Hoppa till innehåll
Media

Miljöministeriet fick nästan 280 utlåtanden om de ändringar som föreslås i bygglagen – de viktigaste riktlinjerna för ändringen av lagen har dragits upp

miljöministeriet
Utgivningsdatum 22.4.2024 13.01 | Publicerad på svenska 22.4.2024 kl. 16.12
Pressmeddelande

I bygglagen, som antogs under den förra regeringsperioden, görs ändringar i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Vid den remissbehandling som ordnades den 9 januari–5 mars 2024 fick miljöministeriet 279 utlåtanden om ändringarna i bygglagen. De centrala ändringar som görs utifrån remissvaren har fastställts politiskt.

Ikraftträdandet av tidsgarantin på tre månader för behandlingstiden för bygglov, beräkningen av byggnaders koldioxidfotavtryck samt bygglov i form av informationsmodeller skjuts upp med ett år så att de krävs först från och med den 1 januari 2026. Särskilt kommunerna önskade i sina remissvar mera tid att förbereda sig på ändringarna. Till övriga delar träder den omarbetade bygglagen i kraft den 1 januari 2025.

Paragrafen om den huvudansvariga aktörens ansvar för genomförandet upphävs, och i de övriga paragraferna i bygglagen stryks omnämnandet av den huvudansvariga aktören. Bestämmelserna om den huvudansvariga aktörens ansvar för genomförandet som har stiftats av den förra regeringen och som ännu inte har trätt i kraft hotar enligt remissvaren att leda till förseningar i tidsplaner, ökade rättsprocesser och till att ansvaret i byggbranschens avtalsförhållanden blir otydligare.

Materialspecifikationen för en byggnad ändras till en förteckning över byggprodukter. Detta innebär att man i stället för byggnadsmaterial följer upp mängden byggprodukter, vilket gör det lättare att återanvända byggprodukterna. Dessutom behöver beräkningen av koldioxidfotavtrycket för en byggnad lämnas in först i samband med slutsynen.

Bestämmelserna om placeringstillståndet för omställning till ren energi kompletteras med separata paragrafer i fråga om dess förutsättningar och besvärsrätt. Förutsättningarna för rivning av byggnader preciseras jämfört med det lagutkast som var på remiss: bland annat kommer en över 13 år gammal plan anses vara föråldrad, och vid främjande av cirkulär ekonomi måste alla förutsättningar i propositionsversionen som var på remiss uppfyllas istället för endast ett.

Definitionen av boende och inkvartering tas in i bygglagen. Tidigare var planen att detta skulle ingå i förordningen om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsutrymmen. Det kommer att hållas en separat remissrunda angående denna definition.

”Med ändringarna i bygglagen minskar vi byråkratin och gör byggandet smidigare. Vi har läst remissvaren och anpassat propositionen så att det går att genomföra lagen med rimlig möda samtidigt som våra mål fortfarande främjas”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.

Många av de föreslagna ändringarna delade remissinstanserna i för och emot

Bland remissinstanserna ägnades det största intresset åt paragraferna om hållbart byggande, tidsgarantin på tre månader för behandlingstiden för bygglov, de ändringar som föreslås i förutsättningarna för rivning och begränsningen av besvärsrätten.

Remissinstanserna var eniga om att de önskade en längre övergångsperiod för klimatdeklarationen för byggnader, för tidsgarantin för behandlingstiden för bygglov och för ansökan om bygglov i form av en informationsmodell.

Fastighetsägarna, företagen inom byggbranschen och övriga aktörer inom näringslivet understödde i huvudsak lindringarna i fråga om klimatdeklarationen för byggnader och bilagorna till bygglovet, tidsgarantin för behandlingstiden för bygglov, ändringarna i förutsättningarna för rivning, begränsningen av besvärsrätten och placeringstillståndet för omställning till ren energi. Många remissinstanser motsatte sig fortfarande den huvudansvariga aktörens ansvar för genomförandet som var en del av bygglagen som antogs under förra regeringsperioden.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och landskapsförbunden motsatte sig i huvudsak begränsningen av besvärsrätten, ändringarna i förutsättningarna för rivning och placeringstillståndet för omställning till ren energi. Civilsamhällesorganisationerna och museimyndigheterna motsatte sig begränsningen av besvärsrätten och ändringarna i förutsättningarna för rivning. Kommunerna motsatte sig i huvudsak tidsgarantin för behandlingstiden för bygglov och ville genom byggnadsordning begränsa byggandet av ekonomibyggnader som är mindre än 30 kvadratmeter.

Beräkningen av byggnaders klimathandavtryck fick både understöd och motstånd. I fråga om begränsningen av besvärsrätten fäste domstolarna uppmärksamhet vid perspektivet för de grundläggande fri- och rättigheterna och efterlyste närmare bestämmelser om placeringstillståndet för omställning till ren energi.

Målet är att ändringarna i bygglagen ska överlämnas till riksdagen i höst

Bygglagen, som antogs under den förra regeringsperioden, träder i kraft den 1 januari 2025. I den lagstiftningsplan som regeringen godkände den 6 februari 2024 infaller regeringens proposition med förslag till ändring av bygglagen i september. Lagförslaget behandlas också i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning och i EU:s notifieringsförfarande.

Begäran om utlåtande, utlåtandena och ett sammandrag av utlåtandena finns i statsrådets projektportal.

Mer information:

Emma-Stina Vehmanen
ministerns specialmedarbetare
tfn 040847 1992
[email protected]

Kirsi Martinkauppi
regeringsråd
tfn 0295 250 177
[email protected]

Nyckeln till tillväxt