Kulturmiljöinformation

På denna webbsida har vi samlat information om kulturmiljö från olika forskningsprojekt. Rapporterna och artiklarna belyser till exempel kulturmiljöns mångsidiga värden och samhälleliga betydelse, klimatförändringarnas konsekvenser och åtgärder för att stävja dem samt sätt att utveckla informationshanteringen.

Det lönar sig att reparera byggnader

Att hålla det moderna byggnadsbeståndet i bruk främjar hållbarhet på många sätt

Utredning om hållbar utveckling av det moderna byggnadsbeståndet visar att olika utvecklingsalternativ för byggnader har en stor inverkan på växthusgasutsläppen. Att bevara och använda byggnadsbeståndet stöder den övergripande hållbarheten och bidrar till att uppnå målen i fråga om energieffektivitet och cirkulär ekonomi. Av dessa skäl bör lokaler för olika verksamheter i första hand sökas inom det befintliga byggnadsbeståndet, i stället för att riva och bygga nytt.

Kartläggning av reparations- och användningsmöjligheter

En guide som utarbetats inom programmet Sunda lokaler 2028 uppmuntrar till reparation som utnyttjar byggnadernas egenskaper, vilket sparar naturresurser och kulturarv. Den modell som beskrivs i guiden lämpar sig också för renoveringsprojekt som gäller andra objekt än skyddsobjekt eller renoveringar i samband med ändringar i användningsändamålet.

Alternativ till rivning - Hur man identifierar byggnaders olika värden

Byggnader är en del av vår nationalförmögenhet. I dem har man bundit upp både ekonomiskt kapital och dyra material. De är värdefulla på grund av deras användningsmöjligheter och deras sociala och kulturella betydelse. Dessa värden bevaras bäst genom att det befintliga byggnadsbeståndet hålls i gott skick och används. Ofta måste dessa värden vägas mot varandra när användningsbehovet upphör eller minskar. Artiklarna är baserade på projektarbetet vid Tavastlands NTM-central.

Koldioxidsnåla energiformer lämpar sig också för kulturhistoriska objekt

Nya energiformer anpassas i allt högre grad också till objekt av kulturhistoriskt värde. Denna utredning har sammanställt goda exempel och god praxis för att stödja ibruktagandet och anpassningen av koldioxidsnåla energiformer i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden.

Att riva eller att reparera?

I denna rapport utreddes med hjälp av fallstudier koldioxidfotavtrycket och livscykelkostnaderna för reparation och utveckling av byggnader jämfört med rivning för nybyggnad. Utredningen visade att ombyggnad är effektivare än rivning för nybyggnad när det gäller att undvika uppkomsten av utsläpp under de närmaste årtiondena, som är avgörande med tanke på bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringar.

Energieffektiviteten kan förbättras i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Denna handledning innehåller konkreta anvisningar om hur energieffektiviteten kan förbättras i skyddade byggnader och i andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Handledningen tar upp de skyldigheter som fastställs i gällande författningar och de tillämpningsmöjligheter dessa erbjuder, med tanke på dels ökad energieffektivitet, dels byggnadsarvet.

Vård av kulturmiljön och begränsning av klimatförändringar

Klimatförändringar försvårar till exempel bevarandet av byggnadsarvet, men samtidigt kan god vård av kulturmiljöer bidra till att bromsa uppvärmningen av klimatet. Utredningar har visat att det behövs mer kunskap om hur god vård av kulturmiljön påverkar begränsningen av klimatförändringar och att uppföljningen av objekt bör utvecklas. 

För närvarande pågår ett projekt där förvaltningsnämnden för Sveaborg tillsammans med andra sakkunniga utvecklar en metod för uppföljning av klimatförändringarnas effekter på kulturarvsobjekt. 

Kulturlandskap förmedlar historiska och kulturella värden

Naturvärden inkluderas i kulturmiljöinventeringar

Denna rapport stöder beaktandet av naturvärden och naturinformation i samband med kulturmiljöinventeringar eller andra bedömningar av kulturmiljöer och främjar utvecklingen av praxis för integrerad granskning av naturen och kulturen.

Metoder för visuell uppföljning av kulturmiljöer och landskap

Kulturmiljöernas och landskapsområdenas värden och konsekvenserna av de åtgärder som vidtas har i allmänhet utretts med hjälp av fotografier och de förändringsbedömningar som gjorts utifrån dem. I detta projekt utreddes hur nya metoder för fotografering, såsom panoramafotografering och drönarfotografering, kan användas som källmaterial vid visuell uppföljning.

Lägesrapport om kulturmiljöer vid vatten

I den lägesrapport som publicerats om kulturmiljöer vid vatten (Maisema vesirajassa) studerades genomförandet av kulturmiljöstrategin i fråga om kunskapen om den kulturmiljö som finns under eller i anslutning till vatten, hur kulturarvsperspektivet har beaktats och på vilket sätt informationen om kulturarvet har ökat.

Guide för planering av markanvändning i värdefulla landskapsområden

Denna publikation innehåller landskapsinformation för kommunala beslutsfattare, markägare och alla som är intresserade av ämnet. Guiden förklarar begreppet landskap, beskriver vad ett landskap består av och vilka värden som ingår i värdefulla landskapsområden. Den är ett verktyg för att beakta områdets särdrag när nya åtgärder planeras och riktas till värdefulla landskapsområden.

Kulturmiljöinformation för gemensamt bruk

Kulturmiljöinformation behövs i planläggnings- och byggprojekt och ligger till grund för stora beslut. Användningen av informationen underlättas genom att förbättra dess tillgänglighet och enhetlighet i digitala system. 

Hur många skyddade byggnader finns det i Finland? Miljöministeriet utreder antalet byggnader som skyddats genom planläggning under 2025. Bland annat i informationstjänsten Liiteri finns det information om antalet byggnader som har skyddats med stöd av speciallagar. I projektet Kommunernas och landskapens planinformation i användning (2018) undersöktes möjligheterna att hämta skyddsinformation ur planmaterial.

Kulturarvsbarometern

Kulturarvsbarometern kartlägger med fyra års mellanrum finländarnas uppfattningar om kulturarvet och kulturmiljön. En ny barometer genomförs 2025. Genom enkäten undersöktes bland annat hur väl finländarna känner till begreppen kulturarv och kulturmiljö, hur de värdesätter kulturarvet, hur samhälleligt betydelsefullt kulturarvet är och hur viktigt det anses vara att skydda olika delområden inom kulturarvet.
Resultaten av barometern visar att majoriteten av finländarna anser att det är viktigt att bevara kulturarvet och kulturmiljön. Människor är beredda att använda både pengar och tid på kulturarvet. De önskar också att myndigheterna ska ha en aktiv roll i skyddet.

Understöd möjliggör även större renoveringar

Museiverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar årligen understöd för vård av värdefullt byggnadsarv. Understöden leder till många tiotals gånger större investeringar som bevarar byggnadsarvet och det kunnande som behövs för dess vård. Liknande effekter har observerats till exempel med reparationsunderstöd för föreningshus, som stöder mångsidig verksamhet i olika delar av Finland.

Kulturmiljön bidrar till regionernas livskraft och välbefinnande

Hur ser byggnadsskyddet ut år 2050 och vilka förändringar påverkar hur byggnadsbeståndet bevaras från generation till generation? 
I detta framtidsarbete sökte man utmaningar att lösa och lyfte fram dolda möjligheter.

Kulturmiljön som resurs i landskapen och regionerna

I detta projekt identifierades sex resursfaktorer som hänför sig till kulturmiljöer: livskraft, välbefinnande, kompetens och sakkunskap, lokala aktörer och invånare, kulturmiljöinformation samt samarbete. Projektet betonade kulturmiljöernas roll som ett genomgående tema i beslutsfattandet i landskapet och gav rekommendationer om samarbetsgrupper för kulturmiljön och om kulturmiljöansvariga som utses i landskapen.

Nätverksbildning och stärkt samarbete mellan kulturmiljöaktörer

Inom ramen för detta projekt stärktes samarbetet mellan kulturmiljöaktörerna i Norra Finland och det skapades en mall för samarbetsstrukturer och arbetsformer som också kan tillämpas på andra håll i Finland. 

Kulturhistoriskt värdefull fastighetsegendom

I denna utredning analyserades processer för värdering och val som anknyter till statens kulturhistoriska fastighetsegendom och den administrativa, juridiska och funktionella bakgrunden till dessa processer.