Frivillig utsläppskompensation

Vad menas med frivillig utsläppskompensation?

Med frivillig utsläppskompensation avses att man uppväger de klimatolägenheter som föranleds av en viss utsläppsmängd. Detta görs genom att minska eller binda en mängd växthusgasutsläpp som motsvarar den mängd som ska kompenseras.

Frivillig kompensation gör det möjligt för företag, offentliga samfund och konsumenter att kompensera eller uppväga utsläpp som de inte är skyldiga att minska. Utsläppskompensation används främst av organisationer för att uppfylla sina klimatpåståenden, till exempel ett mål om klimatneutralitet.

God praxis är att användarna av frivillig utsläppskompensation prioriterar sina egna utsläppsminskningsåtgärder. Kompensation bör endast användas om utsläppen inte kan undvikas eller minskas med rimliga åtgärder och kostnader.

Frivillig kompensation av koldioxidutsläpp har blivit allt populärare under de senaste åren. Den inhemska marknaden för frivillig kompensation och tjänsteutbudet befinner sig i ett viktigt tillväxt- och utvecklingsskede. Efterfrågan på tjänster har ökat på grund av företagens och andra organisationers klimatneutralitetsmål och konsumenternas oro över klimatförändringarna.

Hur fungerar den frivilliga utsläppskompensationen?

Frivillig kompensation av koldioxidutsläpp sker i allmänhet genom finansiering av projekt som syftar till att undvika utsläpp eller som direkt avlägsnar eller binder växthusgaser från atmosfären. Projekten kan också medföra andra fördelar. De kan till exempel öka den biologiska mångfalden eller sysselsättningen eller minska negativa effekter på hälsan.

Frivillig utsläppskompensation ska inte förväxlas med ekologisk kompensation. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll.

Den frivilliga utsläppskompensationen underlättades genom ändringen av lagen om penninginsamlingar 2021. Tillämpningsområdet för lagen om penninginsamlingar omfattar inte tjänster genom vilka utsläpp kompenseras genom att minska, avlägsna eller undvika växthusgaser i atmosfären på ett verifierat och beräknat sätt. Frivillig kompensationsverksamhet som inte omfattas av tillämpningsområdet för lagen förutsätter inte tillstånd till penninginsamling.

Vad innebär en god utsläppskompensation?

Tillgången till och tillförlitligheten hos informationen om utsläppskompensation är avgörande. Konsumenterna bör få tillförlitlig information om hur utsläppen har kompenserats utan oskäligt besvär eller betydande kostnader. Enligt konsumentskyddslagen får företagen vid marknadsföring och i kundrelationer inte ge osann eller vilseledande information om den kan leda till att konsumenten fattar ett sådant köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet som han eller hon annars inte skulle ha fattat.

Till kriterierna för bra utsläppskompensation hör bland annat:

  • Additionalitet: Utsläppsminskningen, kolsänkan eller kollagret ska uppvisa additionalitet jämfört med normalläget. De skulle alltså inte uppstå utan kompensationsprojektet eller försäljningen av kompensationsenheterna.
  • Beräkningsmetoder: Vid beräkningen av utsläppsminskningar, kolsänkor eller kollager används erkända beräkningsmetoder som lämpar sig för kompensationsprojekten. Sådana är till exempel beräkningsmetoder som utvecklats med avseende på internationella kompensationsstandarder.
  • Mätning och rapportering: Utsläppsminskningen, kolsänkan eller kollagret mäts eller modelleras projektvis enligt den vetenskapliga metod som används, och resultatet rapporteras.
  • Oberoende verifikation: Utsläppsminskningen, kolsänkan eller kollagret kan verifieras och verifieringen utförs av en opartisk tredje part.
  • Stabilitet: Utsläppsminskningar, kolsänkor eller kollager ska vara så bestående som möjligt, i regel minst 100 år. Inom markanvändningssektorn är en del av projekten ganska korta, varvid man bland annat kan använda extra kompensationer för att minska riskerna vad gäller kompensationsåtgärdernas stabilitet.
  • Transparens: De utsläppsminskningar, kolsänkor eller kollager som kompensationsprojektet producerar ska rapporteras på ett transparent sätt och de därtill hörande beräkningarna ska kunna kontrolleras.
  • Undvikande av dubbelräkning: Samma ton minskade utsläpp ska inte användas flera gånger och den ska inte räknas till godo för flera olika mål.
  • Undvikande av koldioxidläckage: Ett kompensationsprojekt ska inte leda till ökade utsläpp eller minskade kolsänkor utanför projektet.

Regleringen utvecklas utifrån forskningsdata

Miljöministeriet har tillsammans med de andra ministerierna utrett den nuvarande situationen för frivillig utsläppskompensation och dess eventuella roll i arbetet med att begränsa klimatförändringar. Dessutom har granskning gjorts av olika projekttyper som producerar utsläppsminskningsenheter och därtill hörande internationella standarder, europeiska kompensationssystem och kvalitetssäkring av projekt.

Kompensationsprojekt inom den inhemska markanvändningssektorn har undersökts bland annat i ett projekt som finansierats av jord- och skogsbruksministeriet. Inom ramarna för projektet utreddes sätten för aktörerna inom den finländska markanvändningssektorn att mäta, rapportera och verifiera ökningen av kolsänkorna eller kollagren och de utsläppsminskningar som de medför, samt vilken inverkan projekten har på begränsningen av klimatförändringarna och hurdana metoder som används i projekten vid beräkning av utsläppseffekterna och kolsänkornas effekter.

I projektet Reglering av frivillig utsläppskompensationsverksamhet som finansierades av miljöministeriet 2021 utreddes hurdana behov det finns för reglering av utbudet av kompensationstjänster i Finland. Vidare utredde man vilka styrmedel som finns tillgängliga samt bedömde man styrmedlens tillämplighet och konsekvenser.

Enligt utredningen kan kvaliteten på utsläppskompensationerna förbättras avsevärt genom informationsstyrning, till exempel genom att sammanställa anvisningar om god praxis och kriterier för kompensationer, som företagen frivilligt kan förbinda sig att följa. Ett frivilligt register över producenter av kompensationstjänster ansågs också vara ett viktigt sätt att påverka marknaden. Det bidrar till att öka tillförlitligheten för dem som köper kompensationer.

Av utredningen framgår att skapandet av en ny nationell speciallagstiftning om frivillig kompensation för närvarande inte är ett genomförbart styrmedel. I de nationella lösningarna bör det tas hänsyn till internationell och EU:s lagstiftningsutveckling samt tillåtas flexibilitet i fråga om styrmedel i framtiden när regleringen utvecklas. Nationella särlösningar som föråldras snabbt bör undvikas.

Nya spelregler för användning av kompensationer

Utifrån de tidigare utredningarna utvecklar miljöministeriet i samarbete med andra ministerier styrmedel som bäst lämpar sig för marknaden och som förs vidare genom olika projekt.

Pågående och kommande projekt

Särskilda frågor om frivilliga utsläppskompensationer

Projektet fokuserar på två helheter:
1) principiella, tekniska och juridiska frågor i samband med dubbelräkning
2) förhållandet mellan frivilliga metoder för informationsstyrning och nationella bestämmelser som lämpar sig för frivillig kompensation, till exempel konsumentskyddslagstiftningen.

Projektet avslutas i september 2022.

Anvisningar för uppställande av klimatmål och frivillig utsläppskompensation

Inom ramarna för projektet utarbetas anvisningar för uppställande av klimatmål och frivillig utsläppskompensation, det vill säga spelregler för marknaden. Anvisningarna görs särskilt för organisationer som framställer klimatpåståenden och som använder frivilliga utsläppskompensationer, men också för andra aktörer som är verksamma på kompensationsmarknaden. Projektet avslutas i januari 2023.

Granskning av verksamhetsförutsättningarna för ordnandet av register

Projektet inleds hösten 2022.

Effekterna av koldioxidkompensationernas utvecklingsvägar

I KolKom-projektet utreds bland annat hur koldioxidkompensationerna påverkar produktionen och värdekedjorna inom skogs- och jordbrukssektorn. Projektet utgör en del av forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet. Projektet fortsätter till utgången av 2023.

Informationstjänst för koldioxidkompensationer HIMA

Projektet producerar en tjänst som ger ut information om koldioxidkompensation. Projektet fortsätter till utgången av 2022.

Mer information

Ville Laasonen, specialsakkunnig 
miljöministeriet, Miljövårdsavdelningen, Klimat 0295250250