Miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och Finlands miljöcentral
Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald har godkänt utvärderingsrapporter om förlusten av biologisk mångfald

Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) sammanträdde till sitt 11:e plenarmöte i Windhoek i Namibia den 10–16 december. Vid mötet godkändes två omfattande och betydande utvärderingsrapporter om förlusten av biologisk mångfald. Rapporternas centrala budskap är att ett rättvist och hållbart samhälle förutsätter konsekventa politiska åtgärder över sektorsgränserna och en övergripande förändring på systemnivå.

Den första rapporten handlar om kopplingarna mellan natur, vatten, mat, hälsa och klimatförändringar. Den andra rapporten behandlar de grundläggande orsakerna till förlusten av biologisk mångfald och främjandet av hållbarhetsomställningen.

Rapporterna är ett resultat av stora vetenskapliga ansträngningar och har utarbetats av hundratals experter under mer än tre år. Rapporterna bildar en viktig helhet som stärker kunskapsunderlaget för Förenta nationernas konventioner. De bidrar till att uppnå Kunming-Montreal-ramverkets, Parisavtalets och FN:s hållbarhetsmål.

”Förhandlingarna avspeglade det spända världspolitiska läget. IPBES lyckades dock bibehålla sin roll som ett samarbetsvilligt och vetenskapligt baserat organ som verkar i gränssnittet mellan forskningen och beslutsfattandet”, säger Eeva Primmer, forskningsdirektör vid Finlands miljöcentral. Primmer är medlem i IPBES administrativa byrå.

Rapporten om kopplingarna erbjuder konkreta alternativ för att lösa besvärliga problem

IPBES så kallade nexusrapport behandlar kopplingarna mellan biologisk mångfald, klimatförändringar, mat, vatten och hälsa. I rapporten redogörs dessutom för vilka utmaningar och möjligheter som anknyter till dessa kopplingar både med tanke på förlusten av biologisk mångfald och stärkandet av ekosystemtjänsterna. Rapporten belyser de samhälleliga och ekologiska systemen i anslutning till kopplingarna och rollerna hos de aktörer som deltar i systemen. Den syftar också till att åskådliggöra synergierna mellan och de sammantagna effekterna av de olika kopplingarna och hur de utvecklas genom systematisk scenarioanalys. I rapporten bedöms också handlingsalternativ som olika aktörer kan följa för att möta utmaningarna och som kan främja hållbarheten på bred front, det vill säga flera samhälleliga och miljömässiga mål samtidigt. 

Rapporten är viktig, eftersom beslut ofta fattas separat inom olika sektorer, även om hoten mot naturen, vattnet, maten, hälsan och klimatet ofta är kopplade till varandra.  Till detta hör också att förbättra finansieringen och handlingsberedskapen samt den privata sektorns roll när det gäller att stärka den biologiska mångfalden och kopplingarna. Det är också viktigt att uppföljningen och forskningsrönen utnyttjas över sektorsgränserna.

”Rapporten om kopplingar lyfter fram att man genom förvaltning av vattenresurser och vattenhushållningskonstruktioner med många ändamål samt gränsvattensamarbete samtidigt kan främja väldigt många mål som hänför sig till biologisk mångfald, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt hållbarhet. Finland har god praxis och goda initiativ som drivs framåt, bland annat avrinningsområdesinriktad planering där olika mål samordnas”, säger Annukka Lipponen, ledande sakkunnig inom vattenhushållning vid jord- och skogsbruksministeriet.

Hållbarhetsomställningen är nödvändig, brådskande och utmanande – men möjlig

Den andra rapporten som godkändes vid plenarmötet handlar om förändringen på systemnivå mot en hållbarare värld, det vill säga hållbarhetsomställningen. Rapporten om hållbarhetsomställningen är den första forskningssyntesen som utarbetats genom mellanstatligt samarbete och som behandlar de strukturer som orsakar den ekologiska hållbarhetskrisen och hur krisen kan lösas. I rapporten sammanfattas fem strategier för att främja hållbarhetsomställningen. Strategierna fokuserar på naturvård och restaurering, förändringar i de sektorer som utnyttjar naturen, reformering av ekonomiska strukturer, förvaltningsmetoder och förändringar i kunskap och attityder. Dessa förändringar på systemnivå ska vara rättvisa och främja engagemang, delaktighet och anpassning. Målet är att ställa en omsorgsfull relation till naturen i centrum för samhällets olika system.

Ett centralt budskap är att alla samhällsaktörer har en roll i genomförandet av hållbarhetsomställningen. Regeringarna har en betydande roll när det gäller att möjliggöra förändringen, och det förutsätts att den offentliga makten har en konsekvent politik, genomför verkningsfulla författningar, inför innovativa ekonomiska lösningar och främjar internationellt samarbete. För att genomföra förändringen behöver dock hela samhället, inklusive företagssektorn och den privata sektorn, delta. Deras initiativ kan fungera som incitament som påverkar den socioekonomiska utvecklingen och förändringen i konsumtionsvanorna. 

”Rapporten sänder ett tydligt budskap om att hållbarhetsomställningen är nödvändig och brådskande. Trots utmaningarna med genomförandet visar forskningen att det är möjligt till och med inom detta årtionde”, säger Suvi Borgström, specialsakkunnig och den nationella kontaktpersonen för IPBES.

Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES

Den mellanstatliga vetenskapspolitiska plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) inrättades 2012. IPBES inrättades av 94 regeringar, inklusive Finlands regering. IPBES är ett oberoende mellanstatligt organ inom FN och dess syfte är att stärka växelverkan mellan vetenskap och politik i frågor som gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Organet kan jämföras med klimatpanelen IPCC. Panelerna tar fram vetenskapligt underbyggd information som stöder genomförandet och främjandet av internationella avtal om den biologiska mångfalden och klimatet. De tjänar det internationella samfundet, regeringarna och samhället.

Mer information

Suvi Borgström
specialsakkunnig, nationell kontaktperson för IPBES
miljöministeriet
tfn +358 50 325 4730
[email protected]

Annukka Lipponen
ledande sakkunnig inom vattenhushållning
jord- och skogsbruksministeriet
tfn +358 50 575 7402
[email protected]

Eeva Primmer 
forskningsdirektör, medlem i IPBES administrativa byrå
Finlands miljöcentral
(kontakt via kommunikationschef Aino Laine,
tfn +358 50 325 9027
[email protected])