. Handboken är särskilt avsedd att användas av ministerierna.

Mer information

Tanja Suni, forskningsdirektör 
miljöministeriet, Kanslichefens stab och stöd för ledningen 0295250013  


Kirsi-Marja Lonkila, specialsakkunnig 
miljöministeriet, Resultatområdet styrning och internationellt samarbete, Personal-, styrnings- och ekonomienheten 0295250356