Resultat av arbetet

Följande rapporter har utarbetats i anslutning till genomförandet av strategin. Tyvärr finns största delen av rapporterna endast på finska.

Purkaa vai korjata?

Koldioxidsnålhet ska i framtiden beaktas i byggnadens hela livscykel, det vill säga vid nybyggnad, ombyggnad och rivning av byggnader. De olika skedena under livscykeln hänger samman med varandra när man betraktar reparation av befintliga byggnader och rivning och nybyggnad som alternativa lösningar. I denna rapport sammanställs information om klimatavtrycket och livscykelkostnaderna för reparation och utveckling av byggnader jämfört med rivning och nybyggnad. 

VALTO: Purkaa vai korjata? : Hiilijalanjälkivaikutukset, elinkaarikustannukset ja ohjauskeinot, helmikuu 2021.

Projektet eRakSu ska bidra till en elektronisk hantering av skyddsärenden

Inom ramen för projektet eRakSu har man förberett en elektronisk hantering av sådana skyddsärenden som avses i lagen om skyddande av byggnadsarvet. Under projektets gång utreddes vad byggnadsskyddsprocessen kräver av ett elektroniskt system som täcker hela livscykeln i skyddsärenden, allt från att det görs en framställan om skydd och ärendet inleds till att man följer upp det skyddade objektets skick. Dessutom fastställdes vilka uppgifter som ska samlas in och statistikföras om de skyddade objekten på riksnivå.

 Material från projektet:

 Projektet hänför sig till det datasystem för den byggda miljön som håller på att skapas.

Lägesrapport om kultur­miljöer vid vatten 2020

I den lägesrapport som publicerats om kulturmiljöer vid vatten (Maisema vesirajassa) studeras genomförandet av kulturmiljöstrategin i fråga om kunskapen om den kulturmiljö som finns under eller i anslutning till vatten, bland annat hur kulturarvsperspektivet har beaktats och på vilket sätt informationen om kulturarvet har ökat. De huvudsakliga källorna till lägesrapporten är de informationsmaterial som sammanställts av Museiverket, Trafikledsverket (tidigare Trafikverket) och Forststyrelsen, som nämns i genomförandeplanen för kulturmiljöstrategin.

Bedömning av konsekvenserna av understöd för vård av byggnads­arvet

Museiverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar årligen drygt 2 miljoner euro i understöd som bidrar till att bevara både den värdefulla byggda kulturmiljön som en del av det nationella kulturarvet och de traditionella arbetssätten inom reparationsbyggande. I rapporten utreds hur Museiverkets restaureringsbidrag och NTM-centralernas understöd för vård av byggnadsarvet fördelas och används och vilka konsekvenser understöden har särskilt ur ekonomisk synvinkel.

Energi­effektiviteten hos kulturhistoriska värdefulla byggnader

Handledning innehåller anvisningar om hur energieffektiviteten hos kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan förbättras i samband med ombyggnad. Handledningen tar upp de skyldigheter som fastställs i gällande författningar och de tillämpningsmöjligheter dessa erbjuder, med tanke på dels ökad energieffektivitet, dels byggnadsskyddet.

Kommunernas och landskapens planinformation i användning

Hur många skyddade byggnader finns det i Finland? Frågan har ställts i olika sammanhang redan i flera års tid, men det har varit svårt att få ett svar på den. Bland annat i informationstjänsten Liiteri finns det information om de byggnader som har skyddats med stöd av speciallagar. Det finns däremot ingen nationellt täckande information om de byggnader som skyddats med stöd av en plan.

Rapporten ”Kuntien ja maakuntien kaavatiedot käyttöön” baserar sig på Finlands miljöcentrals utredning från 2018 där man undersökte möjligheterna att ur kommunernas harmoniserade detaljplane- och generalplanematerial och landskapsförbundens landskapsplaner sålla fram uppgifter om skyddade byggnader. Utredningen utfördes inom ramen för projektet för digitalisering av den byggda miljön och byggandet KIRA-digi (2016–2018) och det specifika temat för att informationen om kulturmiljöer ska öppnas för gemensamt bruk. Under detta tema genomförs också de åtgärder som nämns i genomförandeplanen för kulturmiljöstrategin och som syftar till att förbättra interoperabiliteten, tillgängligheten och användbarheten när det gäller information som rör kulturmiljön.

Kulturmiljön bidrar till landskapens livskraft och välbefinnande

Inom ramen för projektet Kulturmiljön som resurs i landskapen och regionerna fastställdes vissa utvecklingsförslag beträffande kulturmiljöer som stöd i den pågående landskapsreformen. I projektet identifierades sex resursfaktorer som hänför sig till kulturmiljöer: livskraft, välbefinnande, kompetens och sakkunskap, lokala aktörer och invånare, kulturmiljöinformation samt samarbete.

De konkreta rekommendationer som projektet utmynnade i handlar bl.a. om kulturmiljöernas roll som ett genomgående tema i beslutsfattandet i landskapet, samarbetsgrupperna på kulturmiljöområdet och behovet att utse kulturmiljöansvariga i landskapen.

Kulturarvs­barometern

Kulturarvsbarometern klarlägger finländarnas syn på kulturarvet och kulturmiljön. Genom enkäten undersöktes bl.a. hur väl finländarna känner till begreppen kulturarv och kulturmiljö, hur de värdesätter kulturarvet, hur samhälleligt betydelsefullt kulturarvet är och hur viktigt det anses vara att skydda olika delområden inom kulturarvet.

Resultaten av barometern visar att majoriteten av finländarna anser att det är viktigt att bevara kulturarvet och kulturmiljön. De är beredda att använda pengar och tid på kulturarvet. De önskar också att myndigheterna ska ha en aktiv roll i skyddet.

Vård av kulturmiljön och begränsning av klimat­förändringen

Hösten 2017 kartlades de vetenskapliga undersökningar som kombinerar två teman, begränsning av klimatförändringen och vård av kulturmiljön, och som svarar på frågan om hur en god vård av kulturmiljön kan bidra till minskad global uppvärmning.

Under utredningen lyckades man inte hitta forskare eller forskningsaktörer som upplever sig bedriva forskning om hur en god vård av kulturmiljön kan bidra till en begränsning av klimatförändringen. En del forskar i begränsning av klimatförändringen, andra i vård av kulturmiljön, men forskningsområdena går inte desto mer in i varandra. Det finns rikligt med beröringspunkter, men forskningsresultaten förblir på denna punkt oklara eftersom bägge aspekterna inte har beaktats. Hur kan man gå vidare i frågan?

Miljöministeriet och Samfundet för kulturmiljöforskning ordnade i samband med att utredningen blev klar ett seminarium om kulturmiljön och klimatförändringen den 17 januari 2018, där följande föredrag hölls:

Nätverks­bildning och stärkt samarbete mellan kulturmiljö­aktörer i norra Finland

Inom ramen för projektet stärktes samarbetet mellan kulturmiljöaktörerna i norra Finland och det skapades en mall för samarbetsstrukturer och arbetsformer som också kan tillämpas på andra håll i Finland. I och med att rapporten gavs ut våren 2017 inrättades en samarbetsgrupp för kulturmiljön i norra Finland.

Forskningen på kulturmiljö­området i Finland

I en förstudie kartlades de inhemska aktörerna och forskningsmiljöerna inom kulturmiljö- och landskapsforskningen. Förstudien behandlar centrala forskningsteman, forskningssamarbete, finansieringskällor och publikationskanaler samt inriktningen på det internationella samarbetet på området.

Landskap - Guide för planering av marka­nvändning på värdefulla landskaps­områden

I guiden definieras begreppet landskap samt vilka element som bygger upp landskapet och vilka värden som ingår i värdefulla landskapsområden. Det är viktigt att känna till hur särdrag i landskapet bör beaktas då nya åtgärder planeras för dessa områden. Guiden tar även upp de möjligheter som landskapet kan erbjuda för näringslivet och människornas välmående.

Författningar som rör kulturmiljön

I redogörelsen för lagstiftningen presenteras central lagstiftning och annan reglering inom miljöministeriets förvaltningsområde som har direkt inverkan på skyddet och värdesättandet av kulturmiljön, hanteringen av förändringar samt ansvar och förpliktelser som har koppling till dessa. I redogörelsen presenteras målen med författningarna, central tillämpningspraxis, rättsverkningar och gränssnitt. Redogörelsen omfattar inte författningar från andra förvaltningsområden; det är alltså inte fråga om någon uttömmande förteckning över lagar som har direkt eller indirekt inverkan på kulturmiljön.

Utredning om praxis gällande rivningslov för byggnader och om byggnadsskydd i landskaps- och general planer

I utredningen behandlas rättspraxis i anslutning till rivningslov för byggnader samt ett urval beteckningar och föreskrifter som gäller byggnadsarv i landskaps- och generalplaner. I utredningen studeras också myndigheternas praktiska erfarenheter av processer som rör byggnadsskydd och rivningslov.

Statens strategiska kultur­historiska fastighets­förmögenhet – en analys om värdering och val

I utredningen analyseras processer för värdering och val som anknyter till statens kulturhistoriska fastighetsegendom och den administrativa, juridiska och funktionella bakgrunden till dessa processer.