Hoppa till innehåll
Media

Saimenvikarstammen fortsätter att växa – skyddsåtgärderna ger resultat

miljöministeriet
Utgivningsdatum 19.9.2016 8.01
Pressmeddelande

Forststyrelsen och miljöministeriet informerar

Forststyrelsen uppskattar att saimenvikarstammen för vintern 2016 bestod av 360 vikare. I år föddes 86 kutar, vilket är fler än någonsin tidigare under de 30 år som situationen har följts upp. De viktigaste faktorerna för detta är utvidgningarna 2010 och 2011 av vårens begränsningsområde för nätfisket samt det frivilliga arbetet med att bygga snödrivor för vikarna. I synnerhet det ökade antalet ungar de senaste två åren tyder på att skyddsbesluten och skyddsåtgärderna har varit lyckade.

Under 2010 och 2011 överlevde allt fler kutar tack vare att vårens begränsningsområden för nätfiske utvidgades. Nu har de första av de vikare som föddes under de här åren blivit könsmogna och höjt stammens födelsetal. Tack vare den stora mängd frivilligt arbete med att skapa drivor under forststyrelsens ledning har man förebyggt den bodödlighet som annars uppstår vid brist på naturliga drivor.

Saimenvikarstammens årliga tillväxt på fyra procent är resultatet av ett samarbete mellan flera myndigheter. Forststyrelsen har ansvarat för naturvården under ledning av jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet, och samarbetet mellan delägarlagen samt närings-, trafik- och miljöcentralerna i fråga om att ingå begränsningsavtan för fisket har lyckats väl.

”Ett speciellt tack går till folket på Forststyrelsen och NTM-centralerna, otaliga frivilliga samt samarbetsparter, från fiskare till miljöorganisationer och lokala invånare. Arbetet med att skyffla snödrivor under Forststyrelsens ledning gav resultat. Begränsningsavtalen för fisket har gjorts på ett berömligt sätt, och jag hoppas att också de sista områdena som begränsas av en förordning snart omfattas av avtalen och i ersättningarna”, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Uppföljningen, vården och skyddet av saimenvikarstammen fortsätter genom ett omfattande samarbete i enlighet med skyddsstrategin och handlingsplanen för saimenvikaren. Också denna vår utvidgades begränsningsområdet för nätfiske för att trygga saimenvikaren, och delägarlagen har under våren och sommaren gjort ett berömligt arbete med begränsningsavtalen för fisket.

Att saimenvikarbeståndet återhämtat sig beskriver på ett träffande sätt finländarnas gemensamma vilja att bevara arten.

”I synnerhet lokalbefolkningens viktiga frivilligarbete med att skapa snödrivor och räkna bon visar att finländarna vill att den unika vikaren ska förbli en del av den finska naturen”, säger överinspektör Tero Sipilä vid Forststyrelsen. ”Det har kommit folk från hela Finland för snödrivetalkot. Människorna har också varit utomordentligt aktiva med att anmäla observationer av vikare.”

”I våras kunde vi göra en heltäckande räkning av bon eftersom isaläget var gott just då. Mängden snö räckte för att bygga bon, även om drivorna i en del av Saimen formades först i början av mars”, säger skyddsbiolog Jouni Koskela vid Forststyrelsen, huvudansvarig för räknandet av bon.

Man hittade 722 bon, vilket är ett rekord för den över 30 år långa uppföljningsperioden.  Även det uppskattade antalet födda kutar (86 stycken) och könsmogna honor (111 stycken) är de största genom tiderna.

Ytterligare information:

Fortstyrelsen: Tero Sipilä, överinspektör, tfn 0400 659 668, och Jouni Koskela, skyddsbiolog. tfn 0400 188 825,  [email protected]

Miljöministeriet: Esko Hyvärinen, miljöråd, tfn 0295 250 094, [email protected]

FAKTARUTA:

  •  Saimenvikaren kategoriserades 2010 som akut hotad (CR) och 2015 som starkt hotad (EN), alltså något mildare. Saimenvikaren är fortsättningsvis hotad, men risken för att den ska dö ut minskar allt eftersom den lilla stammen växer.
  • De senaste fem åren har den genomsnittliga tillväxten för stammen varit 3,6 procent, vilket motsvarar målet i skyddsstrategin för saimenvikaren, vilket är 3–4 procent per år.
  • Tack vare den goda snösituationen var bobyggandet för 2016 nästan naturenligt, även om det också gjordes snödrivor. Andelen ungar som dött i boet var bara 8 procent, vilket motsvarar bodödligheten för en naturlig, snörik vinter.  Kvaliteten och omfattningen på boen bedöms vara goda jämfört med de två senaste åren, då bristen på snö var ett problem.  Dessa år var det extra viktigt att det byggdes snödrivor för vikarna.
  • År 2015 föddes 71 kutar, åren 2012–2014 strax över 60 kutar och åren 2005–2011 strax över 50 kutar. Den tidigare årliga tillväxten på 50–60 kutar per år innebar att stammen årligen växte med cirka 10–15 individer. Den nuvarande produktionen av kutar tyder på en årlig växt på 10–20 individer, om inte omständigheterna vid bobyggandet försvagas avsevärt av till exempel klimatförändringen. I sådana fall ökar behovet av konstgjorda snödrivor.
  • Det uppskattade antalet könsmogna honor har också stigit jämnt; de var 87 stycken 2014, 95 stycken 2015  och 111 stycken 2016.
  • Fiskebegränsningarna under våren utvidgades kraftigt 2010 och 2011, då begränsningsområdets areal steg från cirka 700 till cirka 1 800 kvadratkilometer. De kutar som föddes och överlevde 2010 och 2011 är nu i fertil ålder, vilket har höjt stammens födelsetal. Numera omfattar begränsningsområdet för fiske cirka 2 680 km2.
  • De frivilliga fiskebegränsningsavtalen täcker över 90 procent av den yta som uppställts som mål eller som omfattas av förordningen. Täckningen förväntas bli bättre nästa år eftersom flera delägarlag håller årsmöte i början av året. Hela 18 delägarlag vid gränsen av bosättningsområden har för att skydda kutarna gjort upp fiskebegränsningsavtal som omfattar områden utöver själva bosättningsområdet.
  • www.metsa.fi/saimaannorppa

Som bilaga finns bilder av saimenvikaren, snödrivstalkot och ett diagram över saimenvikarstammens utveckling: