Klimatpanelens första mandattid utvärderades: panelens roll enligt klimatlagen har fullgjorts väl

En första extern utvärdering av Finlands klimatpanels verksamhet har tagits fram. Enligt utvärderingen har panelens arbete stärkt de vetenskapliga aspekterna i beslutsfattandet inom klimatpolitiken. Samtidigt har arbetet påverkat den samhälleliga debatten om klimatförändringen i konstruktiv bemärkelse. Enligt utvärderingen är det av central betydelse att klimatpanelen är oberoende, och det är just detta oberoende som har gett tyngd åt panelen.

Klimatpanelen utarbetar utredningar om klimatfrågor och yttrar sig om klimatpolitiska planer. Under sin första mandattid genomförde eller inledde panelen 21 projekt och lämnade sammanlagt 20 yttranden om klimatpolitiska planer enligt klimatlagen. Dessutom har panelen utarbetat promemorior på begäran av ministrarna. Målet med utvärderingen var att klarlägga hur klimatpanelen har genomfört sina uppgifter och hurdana effekter verksamheten har haft. Dessutom lägger utvärderingen grunden till panelens nästa mandattid 2020–2023.

Inga behov att ändra panelens organisation – fokus läggs på anpassningen till klimatförändringen

Enligt utvärderingen finns det inget nödvändigt behov att ändra panelens mandat, storlek eller organisering. Utvärderingen understryker vikten av att panelen är oberoende för att möjliggöra dess genomslag även framöver. Vidare rekommenderas bland annat att sekretariatet ska stärkas och panelens kommunikation effektiviseras.

Enligt utvärderingen har den nuvarande panelens organisation varit en fungerande lösning, och panelen har kunnat tillföra ett betydande mervärde med förhållandevis små resurser. Utredningarna får ytterligare tyngd av att medlemmarna i panelen själva deltar i arbetet och samtidigt möjliggör detta att panelen smidigt kan reagera på aktuella frågor. Experterna i panelen företräder olika sektorer och omfattar på ett heltäckande sätt olika vetenskapsområden och sektorer som har samband med klimatpolitiken. Enligt klimatlagen ska panelens expertis omfatta både begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen, men under perioden 2016–2019 har panelen fokuserat på begränsningen.

Oberoendet ökar klimatpanelens pondus

Panelens oberoende betraktas som en av de viktigaste faktorer som möjliggör panelens genomslagskraft. Enligt utvärderingen anses det att panelens yttranden har större tyngd än om de kom från enstaka forskare eller forskningsinstitut, vilket uttryckligen beror på att organet är starkt oberoende och omspänner många olika områden. Panelens stöd till tjänstemän och dess yttranden till riksdagen i samband med verkställandet av klimatlagen har höjt nivån på den klimatpolitiska debatten i Finland och stärkt det vetenskapliga underlag som ligger till grund för de klimatpolitiska planerna. Panelens arbete kompletterar den beredning som tjänstemän vid ministerierna genomför i samband med planerna för klimatpolitiken. Som en oberoende aktör har panelen också lagt fram synpunkter som avvikit från förvaltningens riktlinjer.

Finlands klimatpanel tillsattes i överensstämmelse med klimatlagen i början av 2016 som ett vetenskapligt och oberoende sakkunnigorgan som stöd för planeringen av klimatpolitiken och beslutsfattandet om den. I panelen ingår 14 toppforskare inom de vetenskapsområden som är centrala med tanke på klimatpolitiken. Ordförande för panelen är Markku Ollikainen, professor vid Helsingfors universitet, och panelen biträds av två sekreterare. Under sin mandattid har panelen i varierande utsträckning anlitat tre olika kommunikationskonsulter. Paneldeltagarna sköter uppgiften vid sidan av sitt arbete.

Utvärderingen utfördes våren 2019 av Gaia Consulting Oy på uppdrag av miljöministeriet.

• Utvärdering av Finlands klimatpanels första mandattid enligt klimatlagen (statsrådets publikationsarkiv, på finska)
• Ilmastopaneeli.fi

Mer information:

Miia Berger, sakkunnig, [email protected], tfn 050 477 0882