Den sociala klimat­fonden

Det viktigaste målet med EU:s sociala klimatfond (Social Climate Fund) är att stödja utsatta EU-medborgare och företag när utsläppshandeln från och med 2027 utvidgas till att omfatta vägtransporter och separat uppvärmning av byggnader (ETS2). Avsikten är att fondmedlen ska riktas särskilt till stöd av utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare.

Syftet med åtgärderna och investeringarna är att öka byggnaders energieffektivitet, att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning och kylning av byggnader och att förbättra tillgången till utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

När införs den sociala klimatfonden?

Klimatfonden har skapats i samband med utvidgningen av EU:s utsläppshandel (ETS2), som gäller bränsleutsläpp från byggnader och vägtransporter.

Förordningen om den sociala klimatfonden antogs och trädde i kraft 2023. Fonden inrättas för perioden 2026–2032.

Hur får en medlemsstat finansiering?

Varje medlemsstat ska utarbeta en social klimatplan (Social Climate Plan) enligt vilken finansieringen beviljas.

Beredningen leds av miljöministeriet i samarbete med kommunikationsministeriet och andra ministerier.

På vilka grunder bedöms medlems­staternas planer?

Medlemsstaterna ska i sina planer beakta kriterierna enligt EU-lagstiftningen och klimatmålen. De viktigaste kriterierna är följande:

• energiprestanda
• byggnadsrenovering
• utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport
• minskade växthusgasutsläpp
• minskning av antalet utsatta hushåll, särskilt hushåll i energifattigdom, av utsatta mikroföretag och av utsatta transportanvändare.

Hur mycket finansiering finns det att tillgå?

Den sociala klimatfonden uppgår till 86,7 miljarder euro 2026–2032. Fonden är kopplad till utvidgningen av EU:s utsläppshandel (ETS2) och den finansieras med intäkterna från utsläppshandeln. Dessutom ska medlemsstaternas planer innehålla ett nationellt bidrag på 25 procent. Medlemsstaterna ska i planerna inkludera de åtgärder och investeringar som ska finansieras, deras beräknade kostnader och det nationella bidraget. När medlemsstaterna lämnar in sina planer ska de redovisa de beräknade totala kostnaderna exklusive mervärdesskatt (moms), så att planerna kan jämföras med varandra. Planerna ska också innehålla viktiga delmål och mål så att det faktiska genomförandet av åtgärderna och investeringarna kan bedömas.

Finlands andel av fonden är högst 464 miljoner euro 2026–2032, vilket inbegriper det nationella bidraget.

Hur har planen beretts och hur är läget nu?

Planen håller just nu på att färdigställas. Avsikten är att planen ska lämnas till kommissionen under 2026. Under beredningen har ett brett spektrum av intressentgrupper hörts, och innan planen lämnas till kommissionen sänds den på offentlig remiss.