Den klimatpolitiska planen på medellång sikt

Den klimatpolitiska planen på medellång sikt baserar sig på klimatlagen, som trädde i kraft 2015. Planen utarbetas en gång per valperiod och ska innehålla ett åtgärdsprogram med åtgärder för minskning av utsläppen inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln, alltså den så kallade ansvarsfördelningssektorn. Till ansvarsfördelningssektorn räknas utsläpp från trafiken, jordbruket, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gaser. Genomförandet av den klimatpolitiska planen på medellång sikt följs upp i den klimatårsberättelse som årligen ska lämnas till riksdagen och som baserar sig på klimatlagen. Det planeringssystem för klimatpolitiken som det föreskrivs om i klimatlagen tillämpas i dag parallellt med processen för utarbetande av en energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategierna omfattar såväl utsläppshandelssektorn, ansvarsfördelningssektorn som markanvändningssektorn.

Den första klimatpolitiska planen på medellång sikt, Vägen till en klimatsmart vardag, färdigställdes 2017. Den innehåller åtgärder som ska hjälpa Finland att nå målet att minska utsläppen med 39 procent fram till 2030 jämfört med 2005. Den klimatpolitiska planen på medellång sikt preciserar och kompletterar den energi- och klimatstrategi som godkändes 2016.

• Valto: Statsrådets redogörelse om en klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2030 – Vägen till en klimatsmart vardag

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Marins regering (2019) ska den klimatpolitiska planen på medellång sikt och den nationella energi- och klimatstrategin uppdateras så att den utsläppsminskningsnivå för 2030 som krävs för klimatneutralitet uppnås. Den nya klimatpolitiska planen på medellång sikt och den nya energi- och klimatstrategin bereds samordnat under 2020–2021. I enlighet med regeringsprogrammet ska också klimatlagen uppdateras. Den nya lagen träder i kraft 2021.