Hoppa till innehåll
Media

Robusta regler förhandlades fram för klimatavtalet från Paris

miljöministeriet
Utgivningsdatum 15.12.2018 21.05
Pressmeddelande

Minister Tiilikainen: ”Klimatåtgärderna gäller nu alla”

Klimatmötet drog ut på tiden med över ett dygn. © Riikka Lamminmäki

Under klimatmötet i Katowice i Polen har enighet nåtts om reglerna för genomförande av klimatavtalet från Paris. Länderna ska i fortsättningen övervaka sina utsläpp och rapportera dem enligt gemensamma regler och utförligt kommunicera om sina åtaganden om minskade utsläpp. Utvecklingsländerna har möjlighet till flexibilitet främst när det gäller fördröjning i rapporteringen och rapporteringens detaljnivå.

”Reglerna är robusta och tydliga, och gemensamma för alla. De möjliggör att Parisavtalet genomförs fullt ut. Det var Finlands och EU:s centrala mål. Kärnan i Parisavtalet är att frångå den skarpa tudelningen mellan utvecklade länder och utvecklingsländer, och detta har nu konkretiserats i skrift. Klimatåtgärderna gäller alla”, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Parisavtalet bygger på de utsläppsminskningsåtaganden som länderna har fastställt för egen del. Uppföljningen av åtagandena inleds 2020. Centrala förpliktelser i avtalet är uttryckligen övervakningen och rapporteringen av utsläpp och hur de minskat samt den utvärdering som ska göras vart femte år. Vid utvärderingen bedöms hur tillräckliga ländernas sammanlagda utsläppsminskningar är i förhållande till Parisavtalets mål, och länderna uppmanas i samband med detta också skärpa sina åtaganden.

Klimatmötet drog ut på tiden med över ett dygn. De centrala frågorna under förhandlingarna gällde på vilket sätt olika länders beredskap att t.ex. övervaka och rapportera utsläppen ska beaktas i reglerna, hur utvecklingsländerna får stöd för att klara sina klimatåtgärder och hurdan mekanism som ska skapas för de utvärderingar som utförs vart femte år.

Den största tvistefrågan under slutskedet av mötet var reglerna för marknadsmekanismerna, dvs. hur länderna kan dra nytta av de klimatåtgärder de finansierar i partnerländerna när det gäller att nå de egna utsläppsmålen. Framför allt EU motsatte sig att utsläppsminskningsåtagandena enligt Parisavtalet skulle kunna lindras betydligt med hjälp av de utsläppsminskningsenheter som uppstått före 2020, likaså s.k. dubbel bokföring, alltså att samma utsläppsminskningar räknas till godo både i givarlandet och i det land där åtgärden genomförs. Till slut fattades ett processbeslut i frågan, och förhandlingarna fortsätter vid nästa möte.

”Att det inte uppstod några regler för marknadsmekanismerna är bättre än att vi skulle ha antagit dåliga regler: det skulle ha varit ett riktigt kryphål i en regelbok som i övrigt är relativt bra”, säger Finlands chefsförhandlare Outi Honkatukia.

”I Katowice slutförde vi ett treårigt förhandlingsmaraton. Även om det kvarstår arbete kan vi vara nöjda med slutresultatet”, konstaterar Honkatukia.

I Katowice ledde minister Tiilikainen förhandlingarna om anpassningen till klimatförändringen. Chefsförhandlaren Outi Honkatukia var för sin del medordförande i förhandlingarna om både femårsutvärderingarna och finansieringen.

IPCC:s 1,5-gradersrapport underlag för en höjning av ambitionsnivån

Den 1,5-gradersrapport som Mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC gav ut i oktober hade en synlig roll i Katowice. Rapportens budskap antecknades i slutdokumentet från mötet och utgjorde också underlag för den politiska Talanoadialog som fördes i Katowice. I sitt Talanoainlägg framhöll minister Tiilikainen vikten av en politik som följer 1,5-gradersmålet. Finland krävde detta också som en del av den landgrupp som driver en ambitiös klimatpolitik, likaså i de nordiska ländernas gemensamma deklaration.

Länderna förväntas uppdatera sina utsläppsminskningsåtaganden under Parisavtalet senast 2020. EU har redan anmält beredskap att inom denna tidsgräns uppdatera sitt eget åtagande, dvs. det utsläppsminskningsmål som ställts upp för 2030. Inom EU har det också inletts en diskussion om en klimatstrategi på lång sikt i linje med Parisavtalet, dvs. hur EU ska nå nettonollutsläpp före 2050.

”Finland har en betydande roll när det gäller att leda EU:s åtgärder, eftersom diskussionen om en uppdatering av åtagandena om utsläppsminskning kommer att föras under vårt EU-ordförandeskap. Det parlamentariska arbete som pågår just nu kommer förhoppningsvis att skapa en god grund för en långsiktig klimatpolitik såväl i Finland som i EU”, sammanfattar Tiilikainen.

Nästa klimatmöte ordnas i Chile om ett år.

Mer information:

Taru Savolainen, minister Tiilikainens specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 040 535 8622, [email protected]

Outi Honkatukia, chefsförhandlare i klimatfrågor, miljöministeriet, tfn 050 341 1758, [email protected]

Marjo Nummelin, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 227, [email protected]

Karoliina Anttonen, regeringssekreterare, miljöministeriet, tfn +358 50 436 2795, [email protected] (marknadsmekanismerna)

Riikka Lamminmäki, kommunikationsexpert, miljöministeriet, tfn 050 576 2604, [email protected] (förfrågningar om intervjuer med minister Tiilikainen och förhandlarna)