Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Sjön blir inte ren bara genom forskning

Miljöministeriet 4.8.2021 9.03
Nyhet
Användningsvärdet för Pitkäjärvi i Esbo är stort och utrymmet mycket dåligt.
Användningsvärdet för Pitkäjärvi i Esbo är stort och utrymmet mycket dåligt.

Tillståndet i Långträsk i Esbo har varit föremål för mycket forskning, men inga konkreta åtgärder har vidtagits. Ett projekt som initierats av lokala invånarföreningar tar nu itu med ett problem som har besvärat Esboborna i åratal.

Långträsk 2030 är ett projekt i sex faser som utgör en del av programmet för effektiviserat vattenskydd. Den första fasen inleds sommaren 2021. Finansieringen från närings-, trafik- och miljöcentralen täcker hälften av kostnaderna för projektets första fas. 

De egnahemsföreningar som ligger bakom projektet har anlitat Vahanen Oy för att utreda hur den näringsbelastning som kommer via Gammelgårdsbäcken kan minskas.

Projektet är betydande, eftersom Långträsk i Esbo är en av de stora sjöarna i huvudstadsregionen. Den externa belastningen, som pågått i årtionden, har orsakat övergödning i sjön. Vattendragets östra ända är kraftigt vassbevuxen och siktdjupet är endast en halv meter. Om sjön var i gott skick skulle siktdjupet vara minst två meter. 

”Mängden fosfor i Långträsk har ökat betydligt också under 2000-talet. Det lönar sig att satsa på restaurering, eftersom sjön har ett stort bruksvärde och dess är tillstånd mycket dåligt”, säger Matti Peltola från styrelsen för villaföreningen Laaksolahden huvilayhdistys.

”Forskning finns det mycket av, men inga förbättringsåtgärder har genomförts. En sjö har aldrig blivit ren bara genom att man undersökt den. Något konkret måste göras!” utbrister Peltola.

Tre näringsflöden

Största delen av näringsämnena rinner ut i sjön från tre stora utloppsdiken. Avsikten är att behandla ett avrinningsområde åt gången. Områdena kring Gammelgårdsbäcken och Tavastkullabäcken står för mer än 70 procent av kväve- och fosforbelastningen i hela sjön. Arbetet börjar med Gammelgårdsbäcken, vars vatten kommer från ett område där alla hus inte omfattas av kommunalteknik.

”Vi utreder vad som kan göras åt näringsämnena. Lösningarna kan gå ut på att bygga filter och filtreringsbassänger till exempel med hjälp av biokol- och sandfilter, sedimenteringsbassänger eller våtmarker. Den viktigaste åtgärden med tanke på restaureringen av Långträsk är att minska den externa belastningen”, säger Peltola.

Tre faser som gäller Gammelgårdsbäcken

I projektets första fas utarbetar en konsult en plan för placeringen av filtreringsbassängerna. Sedan utarbetas en strukturplan. I den tredje fasen sker byggandet, varvid kostnaderna blir minst tio gånger högre jämfört med planeringsskedet.

”Om arbetet kommer väl igång är vi övertygade om att det nog kommer att finnas pengar.”

Esbo har deltagit i planeringsmötena. Det största av de tre utloppsdikena för in näringsämnen ända från Vanda, så också grannstaden har tagits med i arbetet.

”Även om vi kritiserar kommunerna har Esbo följt med vårt projekt och båda kommunerna är medvetna om situationen”, säger Peltola. ”Kommunernas miljöväsenden skulle naturligtvis vilja främja arbetet, men deras budget räcker inte till. Genom att kombinera våra åtgärder med kommunernas åtgärder kan vi få hjulen att snurra. Att rena vattnet är ingen simpel grej.”

Stort bruksvärde

Utöver de direkta fördelarna får projektet myndigheterna att vakna upp och befolkningen att aktivera sig. Långträsk simstrand är viktig för hela huvudstadsregionen – under varma dagar är parkeringsplatsen full och sjön glädjer också de kommuninvånare som ägnar sig åt fiske, båtliv och surfning.

”På grund av vattnets dåliga skick är användningen inte så omfattande som den skulle kunna vara”, säger Peltola, som bor i närheten av sjön. Han tycker att det är märkligt att man i en kommun av Esbos kaliber inte kan få ett betydande vattenområde i skick. 

”Sjöns välmående är en fråga som i högsta grad ligger i de omgivande markägarnas intresse. När vattendragets kvalitet förbättras stiger tomternas värde avsevärt. De resurser vår egen förening förfogar över räcker inte ensamma till, utan vi måste få alla aktörer i regionen med i arbetet”, säger Peltola. 

Programmet för effektiverat vattenskydd

De projekt som finansieras genom miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd syftar bland annat till att minska avrinningen av näringsämnen i vattendrag, restaurera vattendrag, stärka nätverken, minska utsläppen av skadliga ämnen i vattnet i städerna och finansiera forskning och utvecklingsarbete.

Läs mer om de effektfulla vattengärningar som genomförts med stöd av programmet.
Finns det intresse för restaurering av vattendrag i ditt närområde? Läs våra ansökningsanvisningar och tips för att göra en bra ansökan, och sök finansiering för ert projekt!

Nyhet