Det nationella luftsvårdsprogrammet fram till 2030 ska bidra till bättre luftkvalitet och färre hälsoolägenheter
Luftvårdsprogrammet bygger på EU:s utsläppstakdirektiv, som fastställer krav på minskning av utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar, små partiklar och ammoniak. Syftet med de program som medlemsländerna utarbetar är att före 2030 se till att de olägenheter för hälsan som luftföroreningar orsakar minskar med hälften inom EU:s område.
Enligt de utredningar som gjorts för programmet kommer Finland att uppfylla kraven i utsläppstakdirektivet redan med de åtgärder som fastställts i energi- och klimatstrategin (2016) och i programmet för att minska ammoniakutsläppen från jordbruket (2018). Detta räcker dock inte för att i betydande grad minska olägenheterna för hälsan och de kostnader skadorna orsakar.
Inga begränsningar i småskalig vedeldning – skadorna stävjas genom information, ugnar med lägre utsläpp och effektivare förebyggande av rökolägenheter
Luftföroreningar orsakar årligen omkring tvåtusen förtida dödsfall i Finland, även om luften här bedöms vara världens renaste. Mest hälsoskador orsakar små partiklar, som i Finland främst uppkommer i samband med småskalig vedeldning. Luftvårdsprogrammets åtgärder för att ta itu med olägenheterna från småskalig vedeldning är informationsstyrning, utveckling av utsläppssnålare ugnar och andra förbränningsanläggningar samt effektivare förebyggande av rökolägenheter. Programmet varken förbjuder eller begränsar småskalig vedeldning.
De olägenheter som småskalig vedeldning medför är störst i småhusdominerade tätorter, där röken från vedeldningen släpps ut på låg höjd, dvs. i den luft som människorna andas in. Vedeldningens relativa andel av utsläppen av små partiklar kommer att stiga fram till 2030, eftersom utsläppen från andra källor, såsom vägtrafiken, arbetsmaskiner, industri och energiproduktion, minskas på lagstiftningsväg.
Utöver åtgärder som direkt gäller utsläppskällorna betonar luftvårdsprogrammet också att luftkvaliteten konsekvent ska beaktas i all planering och allt beslutsfattande som kan påverka luftkvaliteten. Beslut som påverkar luftkvaliteten fattas framför allt inom transport-, energi-, klimat-, jordbruks- och markanvändningssektorn och i kommunerna. Nyttan syns inom välfärdssektorn.
Utsläppsminskningsmålen för Finland, som baserar sig på utsläppstakdirektivet, är inte så höga som för de flesta andra länder, eftersom Finland redan har gjort mycket för att minska utsläppen och eftersom Finland är glesbefolkat och därför inte heller har så många människor som exponeras som i andra europeiska länder. Det finns dock ingen trygg nedre gräns för halterna av luftföroreningar, och därför bör exponeringen för luftföroreningar minskas ytterligare. Ett mål med Finlands nationella program är också att minska utsläppen av sot.
- Förslag till beslut (pdf)
Mer information:
Sirpa Salo-Asikainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 077, [email protected]