Markanvändnings­planeringen

Genom att planera markanvändningen skapar man förutsättningar för en god och livskraftig boende- och livsmiljö. Välplanerade planläggningslösningar samt fungerande och enhetliga samhällsstrukturer och trafikarrangemang skapar välbefinnande och livskraft och främjar hållbar utveckling.

Den allmänna styrningen av markanvändningsplaneringen grundar sig på markanvändnings- och bygglagen. Planeringen i landskapen och kommunerna styrs av riksomfattande mål för områdesanvändningen. I systemet för planering av markanvändningen ingår utöver riksomfattande mål även landskapsplaner, generalplaner och detaljplaner. Markanvändningen påverkas också genom olika slags regionala och kommunala strategier samt genom kommunens markpolitik och byggnadsordning.

Riksomfattande mål för områdes­användningen

Statsrådet fattar beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen, som innehåller riktlinjer för områdesanvändningen i Finland. Miljöministeriet ansvarar för beredningen av målen för områdesanvändningen.

Landskaps­planen och planeringen av mark­användningen i landskapen

Planeringen på landskapsnivå omfattar

  • en landskapsöversikt
  • en landskapsplan
  • ett regionalt utvecklingsprogram.

En landskapsplan är en plan över region- och samhällsstrukturen i landskapet, och planen presenteras på en karta. Den beskriver utvecklingen av byggandet och omgivningen i landskapet de kommande årtiondena. Landskapsplanen är en anvisning för kommunernas planläggning och annan myndighetsverksamhet som påverkar områdesanvändningen. Landskapsförbundet utarbetar och fastställer landskapsplanen.

Kraven på landskapsplanens innehåll anges i markanvändnings- och bygglagen.

Den kommunala planeringen av mark­användningen

Innehållet i den kommunala markanvändningspolitiken (planläggningen och markpolitiken) påverkas dels av planläggningsprocesser och planering av annan områdesanvändning, dels av närings-, social- och bostadspolitiken. Till de instrument som används för planeringen av den kommunala markanvändningen hör bland annat

  • kommunens strategier och program som rör markanvändning
  • generalplaner och detaljplaner
  • markpolitiken
  • byggnadsordningen.

Generalplanen styr utarbetandet av detaljplanerna

Med landskapsplanen avgörs frågor som gäller områdesanvändningen i landskapet, medan generalplanen anvisar målen för områdesanvändningen i kommunen. I generalplanen anges övergripande riktlinjer för hur kommunen ska utvecklas och planområdet användas, till exempel var bostadsområden, arbetsplatser och trafikleder ska placeras. En delgeneralplan kan utarbetas för exempelvis strandområden, och den kan vara mer detaljerad än generalplanen.

Kommunen ansvarar för utarbetandet av generalplanen. Planen godkänns av kommunfullmäktige. Om flera kommuner har utarbetat en gemensam generalplan, godkänns den av kommunernas gemensamma organ. Kraven på generalplanens innehåll anges i markanvändnings- och bygglagen.

Generalplanen styr utarbetandet av detaljplanerna.

Detaljplanen styr byggandet

Detaljplanen utgör den mest detaljerade plannivån. Med den styrs markanvändningen och byggandet på det sätt som krävs med tanke på de lokala förhållanden, stads- och landskapsbilden, god byggnadssed och andra gemensamma mål.

I detaljplanen fastställs det hur ett område ska användas i framtiden: vad som ska bevaras, vad som får byggas, var och på vilket sätt. I planen anges till exempel byggnadernas läge och storlek och vad de ska användas till.

Detaljplanen utarbetas och godkänns av kommunen. Byggande på strandområden kan styras genom en stranddetaljplan som också kan utarbetas av en markägare. Kraven på detaljplanens innehåll anges i markanvändnings- och bygglagen.

Markpolitiken och byggnads­ordningen


Kommunerna kan utarbeta ett markpolitiskt program med principer för hur markanvändning, markanskaffning och planer ska verkställas.

Miljöministeriet fattar beslut om ansökningar där kommuner ansöker om tillstånd att lösa in mark som är nödvändig för samhällsbyggande eller för kommunens planmässiga utveckling.

Kommunen ska utarbeta och godkänna en byggnadsordning med sådana föreskrifter som förutsätts av de lokala förhållandena.

Styrning och uppföljning av mark­användning och plan­läggning

Miljöministeriet ansvarar för styrningen av markanvändningen samt bereder och utvecklar lagstiftning och andra bestämmelser som rör detta. Genom styrningen säkerställer man att de lagstadgade målen och kraven följs i markanvändningen och planläggningen.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna styr och kontrollerar kommunernas planläggning och ger råd i frågor som gäller planering av markanvändningen.

Planeringen av markanvändningen och ändringar i den ska följas upp. Statens miljöförvaltning har utvecklat ett datasystem för uppföljning av planläggningen och tagit fram en blankett för uppföljning av detaljplaner. På detta sätt underlättas datainsamlingen och förmedlingen av informationen till olika instanser.

Havsplanering

Syftet med havsplaneringen är att främja hållbar utveckling och tillväxt vad gäller ett havsområdes olika användningsområden, hållbar användning av havsområdets naturresurser och god status i den marina miljön.

Miljöministeriet har till uppgift att svara för det allmänna utvecklandet och styrningen av havsplaneringen och för det internationella samarbetet. Havsplanen bereds av landskapsförbunden vid kusten i samarbete med intressegrupper. Planen, som färdigställs före utgången av mars 2021, kommer att omfatta Finlands territorialvatten och ekonomiska zon.

Bestämmelser om havsplaneringen finns markanvändnings- och bygglagen.