Ekologisk kompensation 

Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll.

Ekologisk kompensation är ett medel som tillgrips i sista hand, när skador inte kan förhindras eller lindras. Ekologisk kompensation kan alltså endast tillämpas när det inte finns andra metoder som kan tillgripas. Projektet undersöker närmare i vilka fall kompensation kan tillämpas.

Inom ramen för projektet inleds under 2021 ett försök med ekologisk kompensation i ett pilotområde.

Beroende på resultaten av projektet kommer bestämmelser om ekologisk kompensation eventuellt att tas in i naturvårdslagen i samband med att lagen revideras.

Helheten som utarbetats av projektgruppen

De bestämmelser om ekologisk kompensation som projektgruppen utarbetat för införande i naturvårdslagen består av obligatorisk kompensation och frivillig kompensation samt frivillig produktion av naturvärden som tillämpas på båda.

Kompensationsskyldigheten ska gälla undantag från naturvårdslagen i fråga om skyddet av skyddade förekomster av naturtyper och förekomstplatser för arter samt upphävande av naturskyddsområden. Avsikten är att sakta ner takten som fredade arter och sällsynta naturtyper försvinner i.

Bestämmelserna ska också göra det möjligt att kompensera försämringar frivilligt. Det är fråga om att verksamhetsutövare ska vara ansvarsfulla i sin företagsverksamhet och att detta ska verifieras till exempel för finansiärer, placerare eller kunder, för det civila samhället och olika affärspartner.

En privat markägare, ett företag, en kommun eller ett statligt affärsverk kan producera naturvärden som kan kompensera för försämringar i skyddade naturvärden som orsakas av övrig ekonomisk verksamhet. Ett intyg från en myndighet ska garantera att naturvärdena kan mätas med samma mått samt garantera deras användbarhet som preliminär kompensation vid dispensförfarande och verksamhetens pålitlighet både för de som deltar i verksamheten och för det civila samhället. Genom intyget skingras också uppfattningen att ekologisk kompensation handlar om grönmålning.

Projektets framsteg

Med tanke på genomförandet av projektet har miljöministeriet tillsatt en brett sammansatt projektgrupp av tjänstemän och representanter för intressegrupper. Projektgruppen lyder under den styrgrupp som samordnar revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Vid arbetsgruppens första möte den 12 februari 2020 fastställdes projektets uppdrag och bakgrunden till det. Forskningsdirektör Atte Moilanen, som vid mötet utsågs till ordinarie sakkunnig i arbetsgruppen, presenterade vissa centrala ekologiska utmaningar vid tillämpning av ekologisk kompensation. Vid mötet behandlades också den roll ekologisk kompensation har som styrmedel. Arbetsgruppen fick därtill ta del av en lägesrapport från ett utredningsprojekt som pågår vid Finlands miljöcentral och som handlar om kunskapsnivån och erfarenheter av ekologisk kompensation i Finland.

Arbetsgruppen höll sitt andra möte den 23 april 2020. Minna Pekkonen (Finlands miljöcentral) presenterade ett utkast till rapport om Finlands miljöcentrals utredningsprojekt om kunskapsnivån och erfarenheter av ekologisk kompensation i Finland. Arbetsgruppen diskuterade rapporten, och det konstaterades att den ska färdigställas senast den 30 juni 2020 och ges ut i publikationsserien Miljöministeriets rapporter. Arbetsgruppen fick också ta del av respons från det samråd som genomfördes i februari 2020, liksom även preliminära synpunkter på ekologisk kompensation som framförts av Sametinget och olika intressegrupper.

Arbetsgruppen behandlade utkastet till gruppens arbetsplan. Utkastet väckte mycket diskussion och det beslutades att gruppen ska återkomma till ärendet senare med utgångspunkt i de kommentarer som gruppens medlemmar ger.

Arbetsgruppen fortsatte behandla arbetsplanen och göra slutliga justeringar vid sitt möte den 19 maj 2020. Det konstaterades att arbetet framskrider som planerat, men att planen vid behov ska preciseras i takt med att arbetet fortgår. MTK:s representant och gruvindustrin bifogade ett uttalande om arbetsplanen till protokollet.

Vid det fjärde mötet den 16 juni 2020 fick arbetsgruppen ta del av Jorma Jantunens (Finlands miljöcentral) presentation av resultaten av den uppdaterade utvärderingen av hur naturvårdslagen fungerar och de rekommendationer som där lagts fram om ekologisk kompensation. Han konstaterade att det fortfarande finns behov av att utvidga lagens metoduppsättning, och dessutom bör en skadelindringshierarki tillämpas.

Under mötet presenterade också Inka Keränen (Finlands miljöcentral) ett utkast till ett projekt om en expertgrupp. Gruppen ska studera bedömningen av försämring och gottgörelse i Finland och på så sätt stödja projektgruppens arbete.

Det lades fram alternativ till olika praktiska pilotförsök kring ekologisk kompensation. En del av dem gällde sådana undantag från skyddet av arternas livsmiljöer som beviljats våren 2020 och en del hade föreslagits av arbetsgruppens medlemmar. Arbetsgruppen fastställde att sekretariatet utifrån diskussionen ska studera olika lagakraftvunna fall och ett projekt för marktäkt.

Gruppen diskuterade också målet med, och tillämpningsområdet för, ekologisk kompensation. Diskussionen utmynnade i åsikten att ekologisk kompensation bör kopplas till de naturvärden som skyddas genom naturvårdslagen och till avvikelse från skyddet av dem. Under diskussionen konstaterades också att åtgärder som baserar sig på frivillighet och lagbaserade åtgärder inte utesluter varandra. Utöver att utgå från total icke-försämring kan det vara nödvändigt att godkänna partiell kompensation eller åtminstone flexibilitet på så sätt att kompensationen förbättrar ett annat naturvärde, framför allt ett mer värdefullt naturvärde, om samma naturvärde inte kan kompenseras eller om detta inte är meningsfullt av kostnadsskäl. Det är viktigt att aktörerna är likställda.

Vid sitt möte den 19 augusti 2020 bekantade sig arbetsgruppen med Sakatti-gruvans plan för frivillig ekologisk kompensation. Vid mötet konstaterades också att miljöministeriet finansierar ett projekt för bedömning av försämringen av tillståndet och gottgörelsen när det gäller ekologisk kompensation, som drivs av en arbetsgrupp som stöder projektgruppen och som också kommer att bidra med riktlinjer till naturvårdslagen. Inom projektet tas det fram en modell för mätning av hur kompensationsåtgärderna motsvarar försämringen samt överlag spelregler för kompensationen. I projektet deltar Finlands miljöcentral, Jyväskylä universitet och Naturhistoriska centralmuseet/forskningsprojektet IBC-Carbon. Projektworkshopparna och expertgruppen bedriver nära samarbete, och projektet slutförs i april 2021.

Gruppen underrättades också om läget för de olika pilotprojekten. Fyra av pilotprojekten är undantagslov som beviljats 2020, ett av projekten stöder populationen av asknätfjärilar och två projekt studerar naturvärdena på platser för marktäkt.

Arbetsgruppen fick också ta del av en presentation av olika regleringsmodeller för ekologisk kompensation.

Det meddelades för kännedom att den projektrapport om kunskapsnivån och erfarenheterna när det gäller ekologisk kompensation i Finland som granskades i april slutligen publicerades den 15 juli 2020.

Vid mötet den 16 september 2020 fick arbetsgruppen ta del av Heini Kujalas presentation av olika modeller som tillämpats vid beräkning av den ekologiska kompensationen. Kujala framhöll vikten av artspecifik kompensation.

Arbetsgruppen inledde en diskussion om tillämpningsområdet för kompensationsskyldigheten, och med tanke på detta diskuterades också olika undantagsbestämmelser i naturvårdslagen.

Vid mötet den 7 oktober 2020 färdigställdes en promemoria om tillämpningsområdet, som ska skickas till projekt I. Projekt III föreslår en nationell definition av ekologisk kompensation som skulle lyda enligt följande: ”Ekologisk kompensation avser gottgörelse för försämringar som orsakas arter och naturtyper genom förbättring av tillståndet för arter och naturtyper någon annanstans, i de fall försämringar i första hand har undvikits, i andra hand minimerats och i sista hand iståndsatts i det område som försämrats” (fri översättning).

Som tillämpningsområde för ekologisk kompensation föreslår projektgruppen att villkoren för beviljande av undantag från naturvårdslagen med tanke på den gällande naturvårdslagen ska inbegripa en skyldighet att med kompenserande åtgärder gottgöra försämringen hos skyddade arters livsmiljöer och skyddade naturtyper när det beviljas undantag från skyddet av en naturtyp, från skyddet av förekomstplatser för arter som kräver särskilt skydd, från förbudet mot att förstöra eller försämra föröknings- och rastplatser för de djurarter som avses i bilaga IV a till habitatdirektivet, från fridlysningen av djur- eller växtarter om den förstör eller försämrar förekomstplatsen för en art samt från fridlysningen av stora rovfåglars boträd.

Dessutom bör skyldigheten att kompensera en försämring av naturvärdena genom kompensationsåtgärder tas in som ett villkor för hävning av skyddet av ett privatägt område som inrättats med stöd av 24 § i naturvårdslagen eller för lindring av fridlysningsbestämmelserna för det, när undantag beviljas på den grunden att fridlysningen av området står i vägen för ett projekt eller en plan av ytterst stort allmänt intresse (27 § 1 mom. i naturvårdslagen). Till lagen ska fogas en skyldighet att kompensera en försämring av naturvärdena genom kompensationsåtgärder när skyddet av ett statsägt naturskyddsområde som inrättats med stöd av 17 § i naturvårdslagen helt eller delvis upphör eller fridlysningsbestämmelserna lindras på den grunden att fridlysningen av området står i vägen för ett projekt eller en plan.

Kostnaderna för den försämring som orsakas ska åläggas den som bedriver den verksamhet som orsakat försämringen.

I enlighet med arbetsgruppens uppdrag är utgångspunkten att ingen övergripande försämring får ske, detta med iakttagande av skadelindringshierarkin, som innebär att gottgörelsen för försämring av naturvärden ska vara en sistahandsåtgärd, när en olägenhet inte kan undvikas och en icke-önskvärd olägenhet inte kan lindras. Gottgörelse blir aktuellt endast i fråga om den återstående skadan. Arbetsgruppen föreslog också att skadelindringshierarkin ska förtydligas i fråga om vissa villkor för undantag. Gruvindustrin, Kommunförbundet, Sametinget och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK har på olika grunder inlagt reservationer mot promemorian.

Vid det åttonde mötet den 27 oktober 2020 konstaterades att arbetsgruppens förslag har skickats till projektgrupp I, som inkluderar dem i det lagförslag som de bereder.
Vid mötet presenterades expertgruppens arbetsplan, som består av tre separata helheter. I december granskas vilka naturvärden som kompenseras och vilka som inte kompenseras. I januari 2021 utreds motsvarigheter till naturvärden och olika sätt att mäta naturvärden, att ”byta till bättre” samt gottgörelser för restaurering och skydd. I februari utreds kompensationsvärdenas förhållande och kompensationens tidsmässiga och regionala placering. Expertgruppen presenterar olika alternativ för projektgruppen och redogör för deras konsekvenser. Rapporten överlämnas i april.

Arbetsgruppen inledde en diskussion om de utmaningar som regleringen av gottgörelsen för försämring innebär, utifrån ett projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som blev färdigt 2018. I diskussionen konstaterades att viktiga frågor är genomförandet av gottgörelsen (kompensationen), dess permanens, öppenhet, verksamhetsutövarens möjlighet att överföra genomförandet till en tredje part, vem som kan ”producera” naturvärden och uppmuntrandet till det, systemets flexibilitet och undvikande av onödig byråkrati. Diskussionen fortsätter vid nästa möte med utgångspunkt i sekretariatets konkreta förslag.

Vid det nionde mötet den 3 december 2020 berättade Taina Kojola, överinspektör vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, om praktiska erfarenheter av gottgörelse för försämringar när man avviker från naturvårdslagen. De fall som presenterades var uppmuntrande exempel på att det också när det gäller artspecifik kompensation finns fungerande modeller som alla drar nytta av.

Terhi Ryttäri (SYKE) presenterade den första delen av expertgruppens arbete, som gällde de naturvärden som omfattas av tillämpningsområdet för gottgörelse för försämringar.

Arbetsgruppen började närmare studera sekretariatets utkast till en regleringsmodell för gottgörelse som baserade sig på de diskussioner som förts i arbetsgruppen under året och i synnerhet under det föregående mötet. Målet för modellen är enkelhet, säkerhet, transparens och uppmuntran. Vid mötet behandlades modellens första del: gottgörelse för försämring i anslutning till ansökt undantag från naturvårdslagen. På grund av den livliga diskussionen sköts de övriga delarna upp till nästa möte.
Sekreteraren berättade att den vetenskapliga stödgruppen för lagreformen i sina viktigaste observationer i fråga om ekologisk kompensation har fäst uppmärksamhet vid att en lyckad ekologisk kompensation kan öka acceptansen. Den kan också uppmuntra bland annat privata aktörer att minimera konsekvenserna för naturen och att flytta projekt till områden som inte har lika höga naturvärden.

Vid det tionde mötet den 13 januari 2021 presenterades perspektiv från verksamhetsutövare. Företrädarna för Rudus Oy presenterade de åtgärder som vidtagits i verksamheten för att främja den biologiska mångfalden samt Kråköfallet, som är ett pilotprojekt. I diskussionen konstaterades att bolaget är en föregångare, vars verksamhet har blivit en accepterad handlingsmodell inom sektorn.

Som expertarbetsgruppens andra tema presenterade Minna Pekkonen (Finlands miljöcentral) inför arbetsgruppen förslag om motsvarigheter till naturvärden och fastställande av kompensationsmetoden.
I diskussionen konstaterades att det arbete som expertgruppen hittills gjort (teman 1 och 2) har goda förutsättningar och element som gör det möjligt att framskrida och att undvika fel som begåtts annanstans i världen.

Arbetsgruppen fortsatte behandlingen av regleringsmodellen i fråga om produktion av naturvärden och frivillig gottgörelse för försämring. Utifrån diskussionen konstaterades det att sekretariatet kan lägga fram förslag till bestämmelser i det kapitel som gäller genomförande av ekologisk kompensation.

Vid det elfte mötet den 2 februari 2021 gick arbetsgruppen igenom de första utkasten till bestämmelser om ekologisk kompensation. Till att börja med granskades de utkast till bestämmelser som baserar sig på det förslag som arbetsgruppen lämnade till projekt I i oktober och därefter diskuterades utkasten till bestämmelser i kapitlet om genomförande av ekologisk kompensation.

Mellan mötena omarbetade sekreteraren utkasten till bestämmelser utifrån diskussionen och lämnade dem till arbetsgruppens medlemmar för kommentarer. Utifrån kommentarerna utarbetades ett sammandrag av mötena och preciserades utkasten till bestämmelser.

Vid det tolfte mötet den 11 mars 2021 presenterade Panu Halme (JYU) expertarbetsgruppens förslag gällande det tredje temat: kompensationsförhållandet och den tidsmässiga och regionala placeringen.
Arbetsgruppen gick igenom de preliminära motiveringstexterna och de utkast till bestämmelser som preciserats utifrån kommentarerna. Utifrån diskussionen bearbetar sekreteraren bestämmelserna, särskilt med beaktande av expertgruppens nyligen givna rekommendationer, inför medlemmarnas kommentarer. Projektgrupp I väntar på arbetsgruppens förslag till bestämmelser och detaljerade motiveringar inför sitt möte den 20 april 2021.

Vid det trettonde mötet den 7 april 2021 presenterades de frågor som expertgruppen vidarebearbetat och som lyftes fram vid det föregående mötet. Vid mötet föreslog sekretariatet att pilotförsöket ska genomföras som ett treårigt projekt där produktionen av naturvärden och den frivilliga gottgörelsen enligt de föreslagna bestämmelserna ingår. Företrädare för Byggnadsindustrin och MTK ansåg att dessa möjligtvis kan delta i pilotförsöket. MTK ansåg dock att pilotförsöket bör vara genomfört innan man bereder förpliktande lagstiftning.

Utkastet till bestämmelser och detaljmotiveringen till dem behandlades och färdigställdes utifrån diskussionen som fördes vid mötet. Det återstår att precisera huruvida kompensationen för insjöarnas del ska ske på basis av avrinningsområdet eller klassificeringen enligt ramdirektivet för vatten. Naturvårdsförbundet framförde att man genom kompensationsåtgärderna bör uppnå ett nettopositivt slutresultat.

Arbetsgruppens förslag till bestämmelser överlämnades till projekt I efter mötet.

Vid det fjortonde mötet den 27 april 2021 diskuterade arbetsgruppen konsekvenserna av de föreslagna bestämmelserna utifrån en konsekvensbedömning som den vetenskapliga stödgruppen gjort. Miljöministeriet hade redan bedömt konsekvenserna tillsammans med Kommunförbundet och NTM-centralerna. I diskussionen konstaterades att det är bra att förtydliga bestämmelserna, men att uppkomsten av en marknad och NTM-centralernas resurssituation orsakar oro. Det konstaterades att sekretariatet utifrån diskussionen och den vetenskapliga stödgruppen ska bereda en text till regeringspropositionen om konsekvensbedömningen.

Vid det femtonde mötet den 26 maj 2021 presenterades en sakkunnigrapport om projektet för bedömning av försämringen av tillståndet och gottgörelsen när det gäller ekologisk kompensation, som också bidrar med riktlinjer till naturvårdslagen. De viktigaste rekommendationerna i rapporten är följande:

I) Kompensationen ska omfatta en så stor del av naturen som möjligt, eftersom dess styrande effekt är störst när alla arter och naturtyper inkluderas

II) I kompensationsförfarandet ska gottgörelsen vara verklig och den ska genomföras fullt ut

III) I fråga om hotade arter och naturtyper ska gottgörelsen i form av kompensation rikta sig till samma art, samma arts livsmiljö eller samma naturtyp som försämringen gäller

IV) Flexibilitet i kompensationen bör övervägas noggrant. Med flexibilitet avses att gottgörelsen riktar sig till en annan art eller naturtyp än den som försämringen gäller. Om flexibilitet i kompensationen tillåts, rekommenderas att man ”byter till bättre”, det vill säga att en försämring av ett mindre sällsynt naturvärde kompenseras med ett mer sällsynt eller hotat naturvärde.

V) Flexibel kompensation som baserar sig på byte till bättre rekommenderas endast för vanligt förekommande, icke-hotade arter eller naturtyper

VI) Den ekologiska kompensationen bör genomföras i form av en kompensation som syftar till att skydda arten eller naturtypen

VII) Om det naturvärde som ska kompenseras är hotat OCH arten har en liten populationsstorlek eller om naturtypen har en liten areal, ska gottgörelsen genomföras före försämringen sker

VIII) Den tidsmässiga fördröjningen mellan försämringen och gottgörelsen får inte vara särskilt lång, eftersom en lång fördröjning gör det mycket svårt att uppnå total icke-försämring

IX) Permanent eller temporär kompensation. För att uppnå total icke-försämring ska gottgörelserna huvudsakligen vara permanenta och i undantagsfall tillräckligt långvariga

X) Kompensationen ska genomföras så nära det försämrade värdet som möjligt. Området ska bestämmas enligt artens eller naturtypens utbredningsområde och ekologiska krav.

XI) Storleken av gottgörelse i efterhand, i förhållande till försämringen, ska på grund av fördröjningen och osäkerhet gällande framgången i regel vara >10:1 för att total icke-försämring ska kunna uppnås.

Vid mötet behandlades också Finlands miljöcentrals utkast till plan för ett pilotprojekt för ekologisk kompensation. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Gruvindustri rf, Byggnadsindustrin rf och Kommunförbundet framförde sina egna idéer och förväntningar om deltagandet i pilotförsöket. Dessutom ansåg Naturskyddsförbundet det vara möjligt att delta i pilotförsöket. Det konstaterades att denna projektgrupp kan fortsätta som styrgrupp för pilotprojektet.

Vid det sextonde mötet den 14 september 2021 konstaterades det att lagutkastet har varit på remiss under sommaren och att remisstiden gick ut den 6 september 2021. Mandatperioden för projektgrupp III har förlängts till den 30 november 2021 i lagreformprojektet och projektgruppen har utsetts till styrgrupp för det pilotprojekt som genomförs av Finlands miljöcentral.

Projektplanen för det pilotprojekt som genomförs av Finlands miljöcentral och en lägesöversikt av arbetet presenterades för arbetsgruppen i egenskap av styrgrupp. Arbetet inleddes i augusti 2021, men merparten av arbetet sker under 2022 och fortsätter till 2024. Finlands miljöcentral har huvudansvaret för genomförandet av projektet. Det genomförs i huvudsak genom forsknings- och sakkunnigarbete vid Finlands miljöcentral samt genom omfattande samarbete med centrala samarbetsgrupper. Projektets arbetshelheter är 1) testning av beräkningsmodellen, 2) stärkning av förutsättningarna för kompensationsmarknaden, 3) förvaltningspraxis och 4) kvalitetsgranskning och standardisering.

Styrgruppen lyfte särskilt fram vikten av att beakta kompensation i planläggningen och kommunernas roll och inkludering i pilotprojekten. Det ansågs också önskvärt att inkludera Sametinget i ett av pilotprojekten.

Vid mötet presenterades också läget för Finlands miljöcentrals förstudie om ett kompensationsregister. Ett utkast till rapporten om förstudien ska bli klart redan i slutet av september och rapporten ska färdigställas i oktober. Miljöministeriet kan konkurrensutsätta genomförandet av registret utgående från förstudien.

Arbetsgruppen fick ta del av de första intrycken av den nyligen avslutade remissbehandlingen. Ämnet kommer att behandlas närmare vid nästa möte. Vid mötet konstaterades också att BOOST-projektet, som är inriktat på ekologisk kompensation och leds av Jyväskylä universitet, enligt ny information har fått finansiering för strategisk forskning.

Vid det sjuttonde mötet den 30 september 2021 gick arbetsgruppen på allmän nivå igenom remissvaren till kapitlet om ekologisk kompensation. Remissinstansernas åsikter är fördelade på en skala från godkännande åsikter, som i tillägg har striktare och mer omfattande krav, till åsikter som motsätter sig utkastet. Det var dock i huvudsak endast tre instanser som motsatte sig förslaget. Av dem ansåg två att det skulle strida mot regeringsprogrammet att ta in ekologisk kompensation i naturvårdslagen, och en ansåg att styrmedlet är en fiskalisk sanktion. Vissa instanser motsatte sig också tillämpningen av ekologisk kompensation på de mest hotade naturvärdena och på gruvdriften. De intresseorganisationer som representerar verksamhetsutövare ansåg att det är för tidigt att ta in bestämmelserna i lagen.

Åsikt Remissinstans Ytterligare anmärkningar
Striktare/mer omfattande krav Helsingfors, Vanda, Naturpanelen, Sitra, Naturresursinstitutet Luke, Finlands miljöcentral, NTM-Centralen i Egentliga Finland, Finlands naturskyddsförbund, Kansalaisten kaivosvaltuuskunta, Ympäristönsuojeluviranhaltijat, Creatura Think & Do Tank rf, 3 privatpersoner  
Positiv inställning

Ovan nämnda, landskapsförbunden (- 1), Kommunförbundet, kommunerna, FM, Klimatpanelen, universiteten, Naturhistoriska centralmuseet Luomus, NTM-centralerna, Trafikledsverket, Forststyrelsen, Byggnadsindustrin rf, Meidän metsämme rf, WWF, Tringa rf, Aallokas Oy, Helen Oy, 4 privatpersoner

Reserverad inställning: Kommunförbundet etc. kommunernas ställning
Positiv inställning till frivillig kompensation Arbets- och näringsministeriet, Finsk energiindustri rf, Finska Vindkraftföreningen rf, Centralförbundet för fiskerihushållning, MaRa rf, Kemijoki Abp  
För tidigt för obligatorisk kompensation Arbets- och näringsministeriet, Finsk energiindustri rf, Finska Vindkraftföreningen rf  
Viktigt, men för tidigt för både obligatorisk och frivillig kompensation

Finlands näringsliv EK, Teknologiindustrin rf, Gruvindustrin rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf, Skogsindustrin rf, Suomen yhteismetsät ry, MaRa rf

Hämeen liitto

Pilotförsök behövs först

 

Konsekvenser måste utredas

Inget behov av frivillig kompensation eftersom det redan är möjligt Jord- och skogsbruksministeriet, Gruvindustrin rf, Bioenergi rf, Skogsindustrin rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, riksdagens justitieombudsman?  
Negativ inställning

Jord- och skogsbruksministeriet, Lantmäteriverket


Mellersta Österbottens förbund


WWF

 

Kansalaisten kaivosvaltuuskunta, Saimaa ilman kaivoksia rf

 

Regeringsprogrammet


Fiskaliska sanktioner


Mest hotade naturvärden


Gruvdrift

 

Också de som förhöll sig positivt till att bestämmelserna tas in i lagen framförde många paragrafspecifika kommentarer.

Innehållet i remissvaren kan indelas i fyra teman:

a)    kommentarer om lagens tydlighet och bestämmelser både i de öppna kommentarerna och paragrafvis i anslutning till hur de naturvetenskapliga bestämmelserna och bestämmelserna om förfaranden har formulerats och motiverats och i anslutning till förordningen,

b)    lagens konsekvenser när det gäller branscher, rättstvister, berättigade förväntningar, äganderätt och samhälleliga konsekvenser,

c)    förvaltningens kapacitet, dvs. NTM-centralernas resurser, kunnande och kompensationsregister, samt

d)    pilotförsöken.

Det beslöts att remissvaren ska bearbetas så att responsen på bestämmelserna och de kompletteringsbehov som responsen ger upphov till behandlas vid detta möte. Beslut om ändringar fattas vid mötet den 12 oktober 2021, där även de övriga kommentarerna i remissvaren gås igenom.

Vid det artonde mötet den 12 oktober 2021 gjorde arbetsgruppen utifrån remissvaren ändringar i paragraferna och detaljmotiveringen i kapitel 11.

Nästa möte hålls den 25 oktober 2021.

 

Bakgrundsmaterial:

Viktiga operativa beslut för fastställande av ekologisk kompensation (Suomen ympäristö 5/2017, på finska)

Naturtypernas lämplighet för ekologisk kompensation i Finland (Suomen ympäristö 4/2018, på finska)

Ekologiska kompensationer i Östersjöns kust- och öppna havsområden (Suomen ympäristökeskuksen raportteja 24/2018, på finska)

Utveckling av ekologisk kompensation som ett miljöpolitiskt instrument (Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 76/2018, på finska)

Environmental compensation – Key conditions for increased and cost effective application (TemaNord 2015:572)

A comparative analysis of ecological compensation programs – The effect of program design on the social and ecological outcomes (Working Paper, December 2014)

Kunskapsnivån och erfarenheter av ekologisk kompensation i Finland (på finska)

Bedömning av försämring och gottgörelse inom ekologisk kompensation (på finska)

 

Mer information

Leila Suvantola, lagstiftningsråd 
miljöministeriet, Naturmiljöavdelningen, Naturens biologiska mångfald 0295250433