Rundabordsforumet för klimatpolitik diskuterade avtal om koldioxidsnål cirkulär ekonomi
Utbildning, ekonomiska incitament och utveckling av servicemodeller i nyckelposition när det gäller att främja cirkulär ekonomi

Rundabordsforumet diskuterade på onsdagen den cirkulära ekonomins roll i uppbyggnaden av ett klimatneutralt samhälle. I diskussionen framhävdes på ett allmänt plan ödesgemenskapen mellan klimatförändringarna, förlusten av den biologiska mångfalden och överkonsumtionen av material. Som konkreta åtgärder för att främja cirkulär ekonomi lyftes i synnerhet fram utbildning, digitalisering, ekonomiska incitament och utveckling av nya servicemodeller.

Diskussionen fokuserade särskilt på avtalet om koldioxidsnål cirkulär ekonomi som är under beredning, och vars syfte är att bidra till att påskynda uppnåendet av målen i programmet för cirkulär ekonomi. Olika aktörer ansluter sig till avtalet med egna åtaganden. Rundabordsdiskussionen utbytte tankar om vilka synpunkter som bör inkluderas i beredningen av avtalet om koldioxidsnål cirkulär ekonomi och hurdana incitament och hurdant mervärde de områden, kommuner, städer, företag eller branschorganisationer som ansluter sig till avtalet behöver.

Arbetslivsprofessor Reijo Karhinen höll ett anförande om cirkulär ekonomi som den nya grunden för ekonomin. Miljöministeriets kanslichef Juhani Damski höll ett inledningsanförande om genomförandet av det färska programmet för cirkulär ekonomi och om avtalet om en koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Som underlag för diskussionen låg dessutom Jyri Seppänens (Finlands miljöcentral) presentation av scenarioprocessen i anslutning till åtaganden för cirkulär ekonomi och Mira Jarkkos (Helsingfors stad) förslag om cirkulär ekonomi i kommunerna och programmet för cirkulär ekonomi inom byggandet i Helsingfors.

Systemisk förändring kräver nytt kunnande och nya arbetssätt

Vid rundabordssamtalet betonades utbildningens roll som en förutsättning för en systematisk och kulturell förändring. Förståelsen för principerna för hållbar utveckling är en allt viktigare medborgarfärdighet och en del av framtidens grundläggande kompetens inom alla områden.

Den cirkulära ekonomin är en betydande möjlighet för utbildningssystemet, eftersom det finns efterfrågan på nytt kunnande på alla nivåer. Utbildning och omskolning har också samband med social rättvisa i den ekonomiska omvälvningen: också de mest utsatta människorna ska ha tillträde till arbetsmarknaden.

I diskussionerna betonades digitaliseringens roll i främjandet av cirkulär ekonomi. Utan digitala lösningar är en stor systemisk förändring inte möjlig. För att få olika aktörer att ta vara på de möjligheter cirkulär ekonomi erbjuder dem och även ingå egna åtaganden för cirkulär ekonomi behövs det ekonomiska incitament, konstaterade rundabordsforumet. Till exempel skattereformen för hållbar utveckling skulle erbjuda lösningar till detta.

Natur- och klimatkonsekvenserna bör beaktas

Rundabordsforumet ansåg det viktigt att åtagandena om cirkulär ekonomi också innehåller mål för att stävja klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Ofta är åtgärderna inom cirkulär ekonomi och klimatåtgärderna t.ex. i kommunerna i praktiken desamma, eller stöder åtminstone varandra. Färdplanerna för cirkulär ekonomi borde länkas nära samman med klimatfärdplanerna och klimatplanerna och aktörerna borde ha tillgång till stöd för att hitta de effektivaste åtgärderna.

Rundabordsdiskussionen konstaterade att även om åtagandena bereds sektorsvis på samma sätt som färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle, bör scenarierna mellan sektorerna om t.ex. tillgången till hållbar biomassa tas i beaktande. Överlag betonades dubbelkontrollering, liksom också behovet och möjligheterna att samarbeta kring avtalen för att skapa system för cirkulär ekonomi. Möjligheterna till nätverkande är också ett incitament för att ansluta sig till avtalet.

I anförandena betonades dock att man noggrant bör följa upp vad de frivilliga avtalen räcker till för. Det behövs också offentliga bestämmelser som gäller alla aktörer för att man ska kunna lösa förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen.

Lösningar inom cirkulär ekonomi har betydande affärs- och exportpotential

I diskussionerna lyftes den betydande exportpotentialen för lösningarna inom cirkulär ekonomi fram. Delaktigheten och möjligheterna att utveckla affärsverksamheten och skapa konkurrensfördelar ansågs vara centrala incitament för olika aktörer att ansluta sig till avtalet med egna åtaganden. I diskussionerna betonades också en fungerande marknad för cirkulär ekonomi och behovet av att skapa nya servicemodeller för cirkulär ekonomi.

”Det kommer att finnas ett väldigt behov av lösningar inom cirkulär ekonomi ute i världen, eftersom över 90% av det material som kommer in i ekonomin fortfarande är jungfruligt material. Främjandet av cirkulär ekonomi är en förutsättning för att klimat- och naturmålen ska kunna nås", konstaterade Sitras direktör Mari Pantsar.

”Upp till 60 % av möjligheterna att minska utsläppen inom industrin är kopplade till cirkulär ekonomi, och dessutom erbjuder den cirkulära ekonomin en affärspotential på flera miljarder euro per år. I Teknologiindustrin håller vi som bäst på att bygga upp en egen färdplan för cirkulär ekonomi", konstaterade Teknologiindustrins direktör Helena Soimakallio.

• Videokommentarer från det klimatpolitiska rundabordsforumets medlemmar Helena Soimakallio (Teknologiindustrin), Ari Alatossava (Ijo kommun) och Antti Palola (STTK) (Youtube, på finska)

Ytterligare information

Riikka Yliluoma
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 050414 1682
[email protected]

Jarmo Muurman
Miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik
tfn 0295 250 185
[email protected]

Taina Nikula
Miljöråd
tfn 0295 250 202
[email protected]