Samförstånd i EU om att minska kvicksilvrets konsekvenser för miljön och hälsan

Idag har EU:s medlemsländer bekräftat det preliminära samförstånd som Europaparlamentet och rådet nådde förra veckan om förordningen om att minska kvicksilvrets konsekvenser för miljön och hälsan.

Bestämmelserna i kvicksilverförordningen är en förutsättning för att EU och dess medlemsländer ska kunna ansluta sig till konventionen om kvicksilver, Minamatakonventionen, som undertecknades i oktober 2013.

Målet med Minamatakonventionen är att skydda hälsan och miljön från antropogena utsläpp till luft, vatten och mark. Konventionen är synnerligen viktig för Finland och de arktiska länderna, eftersom kvicksilver är ett giftigt ämne som sprider sig långa vägar och ansamlas i polarområdena. I Finland kunde minskade utsläpp av kvicksilver bland annat sänka metylkvicksilverhalten i de rovfiskar som är föremål för konsumtionsbegränsningar.

Hittills har 35 länder ratificerat Minamatakonventionen. För att avtalet ska träda i kraft krävs det att 50 parter ansluter sig. Detta förväntas ske före sommaren 2017 – i synnerhet om EU och dess medlemsländer ansluter sig till konventionen.

Den förordning som man nu har nått samförstånd om kommer att täcka kvicksilvrets hela livscykel från kvicksilverbrytning till slutligt omhändertagande av kvicksilverhaltigt avfall. Förordningen innehåller bestämmelser om import, export och framställning av kvicksilver och av kvicksilverhaltiga produkter samt användningen av kvicksilver i vissa industriella tillverkningsprocesser, i småskalig guldutvinning och i tandamalgam. Dessutom kommer förordningen att specificera kraven på lagring och hantering av kvicksilverhaltigt avfall och förutsätta utbyte av uppgifter om markområden som förorenats med kvicksilver. För att förordningen ska kunna träda i kraft behövs ännu ett formellt godkännande av rådet och parlamentet. Detta förväntas ske i början av nästa år.

Målet är att sluta använda amalgam

Tandamalgam är en av de största användningsområdena för kvicksilver inom EU. Förordningsförslaget förbjuder användning av tandamalgam i plombering av mjölktänder, gravida eller ammande kvinnors tänder samt tänder hos barn som är yngre än 15 år från och med den 1 juli 2018.  Undantag från detta kan göra endast av speciella medicinska skäl. Medlemsländerna måste också utarbeta nationella planer för att minska användningen av tandamalgam före den 1 juli 2019. Möjligheten att helt och hållet sluta använda tandamalgam granskas i en rapport från kommissionen som görs senare. Kvicksilverförordningen förutsätter också att tandamalgam endast används i inkapslad form och att de tandläkarmottagningar som använder amalgam använder tillräckligt effektiva amalgamavskiljare. Dessutom specificerar förordningsförslaget noggrannhetskraven gällande behandling av amalgamavfall.

De åtgärder som förordningsförslaget skulle medföra för Finlands del är relativt små, eftersom användningen av kvicksilver är liten i Finland. Hos oss bedriver man till exempel inte sådan guldutvinning där kvicksilver används på det sätt som nämns i förordningen. Enligt en utredning som gjordes 2012 användes amalgam i mindre än tre procent av alla plomberingar i Finland. Nästan alla tandläkarmottagningar använde sig av amalgamavskiljare.

Mer information:

Ulla-Riitta Soveri, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0400 731 203, [email protected]