Rapport: Saimenvikarstammen växer stabilt
Arbetsgruppen för skydd av saimenvikaren överlämnade i dag sin färska rapport till bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Rapporten innehåller förslag till uppdatering av strategin och åtgärdsplanen för skydd av saimenvikaren för 2017–2022. Enligt uppskattningar växer saimenvikarstammen stabilt, men det behövs ytterligare åtgärder för att exempelvis minska dödligheten vid bifångst.
Utgångspunkten för strategin och åtgärdsplanen för skydd av saimenvikaren, som utarbetades för första gången 2011, har varit att på ett hållbart sätt samordna den mänskliga verksamheten i Saimen och behoven i anslutning till skyddet av saimenvikaren. Det strategiska målet med åtgärdsplanen är att säkerställa att saimenvikarstammen växer så att stammens storlek, sammansättning och utbredningsområde uppnår en god skyddsnivå. Ett mellanliggande mål är att saimenvikarens vinterstam ska uppgå till 400 vikare före 2025.
Ännu 2012 uppskattades det att saimenvikarens vinterstam består av 310 vikare, och risken för att arten ska dö ut ansågs vara betydande. År 2015 kunde hotgraden för saimenvikaren ändras från akut hotad (CR) till starkt hotad (EN). Saimenvikarstammen för vintern 2016 uppskattades bestå av 360 vikare. Saimenvikaren är fortsättningsvis hotad, men risken för att den ska dö ut minskar allteftersom stammen växer. De senaste fem åren har den genomsnittliga tillväxten för stammen varit 3,6 procent, vilket motsvarar målet i skyddsstrategin.
Uppskattningen av storleken på saimenvikarstammen för denna vinter är ännu inte klar, men i samband med beräkningarna av saimenvikarbon i våras hittades 82 kutar, medan antalet i fjol var 86. Storleken på hela stammen kan uppskattas efter kartanalyser som slutförs före hösten.
I den rapport som överlämnades i dag konstateras det att skyddsstrategin för 2012–2016 i huvudsak har uppnått de uppställda målen. Nya åtgärder som föreslås för den följande femårsperioden gäller bland annat att aktivare informera allmänheten om när saimenvikaren bygger bo för att minska störningarna under denna tid, öka antalet personal som övervakar fisket och ger rådgivning i frågor som gäller fiske, intensifiera myndighetssamarbetet när det gäller beviljande av tillstånd för strandbyggande och utveckla incitamentsystemet för skyddsarbetet.
Klimatförändringen är den mest betydande osäkerhetsfaktorn som påverkar saimenvikarstammens utveckling. Kutarna utsätts för förkylning, vattenståndsväxlingar och rovdjur i synnerhet under milda och snöfattiga vintrar när de inte får skydd av snödrivor. Konstgjorda snödrivor har visat sig vara ett bra sätt att trygga saimenvikarens fortplantning under en snöfattig vinter. Det föreslås att metoden ska bli en etablerad del av skyddsarbetet, eftersom snöfattiga vintrar förväntas bli allt vanligare i fortsättningen. Med tanke på detta bör också de konstgjorda bona vidareutvecklas.
”Jag vill tacka arbetsgruppen för ett grundligt utarbetat förslag. Skyddsarbetet skulle inte lyckas utan ett starkt samarbete, vilket också den här rapporten bevisar. Skyddet av saimenvikaren är en gemensam sak för alla finländare. Regeringen förbinder sig att genomföra de föreslagna skyddsåtgärderna tillsammans med lokala partner”, säger minister Tiilikainen.
Arbetsgruppen för skydd av saimenvikaren är ett omfattande samarbetsnätverk som består av regionala och lokala aktörer, forskningsinstitut, naturskyddsorganisationer och statliga myndigheter. Miljöministeriet uppdaterar strategin och åtgärdsplanen för skydd av saimenvikaren för 2017–2022 utifrån den rapport som överlämnades i dag.
- Bilaga: Förslag av arbetsgruppen för skydd av saimenvikaren 30.5.2017 (pdf, på finska)
- Bild till mediernas förfogande: Saimenvikare. Bild: Harri Ekholm / Forststyrelsen
Pekka Häkkinen, överdirektör, NTM-centralen i Södra Savolax, tfn +358 295 024 153, [email protected]
Arto Ustinov, naturskyddsexpert, NTM-centralen i Södra Savolax, tfn 0295 024 239, [email protected]
Esko Hyvärinen, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 094, [email protected]