Revideringen av klimatlagen

Enligt regeringsprogrammet strävar Finland till att vara klimatneutralt till år 2035. Klimatlagen har reviderats för att målet ska kunna uppnås. Den nya klimatlagens centrala mål är att säkerställa att Finland uppnår klimatneutralitet senast 2035.

Den nya klimatlagen (423/2022) trädde i kraft den 1 juli 2022. Den tidigare klimatlagen, som också var Finlands första klimatlag, trädde i kraft 2015. I klimatlagen föreskrivs om planeringen och uppföljningen av klimatpolitiken samt om de nationella klimatmålen. Myndigheterna åläggs skyldigheter i klimatlagen. 

Den nya klimatlagen innehåller nya utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040, och utsläppsminskningsmålet för 2050 har uppdaterats. Lagen utvidgas till att gälla markanvändningssektorn. Ett mål om att stärka kolsänkorna har fogats till lagen. Den nya klimatlagen innehåller också bestämmelser om att samernas rättigheter ska beaktas och om att förhandlingar ska ordnas med sametinget vid beredning av de klimatpolitiska planerna.  

Den nya klimatlagens centrala innehåll (PP-presentation)

Frågor och svar om den nya klimatlagen

Dokumentation från beredningen

Hösten 2022 kompletteras den nya klimatlagen med bestämmelser angående kommunala klimatplaner och ändringssökande. 

Komplettering av klimatlagen

Regeringen gav 20.10.2022 en proposition som är avsedd att komplettera klimatlagen. Propositionen behandlas som bäst av riksdagen. Till lagen fogas bestämmelser som gäller en ny skyldighet för kommuner att göra upp klimatplaner samt ändringssökande enligt klimatlagen. 

Enligt förslaget ska kommunen utarbeta en klimatplan eller uppdatera planen minst en gång per fullmäktigeperiod och planen ska antas av fullmäktige. Gällande ändringssökande är avsikten att stifta om vilka som har besvärsrätt avseende de klimatpolitiska planerna. Ändring i statsrådets beslut gällande de klimatpolitiska planerna ska sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.

Syftet med propositionen är att påskynda klimatarbetet i kommunerna och främja  tillgodoseendet av rättsskyddet. Propositionen utgör ett komplement till totalreformen av klimatlagen.

Utkastet till regeringens proposition var på remiss 8.6.2022–3.8.2022. Sammanlagt 129 utlåtanden lämnades in. Den centrala responsen kan läsas i sammandraget av utlåtandena (7.9.2022, på finska).

Det har inhämtats två utredningar till stöd för beredningen: "Kunnan ilmastosuunnitelman toteuttamisvaihtoehdot ilmastolaissa" av Finlands miljöcentral (Miljöministeriets publikationer 2022:5) samt "Uuden ilmastolain muutoksenhakusääntely — Oikeudellinen selvitys ympäristöministeriölle" av juris doktor Pekka Vihervuori (Miljöministeriets publikationer 2022:10).

Handlingar som hänför sig till beredningen finns i statsrådets tjänst för projektinformation.

Förordningar som utfärdas med stöd av klimatlagen

Avsikten är att med stöd av klimatlagen utfärda två statsrådsförordningar i början av 2023. Förordningen om Finlands klimatpanel ska innehålla närmare bestämmelser bland annat om klimatpanelens sammansättning och valet av medlemmar i panelen.  Förordningen om det samiska klimatrådet ska för sin del innehålla närmare bestämmelser om bland annat klimatrådets uppgifter, sammansättning och mandatperiod.

Utkasten till förordningar är på remiss 28.10.-9.12.2022. 

Finlands klimatpanel

Det samiska klimatrådet

Beredningen av totalreformen

Arbetsgruppen

Miljöministeriet tillsatte i januari 2020 en arbetsgrupp med uppgift att bereda revideringen av klimatlagen. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete 31.3.2021. Arbetsgruppen fastställde möjliga lösningar för lagreformen. Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik styrde beredningen och drog upp de viktigaste riktlinjerna för klimatlagen. 

Utredningar till stöd för beredningen

Det har inhämtats olika utredningar till stöd för beredningen av den nya klimatlagen. Följande utredningar fungerar som underlag för beredningen: 

Konsekvensbedömning

Påverkningar som följer av olika regleringsalternativ har utvärderats.

Samråd

Särskilda målgrupper för samråden har varit barn och unga samt samer. Barn och unga valdes till målgrupp eftersom klimatuppvärmningen påverkar särskilt dem på lång sikt. Den samiska kulturen å sin sida hotas av klimatförändringen. 

I november 2019 ordnades bland annat ett rundabordssamtal mellan ministrar och unga samt ett evenemang där barn tog över statsrådet och där temat var hur man begränsar klimatförändringen genom lagstiftning. I slutet av 2019 gjordes en omfattande medborgarenkät som besvarades av omkring 2 500 personer.

Under våren 2020 ordnades det fyra diskussionsmöten med intressentgrupper. Mötena riktades särskilt till jordbruks- och markanvändningssektorn, näringslivet, kommunerna och regionerna samt till rättsvetare. Under år 2020 ordnades flera infomöten för allmänheten om revideringen av klimatlagen på olika håll i Finland. 

I oktober–november 2020 ordnade miljöministeriet ett samråd på webben tillsammans med forskningsprojektet Medborgarskapets klyftor och bubblor (BIBU). Vid samrådet efterfrågades medborgarnas åsikter om medborgardeltagande, social rättvisa, tillgången till information och samernas rättigheter i klimatlagen.

Remissbehandling och fortsatt beredning

Utkastet till lagförslag var på remiss 2.7-6.9.2021. Sammanlagt 448 utlåtanden lämnades om propositionen.

Regeringens proposition med förslag till en ny klimatlag omarbetades utifrån remissvaren. Den uppdaterade propositionen behandlades den 17 november i ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, som styrde beredningen och drog upp de viktigaste riktlinjerna för klimatlagen.

Propositionen behandlades av rådet för bedömning av lagstiftningen, som gav sitt utlåtande 4.2.2022. Propositionen kompletterades utifrån utlåtandet. Statsrådet godkände regeringens proposition den 3 mars 2022.

riksdagens webbplats kan man läsa om behandlingen av propositionen i riksdagen.

Mer information

Karin Cederlöf, regeringssekreterare 
miljöministeriet, Miljövårdsavdelningen, Klimat 0295250010