Rundabordsforumet för klimatpolitik diskuterade markanvändningssektorns klimatåtgärder
Markanvändningssektorn har stora möjligheter att ta upp kol och minska utsläpp, åtgärderna ska genomföras så att de stärker naturens biologiska mångfald

Rundabordsforumet för klimatpolitik diskuterade i torsdags klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn. I diskussionen lyfte deltagarna fram frågor kring bland annat incitament för att genomföra åtgärderna, behovet av ett systemiskt och övergripande hållbart tillvägagångssätt, åtgärdernas konsekvenser för naturens biologiska mångfald samt genomförandet av förändringarna på ett rättvist sätt.

Jord- och skogsbruksministeriets sakkunniga berättade om markanvändningssektorns åtgärdshelhet Fånga kolet samt om arbetet med reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Även Naturresursinstitutets utredning med en analys av konsekvenserna av 13 olika klimatåtgärder för sänkorna och utsläppen inom markanvändningssektorn utgjorde ett underlag för diskussionen.

Torvmarker, avskogning och skogsvård i nyckelställning

Det bästa och snabbaste sättet att minska utsläpp inom markanvändningssektorn hänför sig enligt Naturresursinstitutets utredning till användningen av torvmarker. Centrala sätt att minska utsläpp är att man stoppar vidare odling av lågproduktiv torvmark, utvecklar odlingsmetoderna för torvmarksåkrar samt ökar skogsarealen genom beskogning. Också bekämpning av avskogning kan minska utsläppen betydligt.

"I dag har vi dock inget incitaments- eller stödsystem för dessa åtgärder. Vi behöver reformera jordbrukets stödsystem eller skapa något annat incitament för att stoppa vidare odling på torvmark samt införa en avgift som dämpar avskogningen eller en motsvarande avgift för dem som orsakar utsläpp", säger forskningsprofessor Raisa Mäkipää vid Naturresursinstitutet.

Enligt diskussionsdeltagarna ska det finnas incitament för att stoppa vidare odling på lågproduktiv torvmark. Detta bör ske på rätt sätt och vid lämplig tidpunkt, till exempel i samband med generationsväxlingar.

Deltagarna påpekade att när det gäller att bekämpa avskogning är både åkerröjning och samhällsbyggande viktiga.

"Vi måste bekämpa avskogningen och öka beskogningen samt genom statliga åtgärder sporra till skogsvård. God skogsvård är bästa klimatpolitik", säger Timo Jaatinen, verkställande direktör för Skogsindustrin rf.

Behov av långsiktighet, beaktande av naturpåverkan och en bred översyn av hållbarheten

Deltagarna framhävde den roll aktörerna inom markanvändningssektorn har när det gäller att uppnå klimatmålen. I synnerhet på längre sikt spelar sektorn en viktig roll när det gäller kolupptag och utsläppen är minimala. En ansvarsfull markanvändning har alltid flera mål, beaktar den övergripande hållbarheten och blickar långt in i framtiden.

Också naturkrisen och förlusten av biologisk mångfald i samband med ändringarna i markanvändningen togs upp till diskussion. Enligt deltagarna bidrar alla effektiva klimatåtgärder inte nödvändigtvis alltid till att stärka den biologiska mångfalden i naturen, men naturstärkande åtgärder bidrar alltid till ekosystemens resiliens.

"När vi stärker naturens biologiska mångfald kan vi på ett bättre sätt bekämpa klimatkrisen och anpassa oss till den. Naturen bör därför stå i centrum när vi planerar markanvändningen. I varje markanvändningsprojekt måste vi fundera på hur vi minimerar projektets naturskador och kompenserar dem med åtgärder som stärker den biologiska mångfalden åtminstone i lika stor grad", säger Sitras direktör Mari Pantsar.

Det finns redan ett gemensamt engagemang för att stärka åtgärderna inom markanvändningssektorn. Ur rättvisans synvinkel är det viktigt att stödja dem som lider av förändring, men också dem som rör sig i främsta ledet.

Ytterligare information:

Riikka Yliluoma
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 050 414 1682
[email protected]

Jarmo Muurman
miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik
tfn 0295 250 185
[email protected]

Heikki Granholm
naturresursråd, jord- och skogsbruksministeriet
tfn 0295 162 130,
[email protected]

Raisa Mäkipää
forskningsprofessor, Naturresursinstitutet
tfn 0295 322 197
[email protected]

I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.

I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035. Diskussionen om klimatlösningar inom markanvändningssektorn kan man följa med under hashtaggen #hiilestäkiinni.