Kompensation för försämring
Kompensation för försämring sker i 5 steg.
1. Identifiering av naturtyperna och arternas livsmiljöer på det markområde som försämras
Kompensation för försämring börjar med att identifiera de naturtyper och arters livsmiljöer som förekommer inom projektområdet. Utredningen gäller alla naturtyper, även andra naturtyper än de som skyddas enligt naturvårdslagen. Utredningsbehovet avseende arter gäller de arter som skyddas enligt naturvårdslagen samt hotade arter. Hotet mot naturtyper och arter bestäms utifrån den senast färdigställda hotbedömningen.
2. Bedömning av tillståndet för naturvärdena
Tillståndet för de identifierade naturtyperna bedöms på skalan 0–1, där 1 är ett område som befinner sig i naturtillstånd eller i ett därmed jämförbart tillstånd och 0 är ett område som har förlorat sitt naturtillstånd. Vid bedömningen av naturtillståndet granskas naturtypens viktigaste särdrag. Se närmare i 2 § i miljöministeriets förordning om frivillig ekologisk kompensation.
3. Bedömning av försämringen av naturvärdena
Försämringen av de identifierade naturtyperna och arternas livsmiljöer bestäms genom en bedömning av det tillstånd de kommer att befinna sig i till följd av att projektet genomförs. Graden av försämringen är skillnaden mellan det tillstånd som konstaterats före försämringen och det tillstånd som uppnås till följd av de åtgärder som medför en försämring.
Naturtypens och livsmiljöns tillstånd anges i hektar med naturvärden, det vill säga som en ekvation mellan arealen och den förändring som gäller förekomstens kvalitet [hektar med naturvärden = areal x förekomstens tillstånd (0–1)].
Se närmare i 3 § i miljöministeriets förordning om frivillig ekologisk kompensation.
4. Anskaffning av kompensation
Den som ska kompensera för en försämring skaffar det kompenserande objektet av den markägare som producerat naturvärdena. Uppgifter om producerade naturvärden kan fås ur det offentliga kompensationsregistret eller av aktörer som förmedlar naturvärden, såsom Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK:s tjänst Luontoarvot.fi. Den som kompenserar kan också själv på förhand producera de hektar med naturvärden som behövs med iakttagande av bestämmelserna i naturvårdslagen.
5. Ansökan till närings-, trafik- och miljöcentralen om beslut om huruvida kompensationen ersätter försämringen
Den som orsakar försämringen ansöker hos närings-, trafik- och miljöcentralen om ett beslut om huruvida kompensationen ersätter försämringen. Om försämringen gottgörs minst fullt ut och den uppfyller de kriterier som ställs i lagen, ska närings-, trafik- och miljöcentralen fatta ett positivt beslut. I beslutet fastställs gränserna för kompensationsområdet och förbjuds förstöring och försämring av naturvärdena i området. Förbudet träder i kraft när beslutet har delgetts områdets ägare och innehavare. Beslutet antecknas i fastighetsregistret. Detta säkerställer att de naturvärden som produceras blir bevarade. De naturvärden som används som kompensation markeras i kompensationsregistret som använda.
Kompensationen ska till sin kvalitet och kvantitet motsvara försämringen och ske i ett motsvarande biogeografiskt område enligt vad som anges närmare i förordningen. Se närmare i 1, 4, 7 och 8 § i miljöministeriets förordning om frivillig ekologisk kompensation.