Regeringen godkände en proposition om en reform av bostadsrättssystemet

I överensstämmelse med regeringsprogrammet är reformen av bostadsrättssystemet inriktad på rimliga priser, transparens och invånarnas möjligheter att påverka. Dessutom förenklas förfarandet vid valet av boende.

Enligt propositionen kommer man vid valet av boende att övergå till tidsbundna ordningsnummer och till ett riksomfattande kösystem så att bostadsrättsbolagen i fortsättningen väljer de boende utifrån det ordningsnummer som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) beviljar. Det nya förfarandet ska enligt förslaget tillämpas efter en övergångsperiod på två år, och de nuvarande ordningsnumren för valet av boende föreslås vara i kraft två och ett halvt år efter lagens ikraftträdande. I och med reformen stärks ARA:s ställning som övervakare av bostadsrättssystemet. Genom ändringarna eftersträvas snabbare och mer boendeorienterad service.

De boendes ställning ska enligt förslaget stärkas genom att de boende får större möjligheter att påverka bolagets angelägenheter. Antalet ledamöter som företräder de boende i bolagets styrelse ska enligt förslaget höjas till 40 procent. De boende kan välja en övervakare som granskar bolagets åtgärder, exempelvis bestämningen av hyran och konkurrensutsättningen av upphandlingar. Den husspecifika boendeförvaltningen kvarstår. Därtill ska ärenden på bolagsnivå, såsom reparations- och finansieringsplaner, underhållssystemet, konkurrensutsättningar och principerna för utjämning av bruksvederlagen, i fortsättningen också behandlas av samarbetsorganet mellan de boende och ägaren. Dessutom tillsätts en riksomfattande delegation för bostadsrättsärenden.

I exceptionella situationer där det inte längre finns någon efterfrågan på en byggnad i form av bostadsrättshus och högst en tredjedel av lägenheterna innehas av bostadsrättshavare kan ARA ge bolaget tillstånd att omvandla bostadsrättsavtalen till hyresavtal. Andra villkor för ett sådant exceptionellt tillstånd är följande: de bruksvederlag och hyror som tas ut för ett förlustbringande hus räcker inte till att täcka utgifterna, bolagets ekonomiska problem beror inte på bolagets verksamhet utan på det svåra marknadsläget och bolaget har redan vidtagit åtgärder för att sanera ekonomin. Att avstå från förlustbringande och underutnyttjande bostadsrättshus ligger i både bolagets och de boendes intresse, eftersom ökningen i bolagets utgifter och boendekostnader stoppas samtidigt som man förhindrar att de ekonomiska problemen belastar andra bostadsrättshus. På detta sätt riktas också det statliga stödet till dem som bor i bostadsrättsbostäder och inte till underhåll av tomma bostäder.

Boendetryggheten för de boende ska tillgodoses också i en sådan exceptionell situation som avses ovan. Bolaget ska enligt förslaget erbjuda de boende en annan bostadsrättsbostad eller hyresbostad, bostadsrättsavgiften inklusive förhöjningar ska återbetalas och den boende ska även ha rätt att lösa in sin bostad när huset omvandlas till ett vanligt bostadsaktiebolag. Det ska också beviljas ersättning för flyttkostnader.

I Finland finns ca 50 000 bostadsrättsbostäder, och i dessa bor ca 100 000 personer. Bostadsrättssystemet, som har funnits i 30 år, erbjuder ett viktigt och kostnadsmässigt skäligt alternativ till hyres- och ägarbostäder i synnerhet i stadscentrum, där systemet även balanserar boendestrukturen i bostadsområdena.

Enligt en utredning från 2016 är några av de största utmaningarna med systemet att husen blivit gamla, att underhållet blivit allt mer eftersatt, att begränsningarna är eviga och att det har rått misstro mellan aktörerna. I samband med reformen har man försökt hitta lösningar som är rättvisa både för de boende och för ägarna. Syftet med reformen är att säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2021. Det nya förfarandet för val av boende ska tillämpas från och med den 1 januari 2023, och de nuvarande ordningsnumren ska vara i kraft till och med den 31 augusti 2023.

Mer information:

Anu Karjalainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 067, [email protected]

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, [email protected]