Utredning om funktionen och utvecklingsbehoven gällande de riksomfattande målen för områdesanvändningen

Med hjälp av de riksomfattande målen för områdesanvändningen fastställer statsrådet riktlinjer för områdesanvändningen på ett sådant sätt att riksomfattande behov som är av betydelse för hela samhället tas i beaktande. I takt med att verksamhetsmiljön förändras blir också behoven för styrning av områdesanvändningen annorlunda. Utredningen om målen för områdesanvändningen kartlade hur väl de nuvarande målen fungerar och på vilka sätt de bör utvecklas i framtiden.

Enligt en utredning som har utarbetats av Östra Finlands universitet behövs det i framtiden riksomfattande mål för områdesanvändningen särskilt i syfte att begränsa och öka anpassningen till klimatförändringarna och för att bekämpa förlusten av biologisk mångfald. Andra viktiga nationella intressen är bland annat försvarets behov och försörjningsberedskapen. Även inom frågor som gäller trafiknät, energi och regionstruktur fanns det behov av samordning på riksomfattande nivå.

Enligt utredningen behöver målens aktualitet följas på ett mer systematiskt sätt. Områdesanvändningen fungerar på ett långsiktigt sätt, men verksamhetsmiljön förändras i snabbare takt. Därför är det viktigt att kunna följa och bedöma de olika förvaltningsområdenas intressen i fråga om områdesanvändningen och reagera snabbare och på ett mer förutseende sätt. Samarbetet inom uppföljningen ska utvecklas i samarbete mellan olika ministerier och andra intressenter.

Utredningen fäster kritisk uppmärksamhet vid målens effekt. Enligt utredningen bör målen i framtiden konkretiseras och prioriteras sinsemellan för att minska meningsskiljaktigheterna i fråga om tolkningen och öka effektiviteten.

Östra Finlands universitets utredning baserar sig på en enkät för intressentgrupper, workshoppar och en expertanalys. Enligt enkäten betraktas de riksomfattande målen för områdesanvändningen som en nödvändig och huvudsakligen välfungerande del av systemet för planering av områdesanvändningen. Mest har de påverkat landskapsplanläggningen och generalplanläggningen i de största kommunerna. De riksomfattande målen fungerar i planläggningen uttryckligen som ett verktyg för förutseende myndighetssamarbete. De flesta svarade att det inte fanns några större problem med att tillämpa målen.

Statsrådet beslutade om de riksomfattande målen för områdesanvändningen för första gången 2000. De granskades delvis 2008 och reviderades 2017. Följande revidering ska enligt planerna äga rum under de kommande åren och görs utifrån bedömningen av utvecklingsbehoven och målens aktualitet. Utöver den utredning som gjorts lägger också det pågående arbetet med helhetsbilden för områdesanvändningen grund för uppdateringen.

• De riksomfattande målen för områdesanvändningen och utvecklingen av målen. Slutrapport från förstudieprojektet kring målen
• Arbetet med utvecklingsbilden av områdesanvändningen

Ytterligare information

Aleksi Heinilä
Universitetslektor
[email protected]

Timo Turunen
Miljöråd
tfn 0295 250 303
[email protected]