Så här byggs det nya datasystemet

Den viktigaste informationen om den byggda miljön samlas och sammanställs på ett och samma ställe. Ändringen gör informationshanteringen lättare och klarare: Informationen skapas endast en gång i den form man kommit överens om och lagras i ett gemensamt riksomfattande datasystem så att den är aktuell, tillförlitlig och tillgänglig för alla system. På detta sätt underlättas arbetet för dem som använder informationen.

I fortsättningen kommer den manuella informationsbehandlingen att minska, och uppgifter behöver inte lämnas flera gånger. Med hjälp av den aktuella och tillförlitliga informationen kan man utveckla offentliga tjänster och olika typer av affärsverksamhet.

Finlands miljöcentral ansvarar för utvecklingen av systemet, och Finlands miljöcentral och miljöministeriet styr tillsammans arbetet för specifikation av systemet. Det nya datasystemet införs stegvis från och med 2024. 

Vilken information kommer att ingå i det nya systemet?

Det system som nu är under utveckling erbjuder kontrollerad tillgång till information om områdesanvändning och byggande. Informationen i systemet följer gemensamt överenskomna tekniska krav. Det betyder att informationen överensstämmer med datamodellerna. Tack vare datamodellerna rör sig informationen smidigt och både avsändaren och mottagaren förstår informationen på samma sätt.

Datasystemet utvecklas på ett sådant sätt att det är möjligt att senare lägga till innehåll i det eller skapa nya förbindelser till andra system. Utvecklingen av tjänsten fortsätter också efter att Ryhti-projektet avslutas.

I den första fasen 2024 kommer systemet att innehålla sådan information som den offentliga förvaltningen använder i sin lagstadgade verksamhet.

Den nya datasystem för den byggda miljön tas i bruk den 1 januari 2024. Från och med det datumet är det möjligt att föra in uppgifter i systemet. Uppgifter om byggande ska lämnas in före utgången av 2027 och uppgifter om områdesanvändning före utgången av 2028.

 I den första fasen förs följande information in i datasystemet för den byggda miljön

Uppgifter om byggande

  • Bygglov
  • Rivningstillstånd
  • Tillstånd för landskapsarbete
  • Beslut om undantag
  • Byggnadsordning (pdf-format år 2024, senare enligt datamodell)

Information om områdesanvändning

Planläggningsuppgifter

  • Detaljplan
  • Generalplan
  • Landskapsplan

(uppgift om att en plan har blivit anhängig och avgränsning av det planerade området; program för deltagande och bedömning som gäller planen; uppgift om framläggande av beredningsmaterial i anslutning till planen; planförslag; uppgift om framläggande av planförslaget; godkänd plan; uppgift om ikraftträdande av en plan eller en del av planen; plan som vunnit laga kraft; beskrivning av en godkänd plan; uppgift om att en plan har upphävts)

Tomtindelning

(tomtindelning som vunnit laga kraft samt uppgift om att tomtindelningen upphävts)

Begränsning av markanvändningen

(samt uppgifter om att begränsningen upphävts eller upphört)

  •     Byggförbud
  •     Bygginskränkning
  •     Åtgärdsbegränsning
  •     Områden i behov av planering

I den följande fasen planeras det kommande innehållet samtidigt som den första fasen genomförs. En del av de uppgifter som läggs till senare har redan varit med vid fastställandet av den första fasen.

Systemets information och funktioner utvidgas 2025–2029. Följande uppgifter ska delas i form av datamodeller

  •     Byggnadsordningar
  •     Planer för allmänna områden

Stadsregionplaner (inte obligatorisk)

  •     Havsplaner (inte obligatorisk)
  •     information om kulturmiljön

Bekanta dig med datamodellerna och interoperabilitetsarbetet som framskrider vid sidan av uppbyggandet av datasystemet

Hur hänger det nya datasystemet ihop med andra datasystemet?

Den information som införs i det nya datasystemet för den byggda miljön utnyttjas i minst 100 myndighetsprocesser. Man får lättare tillgång till information som behövs för myndighetsprocesser redan i den första fasen av genomförandet av det nya datasystemet.

Det nya datasystemet kompletterar statens informationshanteringshelhet, som består av olika datasystem för bland annat fastighetsinformation, befolkningsinformation och företagsinformation. Systemet utformas så att det är kompatibelt med andra system och så att systemen kan förse varandra med information. Målet är att statliga aktörer ska be om information endast en gång.

Den mest centrala informationen om markanvändning och byggnader (till exempel användningsändamål, byggrätt) kommer i fortsättningen att finnas endast i det nya systemet, där de övriga statliga datasystemen eller andra organisationer som har behov av informationen kan inhämta den. Det nya datasystemet använder i sin tur till exempel den information om farleder och infrastruktur som finns i andra system.

Hur rör sig informationen?

Den digitala omställningen ändrar inte på ansvaret inom informationsproduktionen eller planläggningens och bygglovens roll i verksamheten. I det nya systemet lagras särskilt  information som uppkommer vid kommunernas planläggning och behandlingen av bygglov.

I fortsättningen ska informationen föras in i ett riksomfattande datalager i en gemensamt definierad maskinläsbar form. Uppgifterna lagras från kommunernas och landskapsförbundens system i det riksomfattande systemet. Informationen i informationsproducenternas system uppdateras via gränssnitt till det riksomfattande systemet på ett så automatiserat sätt som möjligt.

Gränssnitt är det primära sättet att publicera information. Finlands miljöcentral skapar också ett användargränssnitt som ett alternativt sätt att publicera information om områdesanvändning för kommuner som inte kan använda gränssnitten.

Kommunen eller landskapsförbundet ansvarar för att den information som kommunen eller landskapsförbundet publicerar i datasystemet för den byggda miljön är korrekt. Finlands miljöcentral svarar för att den information som kommunen eller förbundet har publicerat finns tillgänglig i datasystemet.

Kommunerna kan även i fortsättningen skapa egna dataprodukter av informationen om den byggda miljön och sälja dem.

Vid specifikation av datasystemet fäste man särskild uppmärksamhet vid funktionssäkerhet, digital säkerhet och att man kan fortsätta utveckla systemet. Kraven uppfylls om man använder gränssnittslösningar som är enhetliga för alla. Finlands miljöcentral svarar för upprätthållandet av datasystemet och dess informationssäkerhet. På detta sätt kan vi garantera att tjänsten är tillgänglig också när informationsproducentens system inte kan nås, till exempel på grund av att servern inte fungerar.

Aktuell information i

Finlands miljöcentral svarar för att de senaste uppgifterna finns tillgängliga i datasystemet. Miljöcentralen svarar för att informationsproducentens mest aktuella inlämnade information finns tillgänglig i systemet och för att information som fås från flera olika källor samordnas på rätt sätt.

I informationen fastställs vem som får göra uppdateringar i den. Avsikten är att i datasystemet minimera fall där det finns ett behov av att uppdatera samma information med ny information från olika källor. Ideellt finns det bara en version av en och samma information. Om två informationsproducenter, till exempel en kommun och den nationella terrängdatabasen, levererar olika uppgifter kan användaren själv välja vilka uppgifter användaren vill granska. 

En del av innehållet består av öppna data

Olika aktörer kan hämta information från systemet genom tekniska gränssnitt. Ett godkänt användningsändamål ska anges för att få tillgång till informationen. En myndighet får tillgång till personuppgifter eller sekretessbelagda uppgifter endast om den har rätt att behandla sådana uppgifter.

En del av den information som levereras till datasystemet är öppna data, dvs. den är tillgänglig för vem som helst. Öppna data publiceras med Creative Commons -licensen CC BY 4.0.

Informationen i datasystemet för den byggda miljön är avgiftsfri. Finlands miljöcentral kan ta ut en avgift för att öppna nya tekniska gränssnitt i datasystemet eller för separata dataprodukter.

Hur överförs planmaterial till systemet?

När datasystemet för den byggda miljön har tagits i bruk produceras nya planer i form av datamodeller i systemet. VOOKA-projektet (Voimassa olevat kaavat rakennetun ympäristön tietojärjestelmään) avgör hur planer som redan är i kraft överförs till systemet.

Syftet med VOOKA-projektet är att exportera plangränserna för alla detalj- och generalplaner – inklusive strandplaner – som är i kraft i Finland till ett nationellt datamodellformat och överföra materialet till datasystemet för den byggda miljön. Kommunerna i Södra Savolax deltar i projektets pilotverksamhet som inleddes 2022.

Ytterligare information

projectledare Päivi Malmi, [email protected], p. 050 3757 114