Utredning av samernas traditionella kunskap om genetiska resurser

I projektet som finansieras av miljöministeriet utreds samernas traditionella kunskap om genetiska resurser. Inom projektet skapas också riktlinjer för hur samernas traditionella kunskap om genetiska resurser kan användas på ett rättvist sätt och med samernas samtycke. Projektet genomförs av Dierpmis ay.

Miljöministeriet och Dierpmis ay

"De som använder samernas traditionella kunskap om genetiska resurser måste inhämta förhandssamtycke. Nu lägger vi grunden för ett verksamhetssätt där användningen av traditionell kunskap är rättvis. Jag uppskattar att samesamhället är aktivt i frågan", säger miljörådet Markus Tarasti, ordförande för projektets styrgrupp.

Projektet producerar information om tillgången till genetiska resurser, om Nagoyaprotokollet om rättvis och jämlik fördelning av de nyttor som användningen av de genetiska resurserna ger samt om genomförandet av därtill hörande lagstiftning. Samer som är innehavare av traditionell kunskap intervjuas om traditionell kunskap om genetiska resurser och användningen av den som en del av projektet. Användningen av samernas traditionella kunskap om genetiska resurser utreds också med hjälp av arkiv och forskningslitteratur.

Jämlikhet och rättvisa ska tas i beaktande vid genomförandet av projektet

Med traditionell kunskap om genetiska resurser avses information om användningen av genetiska resurser, färdigheter och kunnande som har utvecklats och som upprätthålls i samekulturen. Det betyder till exempel kunskap om egenskaperna hos växter som används i medicinskt syfte inom samekulturen. Den information som samlas in inom ramarna för projektet används som grund för att bilda en databas om samernas traditionella kunskap om genetiska resurser. Databasen förvaltas av Sametinget.

"Mina förväntningar på detta projekt är höga. Det är viktigt att få genresurslagen att fungera och skapa tydliga spelregler för hur man hanterar frågor som gäller användningen av samernas traditionella kunskap om genetiska resurser och en rättvis fördelning av nyttan som uppstår vid användningen av resurserna", säger Tuomas Aslak Juuso, Sametingets ordförande.

"Skoltsamerna har mycket kunskap som överskrider statsgränserna om användningen av olika växtarter i medicinskt syfte, som näring och för att upprätthålla hälsan. Det är viktigt att denna information framför allt kan samlas in till samesamhällets förfogande. Det finns många etiska frågor som hänför sig till genomförandet av projektet, och jag är glad att samesamhället är med och ser till att samernas rättigheter förverkligas i projektet", säger skoltarnas förtroendeman Veikko Feodoroff. 

Samarbete med olika aktörer

Inom ramarna för projektet skapas anvisningar för myndigheterna, Sametinget och skolternas byastämma om hur man ska gå till väga om en aktör vill använda samernas traditionella kunskap om genetiska resurser.

"Detta är ett mycket intressant och utmanande projekt. Som projektaktör är jag glad att projektet har en kompetent styrgrupp och att projektet stöds av Sametinget och skolternas byastämma. Intervjuerna för projektet kommer att äga rum under sommaren, och jag ser fram emot samtalen med innehavarna av traditionell kunskap", säger projektledaren FD Klemetti Näkkäläjärvi.

Projektet genomförs 2022. Projektet bedriver tätt samarbete med samiska institutioner och för också dialog med sametingen i Norge och Sverige. Genomförandet av projektet styrs av en styrgrupp som tillsätts av miljöministeriet. Till styrgruppen hör representanter för jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Sametinget och skolternas byastämma.

Nagoyaprotokollet

Nagoyaprotokollets uppgift är att främja tillgången till genetiska resurser i världen och en rättvis fördelning av nyttan mellan de länder som tillhandahåller genetiska resurser och de länder som använder dem. Samtidigt främjas skyddet av den biologiska mångfalden och den hållbara användningen av naturresurser. Finland blev part i Nagoyaprotokollet år 2016.

Mer information:

Markus Tarasti 
Miljöråd
Miljöministeriet
tfn 0295 250 291
[email protected]

Klemetti Näkkäläjärvi
Projektansvarig
Dierpmis ay
tfn 040 537 1584
[email protected]