Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik: Färdplanen för plast främjar en övergång till en cirkulär ekonomi för plast 2030
Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik godkände i dag den 20 april den uppdaterade färdplanen för plast som beretts av ett omfattande samarbetsnätverk. Färdplanen för plast 2.0 ställer upp ett klart mål för arbetet: övergång till en cirkulär ekonomi för plast i Finland före 2030. Ministerarbetsgruppen godkände också det nationella kemikalieprogrammet.
I den första nationella färdplanen för plast 2018 sammanställdes åtgärder för att minska de olägenheter som plast orsakar, undvika onödig konsumtion, effektivisera återvinningen av plast och finna ersättande lösningar. I den uppdaterade färdplanen för plast har målen och åtgärderna preciserats. Detta inbegriper hållbar produktplanering, återanvändning av plast, återvinning av plastprodukter och ökad användning av återvunnen plast.
En övergång till en cirkulär ekonomi för plast förutsätter bland annat att 60 procent av plastförpackningsmaterialen ska återvinnas, att alla plastförpackningar ska kunna återvinnas eller återanvändas och att man genom att undvika onödig konsumtion av plaster kan uppnå en plastmaterialbesparing på 30 procent jämfört med 2022 i flera produktgrupper. Målen preciseras när arbetet framskrider. Målnivån och jämförelseåret kan variera beroende på produktgrupp.
”Vi ställer mätbara mål för minskad användning, återvinning och återanvändning av plast för att ge arbetet ny fart och skapa en långsiktig vision. Färdplanen har utarbetats i ett gott samarbete med industrin, handeln och organisationer, vilket visar att man i Finland på bred front är engagerad att avsevärt minska användningen av plast och finna nya ersättande produkter”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.
Åtgärderna i färdplanen genomförs under ledning av miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet av samarbetsnätverket för färdplanen för plast samt en bred grupp aktörer inom olika sektorer.
Målet för det nationella kemikalieprogrammet (2022–2035) är en miljö där kemikalier inte medför skada för människors hälsa eller försämrar en god miljöstatus. I programmet beaktas de skador kemikalierna kan orsaka en enskild konsument, folkhälsan, arbetstagarnas hälsa och miljön under kemikaliers hela livscykel.
I kemikalieprogrammet förbinder sig de olika förvaltningsområdena att genom sina åtgärder skydda hälsan och miljön mot skadliga kemikalier, stödja en trygg cirkulär ekonomi och hållbar kemi, främja kunskapsbaserat beslutsfattande, förbättra riskhanteringen i samband med kemikalier genom att stärka samarbetet såväl inom EU som globalt samt öka kemikaliesäkerheten genom bättre kommunikation.
I kemikalieprogrammet lyfts cirkulär ekonomi fram mer än tidigare. En säker cirkulär ekonomi förutsätter god kemikaliehantering i alla skeden av en produkts livscykel, allt från säker planering av produkten till sortering av avfall och produktion av återvunnet material.
”Kemikaliesäkerhet är en oskiljaktig del av den cirkulära ekonomin. Kemikalieinformationen måste föras vidare och bevaras i alla skeden av materialets och produktens livscykel”, säger minister Kari.
På webben:
Riikka Yliluoma
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 050 414 1682
[email protected]
Färdplan för plast:
Merja Saarnilehto
programchef
tfn 0295 250259
[email protected]
Kemikalieprogrammet:
Hinni Papponen
konsultativ tjänsteman
tfn 0295 250 384
[email protected]
Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.