Klimatlagen revideras – allmänheten kan ge synpunkter på möjligheterna till deltagande och en rättvis omställning genom webbenkäter

Just nu pågår en revidering av klimatlagen. Miljöministeriet öppnade den 15 oktober två webbenkäter för att allmänheten ska kunna ge sin syn på hur möjligheterna till deltagande, tillgången till information och en rättvis omställning till ett klimatneutralt samhälle bör beaktas i den nya klimatlagen. Dessutom sammanställs information om hur samernas rättigheter bör tas in i klimatlagen.

Den första enkäten till allmänheten genomfördes hösten 2019, och den lyfte starkt fram två teman: medborgarnas möjlighet att delta i klimatpolitiken och att få information om de planer som avses i klimatlagen. Syftet med den enkät som nu öppnats är att få en ännu djupare förståelse för hur man kan trygga allmänhetens deltagande i klimatpolitiken och tillgången till information om klimatrelaterade planer. I enkäten kartläggs dessutom allmänhetens tankar om hur omställningen till ett klimatneutralt samhälle kan ske på ett rättvist sätt.

”Vi kan lyckas med att bekämpa klimatförändringen endast om människorna upplever klimatåtgärderna som motiverade, förståeliga och rättvist genomförda. Därför vill vi få ännu mer ingående synpunkter på hur lagen bäst kan beakta allmänhetens möjligheter att delta och tillgången till information”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I den gällande lagen finns inget särskilt omnämnande av urfolkens rättigheter. Både i Finland och internationellt har man av hävd erkänt att klimatförändringen äventyrar tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna. I samband med revideringen av klimatlagen har det därför lagts stor vikt vid en granskning av tillståndet när det gäller grundläggande och mänskliga rättigheter. Genom en separat enkät samlar man in synpunkter på hur samernas rättigheter bör tas in i klimatlagen.

”Klimatförändringen hotar i synnerhet den samiska kulturen och de traditionella naturbaserade samiska näringarna. Avsikten är att i samband med revideringen av lagen stärka samernas rättigheter som urfolk. Enkäterna kan också besvaras på de samiska språken” berättar minister Mikkonen.

Enkäterna kan besvaras på webbplatsen Dinåsikt.fi fram till den 12 november 2020. Av svaren sammanställs ett sammandrag som sänds till den arbetsgrupp som bereder lagen. Sammandraget publiceras också på miljöministeriets webbplats.

Den enkät som handlar om möjligheterna till deltagande, tillgången till information och en rättvis omställning finns på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Den enkät som kartlägger samernas rättigheter kan besvaras på nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska och finska.

Webbsamrådet har genomförts i samarbete med forskningsprojektet Kansalaisuuden kuilut ja kuplat (BIBU). Samrådet är en del av Demokratiakiihdyttämö inom BIBU-projektet, där man bland annat studerar den nya teknikens roll med tanke på medborgarnas deltagande i samhällspolitiken.

Klimatlagen revideras i enlighet med regeringsprogrammet

Den gällande klimatlagen trädde i kraft 2015. Klimatlagen är en ramlag, och det innebär att den endast förpliktar myndigheter. I lagen har det fastställts ett utsläppsminskningsmål för 2050. Lagen innehåller vidare bestämmelser om Finlands planeringssystem för klimatpolitiken, som består av tre olika planer: en klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2030, en långsiktig klimatpolitisk plan fram till 2050 och en anpassningsplan.

Enligt regeringsprogrammet ska klimatlagen revideras så att målet om klimatneutralitet, alltså balans mellan utsläpp och kolsänkor, uppnås före 2035. Till lagen fogas etappmål för 2030 och 2040, och utsläppsminskningsmålet för 2050 uppdateras. I klimatlagen tas det också in ett mål om att stärka kolsänkorna, som avlägsnar koldioxid från atmosfären. Avsikten är att regeringens proposition med förslag till reviderad klimatlag ska färdigställas i början av 2021.

Mer information:

Klimatlagen: Heta-Elena Heiskanen, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 380, [email protected]

BIBU-projektet: Isak Vento, forskare, Helsingfors universitet, [email protected]