FN:s miljömöte fortsätter med uppföljningen, utvärderingen och finansieringen av genomförandet av naturmålen på agendan

Parterna i FN:s konvention om biologisk mångfald sammanträder i Rom i Italien den 25–27 februari 2025. Förhandlingarna om de frågor som förblev öppna i Cali i Colombia i november tas upp igen vid COP16.2-mötet. Målet är att nå samförstånd om uppföljningen, utvärderingen och finansieringen av genomförandet av de globala naturmålen. Finlands delegation leds av miljö- och klimatminister Sari Multala.

År 2022 kom parterna i konventionen om biologisk mångfald överens om mål för att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030. Målet med mötet i Rom är att nå en samsyn kring ett uppföljningsramverk, det vill säga hur länderna rapporterar om sina åtgärder. Kärnan i ramverket utgörs av cirka 45 indikatorer som visar framstegen i fråga om antalet skyddsområden och restaurerade områden samt till exempel ökningen av naturfinansieringen, bekämpningen av främmande arter, minskningen av subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden och utnyttjandet av naturbaserade lösningar. Dessutom strävar man efter att komma överens om hur de gemensamma framstegen mot målen ska utvärderas (global review). Finland deltar i förhandlingarna som en del av EU.

”Vi har förbundit oss att stoppa förlusten av biologisk mångfald globalt under de kommande fem åren. Rapporteringen och utvärderingarna ger oss en lägesbild av om genomförandet är effektivt och om vi framskrider i rätt takt. Det är viktigt att rapporteringen är heltäckande, öppen och transparent”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

”Inom dessa teman föregår EU med gott exempel. I somras rapporterade vi till exempel om genomförandet av fågeldirektivet och habitatdirektivet och likaså pågår beredningen av restaureringsplanerna i alla medlemsstater. Ett likadant systematiskt genomförande och likadan uppföljning behövs på global nivå”, säger chefsförhandlaren Marina von Weissenberg från miljöministeriet.

Finansieringen är ett centralt förhandlingstema

Mötet i Cali drog ut på tiden till stor del på grund av tvistefrågorna kring finansieringen. Länderna har meningsskiljaktigheter i synnerhet om hur den finansiella arkitekturen enligt konventionen om biologisk mångfald ska utvecklas och vilka mål som ska ställas upp för mobiliseringen av finansieringen efter 2030.

Utvecklingsländerna vill inrätta en ny fond under partskonferensens överinseende, trots att den globala fond för biologisk mångfald som inrättats under Globala miljöfonden (GEF) inledde sin verksamhet för bara ett drygt år sedan. EU och Finland har betonat att inrättandet av nya fonder fragmenterar finansieringen ytterligare och att det är viktigare att utveckla och effektivisera de finansieringskanaler som redan finns. GEF fungerar som finansieringsmekanism för sex centrala internationella miljö- och klimatavtal, och därför är det lättare för GEF att genom sina projekt svara på olika miljöproblem som hänger ihop med varandra. 

Ordförandelandet Colombia offentliggjorde sitt eget förslag till kompromisslösning på finansieringsfrågorna fredagen den 14 februari. I sitt förslag strävar Colombia efter att identifiera kriterier för att förbättra den finansiella arkitekturen. Förslaget innehåller också en färdplan fram till 2030 för hur man ska få den naturstärkande finansieringen från alla källor att öka.

Den internationella finansiering för att främja den biologiska mångfalden som riktas till utvecklingsländer har enligt OECD mer än fördubblats under det senaste årtiondet, och det ser lovande ut för att det mål på 20 miljarder USD per år som uppställts för 2025 ska uppnås. EU och dess medlemsstater är de största stödgivarna när det gäller stärkande av den biologiska mångfalden i utvecklingsländer. Det uppskattade totala finansieringsbehovet för att stödja den biologiska mångfalden uppgår dock till 200 miljarder USD fram till 2030.

”För Finland är det viktigt man får finansieringen för att stoppa förlusten av biologisk mångfald från alla källor att öka. För att stödja den biologiska mångfalden är det centrala att utveckla ekonomiska incitament, identifiera näringarnas effekter på naturen och ingripa i skadliga åtgärder och subventioner. Verkningsfulla åtgärder genomförs i gott samarbete med den privata och den offentliga sektorn”, säger minister Multala.

De IPBES-rapporter som publicerades i december färgar diskussionerna

Förhandlingarna i Rom färgas av de rapporter från den internationella plattformen för biologisk mångfald, IPBES, som publicerades i december. Rapporterna lyfter fram i vilken utsträckning förlusten av biologisk mångfald påverkar människors välfärd och samhällenas stabilitet genom att hota bland annat livsmedelsproduktionen och tillgången till rent vatten. Det centrala budskapet är att konsekventa politiska åtgärder över sektorsgränserna och en övergripande förändring på systemnivå krävs för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. 

”Rapporterna framhäver att förlusten av biologisk mångfald inte bara är en miljöfråga utan också en ekonomisk fråga. Om förlusten av biologisk mångfald inte kan stoppas och vårt naturkapital försvagas, ökar de samhälleliga konsekvenserna och kostnaderna betydligt. En klok naturpolitik är också en klok ekonomisk politik”, säger minister Multala. 

Finlands nationella strategi för biologisk mångfald finslipas inför remissbehandlingen

Ett centralt verktyg för genomförandet av konventionen om biologisk mångfald är de nationella strategierna och handlingsprogrammen för biologisk mångfald. I mitten av februari har 46 länder lämnat in sina strategier och handlingsprogram till sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald. Dessutom har 124 länder delgett sina nationella mål för kännedom. Uppdateringen av Finlands nationella strategi och handlingsprogram är under politisk behandling. Målet är att strategin ska sändas på remiss i början av våren. Utkasten till Finlands nationella mål har sänts till sekretariatet för konventionen. 

Mer information 

Lyydia Ylönen 
miljö- och klimatminister Sari Multalas specialmedarbetare 
tfn 050 476 1341 
(i Rom 25–28.2) 

Marina von Weissenberg 
Finlands chefsförhandlare vid förhandlingarna inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald 
tfn +358 50 307 0806 
(i Rom 24–28.2) 

Laura Rajaniemi (finansiering) 
ambassadråd 
utrikesministeriet 
tfn +358 50 477 1612 
(i Rom 24–28.2) 

Joona Lehtomäki (de nationella strategierna för biologisk mångfald, uppföljningssystemet) 
specialsakkunnig
tfn 050 598 6162 (fr.o.m. den 24 februari) 

Riikka Lamminmäki (förfrågningar om intervjuer med minister Multala och förhandlarna under mötet) 
kommunikationschef 
tfn 050 576 2604 
(fr.o.m den 21 februari, i Rom 24–28.2) 

FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) är det viktigaste avtalet som tryggar den biologiska mångfalden. Syftet med konventionen är att livsmiljöerna, arterna och naturen ska skyddas, att naturresurserna ska nyttjas hållbart och att den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser ska fördelas rättvist och jämlikt. Den biologiska mångfalden tryggas genom insatser som ökar värdet av miljön, arterna och deras genetiska resurser samt förbättrar deras status. Konventionen har ratificerats av 196 parter och den trädde i kraft 1993. USA är inte part i konventionen. 

• Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald har godkänt utvärderingsrapporter om förlusten av biologisk mångfald
• FN:s miljökonferens resulterade i en överenskommelse om en fond för genetiska resurser – andra stora frågor förblev olösta
• Det colombianska ordförandeskapets förslag om elementen i kompromisslösningen på finansieringsfrågorna: Reflection note by the President of the sixteenth meeting of the Conference of the Parties to the Convention on Biological Diversity in relation to agenda item 11 | cbd.int
• Utkast till nationella mål som Finland anmält till sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald | cbd.int