Statsrådet fattade beslut om förvaltningsplaner för att uppnå en god miljöstatus i havsmiljön och vattendragen

Statsrådet fattade i dag beslut om en havsförvaltningsplan och sju regionala vattenförvaltningsplaner för åren 2022–2027. I planerna presenteras åtgärder som syftar till att uppnå en god miljöstatus i den marina miljön och i vattendragen.

”Våra möjligheter att förbättra vattendragens och havets miljöstatus är goda. Arbetet kräver tid, tålamod, pengar och samarbete mellan alla aktörer. Rena vattendrag och ett rent hav utgör en grundpelare för människans och naturens existens och är nödvändiga också för den ekonomiska verksamheten”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

Plan för att förbättra havets tillstånd

En god miljöstatus i den marina miljön i Finland innebär rena vattendrag, biologisk mångfald, livskraftiga fisk- och fågelbestånd, skräpfria stränder samt en minskad halt av miljögifter och mindre konsekvenser av sådana.

Alla havsområden i Finland är övergödda, och klimatförändringarna riskerar att förvärra situationen. Tillståndet för den biologiska mångfalden i den marina miljön är dåligt i synnerhet i Finska viken och Skärgårdshavet. Statusen för exempelvis östersjövikaren, många havsfåglar och många livsmiljöer på havsbotten är dålig. Ålens situation är mycket oroväckande, och bestånden av havsöring har inte återhämtat sig tillräckligt.

Åtgärderna i planen minskar de olägenheter som orsakas av mänsklig aktivitet, såsom belastningen av näringsämnen och skadliga ämnen, undervattensbuller, mängden skräp i havet samt riskerna för olyckor som drabbar den marina miljön. Av de nya åtgärderna är de flesta till för att minska näringsbelastningen och övergödningen, minska nedskräpningen och främja skyddet av havsmiljön.

Många nya åtgärder i havsförvaltningsplanen

Övergödningen av havet bekämpas genom att minska belastningen på land genom åtgärder som anges i de regionala förvaltningsplanerna. I havsförvaltningsplanen presenteras dessutom nya åtgärder bland annat för att minska utsläppen av avloppsvatten från fartyg och den diffusa belastningen från produktion av specialgrödor och pälsproduktion i skärgården och kustområdena.

”Regeringen har också förbundit sig att genomföra ett Skärgårdshavsprogram. Med hjälp av det minskas näringsbelastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde, så att den senast 2027 kan strykas från den förteckning över största belastningskällor som Helsingforskommissionen har upprättat. Genom de åtgärder som ingår i förvaltningsplanerna och havsförvaltningsplanen genomför Finland också den nya aktionsplan för Östersjön som är gemensam för alla kuststater som är representerade i Helsingforskommissionen", säger minister Kari.

Nedskräpningen av havet ska minskas bland annat genom minskad belastning av dagvatten och avloppsvatten och genom minskade utsläpp av mikroplast från vägtrafik, konstgräsplaner och jordbruk.

Det undervattensbuller som orsakas av båtar ska minskas i första hand genom att öka båtförarnas kännedom om det buller som båtkörning orsakar och om vilka metoder det finns för att minska det. Dessutom ska ekologiskt känsliga havsområden identifieras, och strävan är att fastställa lokala eller tidsmässiga begränsningar för sådan mänsklig verksamhet som orsakar undervattensbuller.

Fysiska skador på havsbottnen ska minskas genom att göra småmuddringar mer planmässiga, förbättra rådgivningen och utveckla miljötekniken.

För att trygga den biologiska mångfalden i havet ska nätverket av marina skyddsområden utvidgas och effektiviseras. Dessutom ska skyddet av värdefulla biotoper och arter främjas genom restaurerings- och återställningsåtgärder.

Riskerna för den marina miljöns status ska hanteras genom effektivare bekämpning av olje- och kemikalieolyckor på öppet hav, vid kusten och på stränderna samt genom stärkt samarbete mellan dem som deltar i oljebekämpning.

Havsförvaltningsplanen innehåller också en bedömning av havets tillstånd och ett program för övervakning av tillståndet. Planen har beretts av miljöministeriet, Finlands miljöcentral och närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Egentliga Finland i samarbete med NTM-centralerna vid kusten samt jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet och inrikesministeriet.

För att vattendragens status ska förbättras behövs åtgärder inom alla verksamhetsområden

Av den totala arealen av våra sjöar har 87 procent god eller utmärkt status, och av åarna och älvarna har 68 procent god eller utmärkt status. Kustvattnens status är sämre, endast en sjättedel av deras areal har god status. Grundvattnet har till största delen god status. Det största problemet är övergödning. Näringsutsläppen bör minskas från alla källor, i synnerhet från den diffusa belastningen.

I vattenförvaltningsplanerna presenteras nya åtgärder som omfattar ett allt större område och som behövs utöver det vattenvårdsarbete som pågått redan länge för att en god status i vattendragen ska uppnås. Genom åtgärderna ska till exempel den diffusa belastningen från jord- och skogsbruket minskas, vattenhanteringen i sura sulfatjordar och behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse förbättras och vattendrag restaureras.

Genom programmet för effektiverat vattenskydd finansieras bland annat projekt för restaurering av vattendrag, minskas utsläpp av skadliga ämnen i vattnet i städer samt stöds forskning kring, försök med och ibruktagande av nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket. Med hjälp av livsmiljöprogrammet Helmi har man dessutom finansierat restaureringar av småvatten och strandmiljöer. Genom programmet Nousu, som inletts av jord- och skogsbruksministeriet, förbättrar man levnadsförhållandena för vandringsfisk och återställer vandringsfiskbeståndens naturliga reproduktion.

Vattenförvaltningsplanerna har beretts vid NTM-centralerna i samarbete med berörda aktörer.

Ett stort antal sakkunniga från statliga forskningsinstitut och myndigheter samt organisationer har deltagit i beredningen av havsförvaltningsplanen och vattenförvaltningsplanerna.

NTM-centralerna kungör besluten om havsförvaltningsplanen och vattenförvaltningsplanerna i slutet av december.

Ytterligare information:

Havsförvaltningsplanen

Miljöministeriet
Jan Ekebom, miljöråd, tfn 0295 250 363, [email protected]

NTM-centralen i Egentliga Finland
Janne Suomela, ledande sakkunnig, tfn 0295 022 947, [email protected]
Pekka Paavilainen, överinspektör, tfn 0295 022 921, [email protected]

De regionala vattenförvaltningsplanerna

Miljöministeriet
Turo Hjerppe, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 204, [email protected]

Förfrågningar om intervju med ministern

Milja Henttonen, specialmedarbetare till miljöministern, tfn 050 599 3094, [email protected]