Offentlig kungörelse: Klimatplan på medellång sikt

Statsrådet har vid sitt allmänna sammanträde den 4 december 2025 godkänt en redogörelse enligt klimatlagen (423/2022) om en klimatplan på medellång sikt, som innehåller åtgärder för att påskynda utsläppsminskningen inom ansvarsfördelningssektorn, och lämnat den till riksdagen.

Klimatplanen på medellång sikt, som beretts under ledning av miljöministeriet, innehåller både en bedömning av om de nuvarande åtgärderna inom ansvarsfördelningssektorn är tillräckliga och ytterligare åtgärder för att uppnå målen. Ansvarsfördelningssektorn omfattar bland annat växthusgasutsläpp från transporter, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gaser. 

Beslutsmaterial framlagt till påseende  

Statsrådets beslut om en klimatplan på medellång sikt är framlagt till påseende mellan den 12 december 2025 och den 19 januari 2026: Klimatplanen på medellång sikt (pdf).

Klimatplanen bevaras permanent i statsrådets publikationsarkiv Valto. 

Enligt 62 a § i förvaltningslagen (434/2003) anses delfåendet ha skett den sjunde dagen efter det att detta meddelande publicerats på myndighetens webbplats. Meddelandet har publicerats den 12 december 2025. 

Ändringssökande 

Detta beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som framgår av bifogad besvärsanvisning. Enligt klimatlagen har följande besvärsrätt i fråga om statsrådets beslut som gäller en klimatpolitisk plan: 

1. den, vars rätt, skyldighet eller intresse på ett särskilt sätt kan beröras av klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna 
2. en registrerad förening som bedriver riksomfattande verksamhet och som enligt sina stadgar företräder i 1 punkten avsedda personers intressen eller, om klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna på ett särskilt sätt kan gälla ett visst område i landet eller en del av ett område i landet, en motsvarande lokal eller regional förening 
3. en registrerad förening eller stiftelse som är riksomfattande och vars syfte är att främja naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd 
4. ett landskapsförbund, om klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna på ett särskilt sätt kan gälla landskapets område 
5. en riksomfattande statlig myndighet, vars ansvarsområde har koppling till allmänna intressen som klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna på ett särskilt sätt berör, samt andra statliga myndigheter, vars ansvarsområde och verksamhetsområde har koppling till allmänna intressen som klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna på ett särskilt sätt berör 
6. sametinget 
7. skoltarnas byastämma. 

En i 1–2 och 4–5 punkten avsedd ändringssökande ska i sina besvär redogöra för det särskilda sätt som utgör grund för besvärsrätten. Om det särskilda sätt som utgör grund för besvärsrätten inte har angetts i samband med besvären, kan förvaltningsdomstolen lämna besvären utan prövning utan att ge ändringssökanden möjlighet att komplettera besvären. 

Besvär ska anföras skriftligen inom 30 dagar från delfåendet av detta beslut. Besvärstiden pågår till den 19 januari 2026. 

Bakgrund 

Enligt EU-åtagandena ska Finland minska sina utsläpp med 50 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. För perioden 2021–2030 har en utsläppskvot fastställts för varje år. Om utsläppen ett år understiger kvoten, skapas flexibilitet för kommande år. Trots detta måste de totala utsläppen under hela perioden hållas inom det maximum som avtalats inom EU. 

År 2024 hade utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn i Finland minskat med 26 procent jämfört med 2005. Vägtrafiken står för mer än en tredjedel av utsläppen inom sektorn och jordbruket för en fjärdedel. Betydande utsläppskällor är också arbetsmaskiner och separat uppvärmning av byggnader. 

Finland underskred de årliga utsläppskvoterna 2021–2023, vilket skapade överskott och flexibilitet för kommande år. Tillsammans med de ytterligare åtgärderna och de åtgärder som fastställts i de tidigare klimatplanerna gör detta det möjligt att fullgöra EU:s utsläppsminskningsåtagande. Målet att halvera utsläppen till 2030 uppnås alltså med hjälp av flexibiliteten. 

Nästa steg är att riksdagen tar ställning till den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Genomförandet av planen inleds omedelbart. 

Den klimatpolitiska planen på medellång sikt bereddes parallellt med energi- och klimatstrategin. Klimatplanen på medellång sikt baserar sig på den nationella klimatlagen. Detta är den tredje klimatplanen på medellång sikt. Den föregående planen utarbetades 2022. 

Mer information 

Sally Weaver 
specialsakkunnig 
[email protected] 
tfn 050 432 7712 

På samiska

På nordsamiska: Almmolaš gulahus: Gaskaguhkes áigegaskka dálkkádatplána
På enaresamiska: Almolâš kulluuttâs: Koskâkuhes äigikooskâ šoŋŋâdâhvuávám
På skoltsamiska: Õõlmâs kuultõs: Kõskk-kuʹǩes äiʹǧǧkõõsk äimmõsplaan