Klimatenkät: information om livsmedels klimatpåverkan och satsningar på leder för lätt trafik – de här klimatåtgärderna anser finländarna vara godtagbara
Finländarna anser att tydligare märkningar på livsmedelsförpackningar samt bra och säkra leder för den lätta trafiken är godtagbara åtgärder för att få allmänheten att göra val som innebär mindre utsläpp. Olika metoder delar emellertid åsikterna hos allmänheten: det finns skillnader mellan städer och glesbefolkade områden samt mellan olika åldersgrupper. Personer bosatta i städer och ungdomar stöder i störst omfattning olika klimatåtgärder.
Det här framgår av en medborgarenkät som gjorts av miljöministeriet. Enkäten besvarades av 18 000 personer. I enkäten fick de som svarade ta del av olika förslag till åtgärder med vilka utsläppen från transporter, boende och matproduktion kan minskas. De som svarade bedömde hur godtagbara de tyckte åtgärderna i fråga är och hur sannolikt det är att åtgärden påverkar deras eget handlande.
Ett brett spektrum av åtgärder hade valts för enkäten och med dessa åtgärder är det i princip möjligt att få allmänheten att göra koldioxidsnålare val. Alternativen i enkäten representerar inte de klimatåtgärder som regeringen har fattat beslut om. Resultaten kommer emellertid att användas i övervägandet av vilka klimatåtgärder som ska vidtas.
Tydligare märkning på livsmedelsförpackningar, till exempel om produkten är inhemsk och hur den påverkar klimatet, betraktades som mest godtagbart. 83 procent av de som svarade godkände detta. 75 procent av de som svarade ansåg att bra och säkra leder för lätt trafik är godtagbart.
En avsevärd höjning av bränslepriserna och av priset på elektricitet, värme och eldningsolja fick minst stöd. 83 procent av de som svarade ansåg att en betydande höjning av priset på bränsle är mycket orättvist eller delvis orättvist. 88 procent ansåg att en betydande höjning av priset på elektricitet, värme och eldningsolja är mycket orättvist eller delvis orättvist.
”Det är viktigt att veta hur rättvisa allmänheten tycker olika klimatåtgärder är när klimatåtgärderna bereds”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. ”Det behövs en bred palett av åtgärder för att uppnå målet om koldioxidneutralitet. Svaren visar att det också är viktigt att hitta sätt att säkerställa att effekterna fördelas rättvist och att omställningen är rättvis, till exempel genom olika former av kompensation.”
Information och ekonomiskt stöd påverkar beteendet mest
Informationsförmedling och ekonomiskt stöd ansågs ha störst inverkan på de egna valen. 79 procent av de som svarade ansåg att en tydligare märkning av livsmedel har en liten eller stor inverkan på de egna valen. 60 procent av dessa ansåg att expertstöd inom energifrågor för husbolag har en inverkan (liten eller stor) på de egna valen.
I genomsnitt ansåg två tredjedelar av de som svarade att ett lägre pris har en liten eller stor betydelse för de egna valen i fråga om utsläppssnål mat, utsläppssnåla bilar och renoveringar. Däremot ansåg bara cirka 45 procent av dem som saken gällde att olika sätt att servera mat i matsalar har en inverkan på deras val eller att förbättringar av förbindelserna inom kollektivtrafiken i stan har någon betydelse.
Ålder och boendeort har en stor inverkan på åsikterna, unga är mera positivt inställda
De som svarade på enkäten kunde ange sin ålder om de ville. De yngre åldersgrupperna stödde klimatåtgärder i högre grad än de äldre åldersgrupperna. Personer under 30 var mest positivt inställda till alla klimatåtgärder som föreslogs. Bortsett från en ansenlig höjning av priset på bränsle var det en stor majoritet av personer under 30 bosatta i städer som ansåg att de åtgärder som föreslagits gällande transporterna är godtagbara i åtminstone någon mån.
I enkäten fick de som svarade ange om de bor i en stad, i närheten av en stad eller i ett glesbefolkat område. Enligt resultaten stödde stadsborna i högre grad alla klimatåtgärder som föreslogs jämfört med dem som bor i glesbefolkade områden.
Alla klimatåtgärder fick mindre stöd ju längre ifrån en stad boendeorten låg. Till exempel ett lägre pris på utsläppssnåla bilar stöddes av 52 procent av stadsborna, 44 procent av personer bosatta i närheten av städer och av 35 procent av personer bosatta i glesbefolkade områden.
Så här genomfördes enkäten
Genom en webbenkät som var öppen för alla samlade miljöministeriet synpunkter på hur utsläppen kan minskas på ett effektivt och rättvist sätt. Enkätens teman var transporter, mat och boende. Dessa står för största delen av Finlands konsumtionsrelaterade utsläpp och rör vår vardag.
I enkäten bedömde de som svarade hur godtagbara de ansåg åtgärderna vara och vilken inverkan åtgärderna har på det egna beteendet. De åtgärder som valts till enkäten representerar de mest typiska styrmedlen, såsom informationsstyrning och ekonomisk styrning.
Enkäten gjordes 19.1–19.2.2021. Totalt svarade över 18 000 personer på enkäten. Motiva Oy analyserade resultaten från flervalssvaren. Information om de öppna svaren i enkäten publiceras senare i vår.
Den interaktiva beredningen av klimatplanen fortsätter
Resultaten från enkäten kommer att användas i beredningen av klimatplanen på medellång sikt. I klimatplanen bestäms nya åtgärder som ska gälla bland annat transporterna, jordbruket och den separata uppvärmningen av byggnader. En utgångspunkt för klimatplanen är uppnåendet av målet om koldioxidneutralitet i regeringsprogrammet.
Den interaktiva beredningen av klimatplanen fortsätter under våren. I april ordnas ett möte för intressentgrupper, och ett slumpmässigt valt medborgarråd ska fortsätta dryfta rättvisan i olika teman som kommit fram i enkäten. Utkastet till klimatplan ska också ut på en remissbehandling där alla kan ge utlåtande.
Ytterligare information:
Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, [email protected]
Magnus Cederlöf, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 060, [email protected]