Revideringen av klimatlagen

Finland har som mål att bli klimatneutralt senast 2035. Klimatlagen måste revideras för att målet ska kunna uppnås.

Enligt regeringsprogrammet ska klimatlagens styrande effekt stärkas. För att uppnå klimatneutralitet och andra bindande klimatmål på internationell nivå och EU-nivå ska lagen uppdateras så att målet om klimatneutralitet före 2035 uppfylls. I lagen inkluderas sådana utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som motsvarar utvecklingen mot klimatneutralitet, och målet för 2050 uppdateras. Till lagen fogas också mål som gäller markanvändningssektorn och stärkningen av kolsänkorna.

Hur beredningen av den nya klimatlagen framskrider

Lagförslaget är på remissrunda 2.7-6.9. Du kan ge ett utlåtande här.

Avsikten är att sända den färdiga propositionen till riksdagen i januari 2022. 

Beredningens skeden hittills

Revideringen av klimatlagen inleddes med omfattande samråd hösten 2019. Syftet med samråden har varit att ta del av medborgarnas och intressegruppernas synpunkter inför revideringen. I november 2019 ordnades bland annat ett rundabordssamtal mellan ministrar och unga samt ett evenemang där barn tog över statsrådet och där temat var hur man begränsar klimatförändringen genom lagstiftning. Det ordnades dessutom ett möte med intressegrupper där representanter för cirka 50 olika intressegrupper deltog.

Utöver samråden genomförde ministeriet i slutet av 2019 små enkäter i sociala medier om revideringen av klimatlagen och en omfattande medborgarenkät på webben som besvarades av omkring 2 500 personer. I början av 2020 ordnades flera infomöten för allmänheten om revideringen av klimatlagen på olika håll i Finland. Samerna och de unga har varit särskilda målgrupper för samråden.

Miljöministeriet tillsatte i januari 2020 en arbetsgrupp med uppgift att bereda revideringen av klimatlagen. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete 31.3.2021. Arbetsgruppen har formulerat alternativa lösningar för revideringen av klimatlagen. Beredningen av regeringspropositionen fortsätter vid miljöministeriet. Klimat- och energipolitiska ministerarbetsgruppen styr beredningen och drar upp de centrala riktlinjerna för klimatlagen. 

Det har inhämtats olika utredningar till stöd för beredningen av den nya klimatlagen. Följande utredningar fungerar som underlag för beredningen: 

Påverkningar som följer av olika regleringsalternativ har utvärderats. Finlands miljöcentral och VTT har gjort påverkansbedömningar till stöd för beredningen. Dessutom har Finlands klimatpanel publicerat rekommendationer gällande den nya klimatlagens mål om utsläppsminskningar och kolsänkor.

Den gällande klimatlagen

Klimatlagen (609/2015) trädde i kraft 2015. Den gällande klimatlagen förpliktar endast statliga myndigheter, inte enskilda individer eller företag. Lagen innehåller bestämmelser om planer för minskning av växthusgasutsläppen i Finland och för anpassning till klimatförändringen. I lagen åläggs dessutom de statliga myndigheterna att följa och rapportera om utsläppsutvecklingen.

Det viktigaste styrmedlet i lagen är det klimatpolitiska planeringssystemet, som består av tre planer:

  • I den klimatpolitiska planen på medellång sikt fram till 2030 listas metoder som ska bidra till en minskning av utsläppen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, såsom trafiken, jordbruket, uppvärmningen av byggnader och avfallshanteringen. En klimatpolitisk plan på medellång sikt utarbetas för varje regeringsperiod.
  • I den långsiktiga klimatpolitiska planen (fram till 2050) granskas alla utsläpp, alltså också utsläppsminskningarna och målen inom utsläppshandeln. Till utsläppshandeln hör el- och fjärrvärmeproduktion, metallförädlingsindustrin, massa- och pappersindustrin, kemiindustrin, flygtrafiken och byggproduktindustrin. En långsiktig klimatpolitisk plan utarbetas minst vart tionde år.
  • En plan för anpassning till klimatförändringen utarbetas minst vart tionde år.

Enligt den gällande lagen omfattar planerna inte markanvändningssektorns utsläpp och kolsänkor. Regeringen rapporterar till riksdagen om genomförandet av planerna i klimatårsberättelsen, som publiceras årligen. De klimatpolitiska planerna ska beredas öppet så att allmänheten och intressegrupper hörs.

Mer information

Outi Kumpuvaara, regeringssekreterare 
miljöministeriet, Miljövårdsavdelningen, Klimat 0295250225  


Karin Cederlöf, specialsakkunnig 
miljöministeriet, Miljövårdsavdelningen, Klimat 0295250010  


Elina Vaara, specialsakkunnig 
miljöministeriet, Miljövårdsavdelningen, Klimat 0295250097  


Kaisa Ryynänen, kommunikationsexpert 
miljöministeriet, Information och kommunikation 0295250021