Bostads­rätts­boende

Bostadsrätt är ett alternativ till att hyra eller äga en bostad. Det är en boendeform där personen har bostadsrätt till en bostad som ägs av det bolag som är byggherre.

Bostadsrättsboende påminner mer om hyresboende än om ägarboende, eftersom den boende inte äger bostaden och inte kan lösa in den. Den boende bär ingen risk vid försäljning av bostaden och påverkas inte negativt av en eventuell minskning i bostadens värde – samtidigt gynnas den boende inte heller av en eventuell värdestegring.

Bostadsrättsboende är en relativt bekymmersfri och riskfri boendeform, som ofta medför lägre boendekostnader jämfört med en fritt finansierad hyresbostad. Den boende har en omfattande boendetrygghet samt goda möjligheter att delta i och påverka husets och ägarens verksamhet.

Den boende betalar en bostadsrättsavgift som ett engångsbelopp och ett månatligt bruksvederlag, och får därmed permanent bostadsrätt till bostaden. Bostadsrättsavgiften uppgår till 15 procent av byggnadskostnaderna, och den kan jämföras med en pant: avgiften återbetalas, justerat enligt byggnadskostnadsindex, till boende som flyttar ut ur bostaden. Bruksvederlaget är lägre än de hyror som betalas för fritt finansierade hyresbostäder.

Den boende har bestående boendetrygghet, eftersom ett bostadsrättsavtal inte kan sägas upp av en orsak som beror på bostadsägaren. Bostadsrättshavaren kan avstå från sin bostadsrätt eller byta till en annan bostad. Ägaren ska återinlösa bostadsrättsavgiften och återbetala bostadsrättsavgiften med tre månaders uppsägningstid.

Den boende behöver inte bry sig om sådana skyldigheter som följer av ägande, såsom bostadens underhåll och förvaltning, utan det ansvarar bostadens ägare för. Den boende bär inte heller någon risk i anslutning till försäljningen av bostaden.

Beslutanderätten om bostadsrättsbostäderna hör till ägaren, men de boendes rättigheter att få information om och delta i husets och bolagets förvaltning är omfattande. De boende kan utnyttja sina rättigheter till exempel på boendestämman, i boendekommittén, i styrelsen eller i ett samarbetsorgan. En boende kan också vara övervakare eller förtroendevald.

Den boende äger inte bostaden och kan inte heller lösa in den, utan äganderätten till bostaden tillhör den sammanslutning som låtit bygga bostaden.

Eftersom bostadsrättsbostäderna bortsett från vissa undantag har byggts med statligt stöd antingen med arava- eller räntestödslån, är de förknippade med vissa bruksrättighets- och överlåtelsebegränsningar: bostäderna är varaktigt i bostadsrättsbruk, det bruksvederlag som de boende betalar fastställs enligt självkostnadsprincipen, och bostadsrättshus kan endast säljas till en motsvarande aktör till ett överlåtelsepris som regleras i lag.

Bostadsrättsbostäderna ägs av den sammanslutning som byggt dem. Det finns omkring 50 000 bostadsrättsbostäder i Finland, av vilka de flesta ägs av ett allmännyttigt bostadsrättsbolag (75 %), cirka en fjärdedel ägs av en kommun och omkring en procent ägs av en bostadsrättsförening.

Den boende äger inte bostadsrättsbostaden, utan har bostadsrätt till bostaden.

Det finns omkring 56 000 bostadsrättsbostäder, och i dessa bor cirka 100 000 personer. Bostadsrättsbostäderna utgör cirka 1,5 procent av det totala bostadsbeståndet i Finland.
Det finns bostadsrättsbostäder i sammanlagt 48 kommuner, men majoriteten av dessa (45 %) är belägna i huvudstadsregionen.

Största delen av bostadsrättsbostäderna har finansierats med statligt stöd, antingen med arava- eller räntestödslån.

Regeringen har beslutat att upphöra med godkännandet av statens räntestödslån för nya bostadsrättshus. Detta innebär att nya bostadsrättsobjekt inte längre byggs med statligt stödda räntestödslån. Under övergångsperioden kan gamla ansökningar om räntestödslån som lämnats till Ara före den 31 december 2023 godkännas fram till utgången av 2025. Bostadsrättsobjekt kan byggas med fri finansiering.

Miljöministeriet utreder vilka konsekvenser slopandet av stödet har för ekonomin hos de sammanslutningar som äger bostadsrättshus. I utredningen undersöker man också hur man kan undanröja riskerna i bostadsrättssystemet på ett sätt som respekterar boendetryggheten för de boende. Utredningen blir klar hösten 2024, och efter det inleds beredningen av eventuella lagändringar.

Det nya systemet för val av boende infördes den 1 september 2023. De gamla bestående ordningsnumren upphörde att gälla den 31 december 2023. Ordningsnumren fås från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendets riksomfattande ordningsnummerregister. Nya ordningsnummer som getts den 1 september 2023 eller senare gäller i två år, och man kan bara få ett nummer åt gången.

Efter att ha fått ett ordningsnummer ansöker sökanden om en bostadsrättsbostad direkt hos de sammanslutningar som äger bostadsrättsbostäderna. Sökandena godkänns som bostadsrättshavare i den ordning som ordningsnumret anger. Det ansökande hushållet måste understiga den fastställda förmögenhetsgränsen.

Det nya tidsbundna ordningsnumret kan inte förnyas. Det är dock möjligt att förnya numret i undantagsfall där en bostadssökande med funktionsnedsättning inte har fått en bostad som motsvarar personens behov under ordningsnumrets giltighetstid. I dessa fall görs en ansökan om förnyelse hos Ara.

För boende med bostadsrätt innebär lagreformen många olika förändringar.

Byte av bostadsrättsbostad

Lagreformen påverkar ansökan om bostadsrättsbostad. Såsom tidigare är det fortfarande möjligt att sinsemellan byta bostadsrättsbostäder utan ordningsnummer. Däremot krävs ett ordningsnummer för övriga byten av bostadsrättsbostad. Det är möjligt att utan ordningsnummer byta bostadsrättsbostad i sitt eget bostadsrättsobjekt. I byten av bostadsrättsbostad kontrolleras inte längre den bytande partens förmögenhet.

Boendeförvaltningen

Till följd av lagreformen har boendeförvaltningen inom boende i bostadsrättsbostäder förnyats. De bästa möjligheterna att delta i boendeförvaltingen har man då man deltar i boendestämman för det egna huset eller bostadsrättsobjektet. Den nya lagen möjliggör även i en större utsträckning ordnandet av virtuella stämmor och hybridstämmor. En förteckning över boendekommitténs rättigheter att delta i förvaltningen av boenderättsobjektet ingår i 44 § av lagen om bostadsrättsbostäder.

Till följd av lagreformen blev det obligatoriskt att ha ett samarbetsorgan mellan den sammanslutning som äger bostadsrättshuset och de boende för att behandla frågor kring ekonomi och övriga frågor som gäller hela sammanslutningen. Samarbetsorganet har rätt att delta i behandlingen av de i 46 § i lagen om bostadsrättsbostäder uppräknade frågorna kring ekonomi och förvaltning som gäller bolagets samtliga bostadsrättshus. Samarbetsorganet kan utse en övervakare för ekonomi och förvaltning för att kontrollera den ekonomiska aspekt som organet fastställt. Samarbetsorganet väljer även en representant för bostadsrättshavarna till den riksomfattande delegationen för bostadsrättsärenden, där frågor kring utveckling av bostadsrättssystemet behandlas. Delegationens uppgift är att följa bostadsrättssystemets funktion, lägga fram initiativ och ge utlåtanden samt utveckla delområden som rör bostadsrättsboende.

De boendes rättigheter att få information (44, 46, 50, 51 och 53 §) förbättras i den nya lagen om bostadsrättsbostäder. Boendestämman och boendekommittén har rätt att få information om bostadsrättsobjektet enligt omfattningen av sina rättigheter enligt 44 §. Samarbetsorganet har rätt att få information enligt omfattningen av sina rättigheter enligt av som föreskrivs i 46 §. I 51 § i lagen om bostadsrättsbostäder ingår bestämmelser om de uppgifter som bostadsrättssammanslutningen ska lämna till bostadsrättshavarna om grunderna för bruksvederlagen.

Den sammanslutning som äger ett bostadsrättshus ska ge bostadsrättshavarna uppgifter om grunderna för hur bruksvederlaget bestäms, utjämnas och graderas, om hur utjämningen påverkar bruksvederlaget samt om användningen av de medel som insamlats genom bruksvederlag. Dessa uppgifter ska ges vid boendestämman och till samarbetsorganet och de boende ska också ha tillgång till uppgifterna på elektronisk väg (51 §).

Antalet representanter för boende ökades i styrelsen: styrelsen för den sammanslutning som äger bostadsrättshuset måste ha åtminstone två eller till minst 40 procent utgöras av bostadsrättshavare.

Syftet med bostadsrättssammanslutningars verksamhet skrevs in i lagen om bostadsrättsbostäder. En motsvarande bestämmelse finns även i lagen om räntestöd. Målet med bostadsrättssammanslutningars verksamhet är goda och trygga boendeförhållanden till skäliga kostnader. Det krävs dessutom att sammanslutningarna som en del av verksamhetsberättelsen rapporterar om uppnåendet av målet..

Övriga ändringar i lagen om bostadsrättsbostäder

Om avsikten är att överlåta en bostadsrättsbostad vidare, måste bostadsrättshavaren ha bott i bostaden i minst två år innan bostaden enligt lagen om bostadsrättsbostäder kan överlåtas till en familjemedlem eller till en släkting i rätt upp- eller nedstigande led. Krav på boendetid tillämpas inte på skilsmässor.

Den nya lagen om bostadsrättsbostäder innehåller tydligare bestämmelser om meddelanden om reparationer och bostadsrättshavarens rätt att få ersättning för bruksvederlaget.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet Ara övervakar valet av boende till bostadsrättsbostäder och boendeförvaltningen.

Bestämmelsen som reglerar den övre gränsen på bruksvederlaget som tas ut för bostadsrättsbostäder preciserades så att bruksvederlaget ska vara mindre än den hyra som vanligen tas ut för en motsvarande bostad.

Det är möjligt att vid bostadsrättsobjektet ändra graderingen av bruksvederlaget för bostadsrättsbostäderna. Sammanslutningen som äger bostadsrättshuset ska ansöka om ändring av graderingen hos Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Slutresultatet ska vara skäligt och rättvist och ändringarna får inte höja bruksvederlaget oskäligt.

Den nya lagen medför inga ändringar i bostadsrättsavtalens varaktighet.

Grundprinciperna bakom systemet för bostadsrätt är desamma som tidigare. Även i fortsättningen gäller till exempel följande:

• Den boende äger inte bostadsrättsbostaden och kan inte heller lösa in den. Den boende kan avstå från sin bostadsrätt eller byta till en annan bostad.
• Den boende har permanent boendetrygghet. Husägaren kan inte säga upp bostadsrättsavtalet.
• Den boende betalar en bostadsrättsavgift som ett engångsbelopp och ett månatligt bruksvederlag. Bostadsrättsavgiften återbetalas till den som flyttar ut ur bostaden.
• Bostadsrättshavaren ska använda bostadsrättsbostaden som stadigvarande bostad för sig eller sin familj.
• Ägaren ansvarar för husets underhåll och förvaltning.
• Bostadsrättsbostäder som byggts med statligt lån eller räntestödslån är förknippade med förmögenhetsgränser, som gäller för alla bostadssökande under 55 år.

Ytterligare information om ansökan av bostadsrättsbostad ges av sammanslutningarna som äger bostadsrättshus och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

• Bostadsrättsboende | Ara

Frågor om systemet för val av boende kan skickas per e-post till [email protected].

Ytterligare information om ansökan av bostadsrättsbostad lämnas av kommunerna och sammanslutningar som äger bostadsrättshus.