Hoppa till innehåll
Media

Kolumnen
Miljö- och klimatminister Ohisalo: Gasledningsläckaget i Östersjön är en säkerhets- och miljöfråga

miljöministeriet
Utgivningsdatum 4.10.2022 15.26 | Publicerad på svenska 5.10.2022 kl. 11.17
Kolumn

Det har misstänkts att en statlig aktör kan ligga bakom läckaget från Nord Stream-gasledningarna. Det är inte bara en uppenbar säkerhetsfråga för Östersjöområdet, utan också ett helt nytt sätt att använda miljön och klimatet som ett vapen. Men hurdana konsekvenser har läckan från gasledningarna haft?

Den senaste informationen tyder på att gasledningarna fortfarande läcker, men vid det här laget kan man redan säga något om skalan av läckan och dess konsekvenser. De slutliga konsekvenserna beror naturligtvis på hur snabbt läckaget avtar helt och hållet.
Enligt Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet kommer läckans största miljöpåverkan från att metan släpps ut i atmosfären.

Metan är en kraftig växthusgas

Metan har släppts ut i atmosfären från gasledningarna. Oförbränd metan är en växthusgas som är nästan 30 gånger kraftigare än koldioxid mätt under en verkningstid på 100 år. Det är omöjligt att ge en exakt uppskattning av den mängd metan som har läckt ut, men de expertbedömningar som har presenterats för allmänheten rör sig omkring hundratusentals ton metan. Den mängd metan som har läckt ut är till sin storleksklass redan nu större än Finlands årliga metanutsläpp.
I helgen rapporterades det att läckaget hade upphört, men på måndagen meddelade den svenska kustbevakningen att läckaget från Nord Stream 2 hade ökat. 

Situationen förändras alltså ständigt och bedömningarna likaså. Det kan handla om det största enskilda metanläckaget som har orsakats av människans verksamhet. Läckaget först inte in som en del av någon enskild stats växthusgasutsläppsstatistik, men det tröstar varken planeten eller klimatet.

Om man vill förstå omfattningen av läckans konsekvenser kan man jämföra det med Finlands klimatutsläpp: Mätt under en verkningstid på 20 år kan effekterna av gasledningsläckan motsvara nästan 80 procent av Finlands växthusgasutsläpp år 2020 om ny gas inte längre läcker ut ur gasledningarna. Metan bryts emellertid ned mycket snabbare än koldioxid i atmosfären, vilket gör att dess konsekvenser lindras allteftersom tidsperioden förlängs.

Läckaget kommer inte att omintetgöra de internationella klimatmålen, men det gör däremot för sin del klimatkrisen ännu mer akut. Detta är ett farligt exempel på den förödelse som kan orsakas mänskligheten och hela planeten när klimatutsläpp används som ett vapen.

Det bästa Finland och EU i den här situationen kan göra med tanke på klimatet är att hålla fast vid sina klimatmål och fortsätta genomföra den gröna omställningen för att slopa fossila bränslen.
I enlighet med de tillstånd Nord Stream har erhållit tillhör ansvaret för underhållet av gasledningarna till Nord Stream själv, men i fall av ett statligt terrordåd faller konsekvenserna naturligtvis utanför Nord Streams ansvar. Det kommer förmodligen aldrig att strömma gas genom Nord Stream-gasledningarna för att tillfredsställa Tysklands eller resten av Europas behov för energi. Det kan tillfälligt orsaka problem för Centraleuropa, men på lång sikt är det bra att bryta sig loss från rysk energi med tanke på hela kontinentens förmåga att vara självständig i fråga om energi.

Resultatet av arbetet för Östersjön är inte hotat

Enligt nuvarande uppskattningar har gasläckaget ingen större inverkan på Östersjöns tillstånd. Metanet som frigörs i läckan löser sig dåligt i vatten, och läckans konsekvenser är lokala. Metan förekommer också naturligt i små mängder i det marina ekosystemet när organiskt material ruttnar under syrefria förhållanden.

I området kring ön Bornholm är konsekvenserna naturligtvis negativa för det marina livet: till exempel fiskarna, havsdäggdjuren och fåglarna antingen flydde eller dog. När gasläckaget upphör kan de vattenlevande organismerna återvända till området, och metanet påverkar inte längre deras levnadsförhållanden.

Miljöministeriet har haft kontakt med svenska, estniska och danska myndigheter i fråga om gasläckaget, och den dagliga kontakten kommer att fortsätta. De behöriga myndigheterna i Sverige och Danmark undersöker orsaken till gasläckan. Även i Finland följer vi situationens utveckling noggrant.

Skribenten

  Maria Ohisalo
  miljö- och klimatminister

Näkökulma – ympäristöministeriön asiantuntijoiden kirjoituksia